Systematiska översikter

"Jag ska göra en systematisk översikt" – det hör vi på KIB allt oftare. Men vad menas exakt med en systematisk översikt? Hur skiljer den sig från andra typer av översikter? Och hur söker man litteratur systematiskt?

Denna sida riktar sig till dig som student, doktorand eller forskare. Är du student på grund- eller masternivå, och ska göra en systematisk översikt, kommer du snart märka att du inte har möjlighet att uppfylla samtliga kriterier som beskrivs nedan. Som student ska du snarare genomföra en strukturerad litteraturstudie med inslag från den metodologi som används för systematiska översikter.

Introduktion

En systematisk översikt (eng: systematic review) är en litteraturöversikt som enligt en specifik metodologi sammanställer all tillgänglig forskning inom ett avgränsat ämnesområde. Systematiska översikter innehåller också ofta så kallade meta-analyser, där den data som samlats in sammanställs och genomgår en statistisk analys.

Systematiska översikter placeras vanligtvis högst upp i evidenshierarkin eftersom de sammanställer resultatet från samtliga originalstudier inom ett ämne. För att åskådliggöra detta används ofta en så kallad evidenspyramid.

Här inkluderas olika varianter av studiedesign. Det finns evidenspyramider som har ett bredare fokus på kliniska riktlinjer, rekommendationer och system som i sin tur baseras på systematiska översikter – och som därmed ligger högre upp i hierarkin (se till exempel Alper & Haynes, 2016).

Eftersom den totala mängden medicinsk vetenskaplig litteratur ökar allt snabbare blir det också än viktigare med systematiska översikter som sammanfattar tillgänglig evidens. Följaktligen publiceras det fler och fler systematiska översikter varje år – en exponentiell trend som syns tydligt i vetenskapliga databaser.

Denna ökning har till och med uppmärksammats som ett reellt problem eftersom det blir allt svårare att överblicka mängden publicerade översikter (se till exempel Bastian, Glasziou & Chalmers, 2010). Idag förekommer det till och med översikter över systematiska översikter (se till exempel Aromataris et al, 2015).

Det är tillåtet för doktorander på KI att inkludera en systematisk översikt som ett delarbete i doktorsavhandlingen. Dessutom framhåller Styrelsen för forskarutbildning vikten av en strukturerad litteraturgenomgång i avhandlingens kappan och en litteraturöversikt är nu obligatorisk i samband med halvtidskontrollen.

Hur många systematiska översikter publiceras det på KI?

En del tidskrifter, till exempel The Lancet och Alzheimer's & Dementia, kräver numera att en strukturerad, mer omfattande och väldokumenterad sökning ("Research in context") även bifogas till originalstudier.

För vidare läsning om systematiska översikter rekommenderas (se även Läs vidare):

Hur skiljer sig en systematisk och en traditionell översikt åt?

Fyra huvudsakliga kriterier för en systematisk översikt:

  1. Den ska vara uttömmande: målet är att all tillgänglig litteratur inom ett specifikt område ska inkluderas.
  2. En noggrann metodologi ska följas under hela processen – från definition av forskningsfråga, protokoll och litteratursökning till sammanställning, granskning och analys. Hela processen ska därtill dokumenteras noggrant.
  3. Minst två personer krävs för att genomföra en systematisk översikt, i synnerhet vid screening av artiklar och extraktion av data.
  4. Arbetet kräver stora resurser i form av tid, men även olika typer av kompetenser – till exempel sökexpertis – och programvaror som stöd.

Det finns en hel uppsjö olika typer av översiktsartiklar med olika metodologi och terminologin kan vara förvirrande. I en artikel från 2009 (Grant & Booth) beskriver författarna 14 olika typer av översiktsartiklar med tillhörande metodologi.

I tabellen nedan presenteras en jämförelse mellan traditionella respektive systematiska översikter (hämtad och översatt från Jesson, Matheson & Lacey, 2011, s. 105).

Traditionell översikt Systematisk översikt
Syfte Uppnå en bred förståelse för och beskrivning av ett forskningsfält Tydligt specificerat syfte och mål utifrån en specifik frågeställning
Omfattning Brett fokus Smalt fokus
Planering Inget definierat tillvägagångssätt, tillåter kreativitet och utforskning Transparent process med samtliga steg dokumenterade
Identifiering av studier Sonderande sökning, från en studie till en annan, ad hoc Rigorös och omfattande sökning för att finna alla studier
Urval av studier Målmedvetet urval av forskaren Fördefinierade kriterier för inkludering och exkludering av studier
Kvalitetsutvärdering Baserat på forskarens bedömning Checklista för att utvärdera studiernas metodologiska kvalitet
Analys och syntes Diskursiv I tabellform och korta sammanfattande svar
Metodologisk rapport Inte nödvändigt Måste presenteras för transparensen

Systematisk sökteknik

I detta avsnitt tar vi upp specifika söktekniker för systematiska litteratursökningar. En generell introduktion till informationssökning finns under söka information. Där går vi igenom grundläggande sökteknik och söklogik som till exempel kontrollerade termer och fritexttermer, booleska operatorer, trunkering och parenteser.

Behöver du sökhjälp? Under kontakta oss kan du läsa mer om vilket stöd vi erbjuder dig som student, doktorand eller forskare på KI.

En central del av en systematisk översikt är alltså en uttömmande litteratursökning som, utifrån givna förutsättningar, finner alla relevanta studier inom ett ämne. Därför är det av stor vikt att sökstrategin är noggrant utvecklad och har en hög sensitivitet – det vill säga i möjligaste mån återfinner alla relevanta artiklar. I och med det får man räkna med en stor mängd referenser, inte sällan tusentals, och att sökresultatet har en hög andel irrelevanta artiklar.

Lika viktigt är att sökningen utförs i flera vetenskapliga databaser för att finna alla relevanta studier. Inom medicin och hälsa används i stort sett alltid i Pubmed/Medline, Embase och Cochrane Library. Beroende på ämnesområde kompletteras sökningen med en tvärvetenskaplig databas som Web of Science och/eller ämnesspecifika databaser som Cinahl, Psycinfo och Eric.

Till det kommer ibland även så kallad grå litteratur, exempelvis avhandlingar och kliniska prövningar. För att återfinna denna typ av material behöver du använda andra databaser och resurser. Utöver det kompletteras ofta litteratursökningen med screening av referenslistor, tips på artiklar från kollegor och ibland med också med citeringsanalys – det vill säga att analysera vilka artiklar som citerat en äldre intressant studie.

Sensitivitet, specificitet och precision

En utmaning med systematiska litteratursökningar är att sökstrategin ska vara uttömmande samtidigt som antalet träffar behöver hållas inom rimliga gränser. Inom biblioteks- och informationsvetenskap används begreppen sensitivitet, precision och specificitet. Sensitivitet är ett mått på hur stor del av den relevanta litteraturen som återfinns, det vill säga: en sökning med hög sensitivitet ska fånga in så många som möjligt av de studier som är relevanta för frågeställningen. Precisionen eller specificitet anger andelen irrelevant litteratur.

Sensitivitet och precision/specificitet står nästan alltid i motsatsförhållande till varandra. En sensitiv sökning blir samtidigt mindre precis. Bilden nedan, där de mindre teoretiska begreppen bred (sensitiv) och smal (precis) sökning används, illustrerar detta förhållande.


Modifierad figur från SBU:s handbok, s. 34

I arbetet med en systematisk översikt eftersträvas en sensitiv sökning. Det innebär samtidigt att en stor del av sökresultatet inte kommer att vara relevant. Vid systematiska litteratursökningar är det vanligt med en precision kring två-tre procent, det vill säga att två-tre träffar av hundra kommer att vara relevanta.

Uppfinn inte hjulet på nytt

Innan en söksträng skapas finns det anledning att titta på vad som tidigare gjorts inom ämnesområdet. Börja med att inventera redan publicerade litteraturöversikter om ämnet. Även om de inte är helt aktuella eller exakt stämmer överens med din forskningsfråga, är det ofta givande att titta på artikelns metoddel inför litteratursökningen. Ibland finns även sökstrategierna bifogade som appendix.

Därutöver finns validerade sökfilter publicerade som kan vara till stor nytta. Sökfilter är en samling söktermer utvalda för att inkludera ett urval referenser, till exempel utifrån studietyp (i Cochrane-översikter vanligtvis randomiserade studier) eller metod (exempelvis kvalitativ metod). Ett sökfilter är ofta utvecklat i olika varianter utifrån sensitivitet, specificitet och precision.

Vissa sökfilter är integrerade i databaser som PubMed/Medline, PsycInfo och Cinahl. I Pubmed hittar man till exempel Clinical Queries där man med hjälp av sökfilter kan begränsa sig till kliniska och genetiska studier samt till systematiska översikter.

Webbsidor med validerade sökfilter:

Skapa sökblock

En väl avgränsad och tydlig forskningsfråga är en central utgångspunkt för en systematisk sökning. För att skapa en logisk sökstrategi börjar man alltid med att plocka ut forskningsfrågans bärande element – det vill säga de huvudbegrepp ämnet utgörs av. Utifrån dessa begrepp skapas sedan sökblock som utgör grunden för de söksträngar som används i respektive databas.

Vi kan ta ett exempel med följande frågeställning:

  • Does routine use of inhaled oxygen in acute myocardial infarction improve patient-centred outcomes, in particular pain and death?

I exemplet har vi markerat några av de potentiella huvudbegreppen i frågeställningen som skulle kunna utgöra sökblock. Vid en klinisk frågeställning är det vanligt att formulera sökfrågan enligt PICO-strukturen: Population, Interven­tion, Control och Outcome. Dock används sällan samtliga fyra delar av PICO-frågan i själva sökningen, utan ofta läggs fokus på population och intervention. I vårt exempel alltså P = patienter med hjärtinfarkt och I = syrgasbehandling.

Sökblocken kombineras i sökstrategin med den booleska operatorn AND. En generell princip är att en sökning till en systematisk översikt bör innehålla få sökblock. Ju fler sökblock, desto lägre sensitivitet och desto större risk att missa relevanta artiklar. Två till max fyra sökblock är en tumregel.

Den booleska operatorn NOT bör undvikas i systematiska sökstrategier, eftersom NOT minskar sökningens sensitivitet och därigenom ökar risken att missa relevanta artiklar. Notera dock att detta gäller den färdiga sökningen. NOT kan vara ett bra verktyg i arbetet med att bygga upp och jämföra sökningar – se nedan under Testa din sökning.

Mot denna bakgrund väljer vi att inkludera två begrepp från sökexempel: inhaled oxygen och myocardial infarction. Dessa två begrepp utgör därmed grund för två sökblock. I detta fall exkluderas alltså den potentiella termen akut eftersom den finns implicit i kombinationen hjärtinfarkt och syrgasbehandling. Vi tar inte heller med pain och death från outcome-delen.

Hitta söktermer

Inom varje block bör alla relevanta sökord och varianter tas med, kombinerade med den booleska operatorn OR. Här gäller motsatsen: ju fler relevanta termer desto bättre eftersom fler termer ökar sökningens sensitivitet.

Använd både ämnesord och fritexttermer. På så vis drar du nytta av den kontrollerade vokabulären och fångar artiklar där författarna använt olika terminologi. Samtidigt återfinner du också artiklar utan ämnesord och artiklar som indexerats med andra termer än dem du använt i din sökning.

I många databaser är grundinställningen att sökningen görs i alla fält (eller en kombination av flera olika fält), vilket innebär att sökningen kommer att ske både som fritext och bland ämnesorden. Vid systematiska litteratursökningar rekommenderar vi dock att du själv specificerar sökfält. Det ger dig mer kontroll över sökningen och större möjlighet att bygga upp en logisk och stringent sökstrategi.

Arbetet med att hitta alla relevanta söktermer är en viktig del av den systematiska sökningen. Ofta är det bra att börja med en testsökning (på engelska ofta kallad scoping search) där du använder de ämnesord och synonymer som du redan känner till. Testsökningen ger en uppfattning om ungefär hur mycket som finns skrivet om forskningsfrågan och om vilka sökord som fungerar. Genom att ögna igenom titlar, abstract och ämnesord hittar du oftast fler användbara sökord.

Du bör också identifiera några nyckelartiklar, det vill säga centrala studier om ditt ämne. Det bör följaktligen vara artiklar som så nära som möjligt motsvarar din forskningsfråga – med andra ord sådana artiklar som du vill att din sökning ska återfinna! Dessa nyckelartiklar kan du använda både för att bygga upp din sökstrategi och för att i ett senare skede testa samma sökstrategi: om inte nyckelartiklarna inkluderas bör sökstrategin modifieras.

Undersök vilka termer som används i nyckelartiklarnas titlar och abstract, samt med vilka ämnesord artiklarna indexerats.

Det finns verktyg som utifrån en sökning eller ett antal referenser identifierar söktermer, både ämnesord och termer för fritextsökning. De verktyg vi tipsar om utgår ifrån Pubmed, men fritexttermerna är självfallet användbara även i andra databaser.

Ämnesord

I många databaser indexeras artiklarna med ämnesord eller kontrollerade termer som ska göra det lättare att hitta artiklar om ett visst ämne. I Pubmed används till exempel den kontrollerade vokabulären MeSH: Medical Subject Headings.

För att bygga upp en bra sökstrategi behöver du hitta ämnesord för dina begrepp. Sök i den kontrollerade vokabulären samt använd dina nyckelartiklar för att hitta relevanta termer. Undersök hierarkierna och relaterade termer. Tänk på att det kan finnas flera olika ämnesord för närliggande begrepp, som dessutom kan ligga i olika hierarkiska trädstrukturer.

Kontrollera också om någon av termerna är ny som ämnesord. I sådana fall kan du även behöva ta med det ämnesord som tidigare användes för att indexera ämnet i din sökning.

Undvik begränsningar för ämnesorden, som aspektord och huvudsakligt ämne, till exempel MeSH Major Topic i Pubmed.

Grundinställningen i de flesta databaser är att ämnesorden exploderas, det vill säga att underordnade termer tas med i sökningen. Det är oftast en bra funktion, men ibland kan det vara bättre att slå av den och specifikt söka på ett ämnesord utan explodering.

Fritexttermer

Inkludera alla relevanta synonymer och stavningsvarianter du hittar i nyckelartiklarnas titlar och abstract och i relevanta artiklar som du hittat i din testsökning. De kontrollerade vokabulärerna är bra verktyg även för att hitta fritexttermer. Du bör förstås söka på ämnesorden även som fritext, men du kan också hitta fler termer bland vokabulärernas synonymer. Dessa termer benämns olika i olika databaser. I Pubmed kallas de till exempel Entry terms.

Underordnade termer bör också övervägas som fritext. Genom explode-funktionen inkluderas underordnade termer automatiskt i ämnesordssökningen, men i fritextsökningen behöver de anges för att fångas in. Ett exempel är de olika formerna av hjärtinfarkt, STEMI och non-STEMI, som automatiskt inkluderas i en exploderad sökning på MeSH-termen Myocardial Infarction, men som explicit behöver ingå i fritextsökningen.

Använd trunkering för att återfinna olika varianter av en term; therap* fångar exempelvis:

  • therapy
  • therapies
  • therapeutic

Citattecken kan vara användbart för att hålla ihop fraser. Samtidigt kan det finnas anledning att vara försiktig med citattecken i systematiska sökningar. Citattecken gör sökningen mer precis och därigenom kan relevant litteratur missas. Ett alternativ är då närhetsoperatorer. Med hjälp av dem kan du specificera hur många ord som maximalt får förekomma mellan orden. Du fångar upp varianter av en fras, exempelvis olika ordföljd, till skillnad från med citattecken.

Vi kan ta oxygen treatment som ett exempel. Söker vi efter detta som en fras missar vi potentiellt intressanta referenser som innehåller:

  • "oxygen (HBO) treatment"
  • "treatment with oxygen"
  • "oxygen in the treatment"

Om vi istället använder en närhetsoperator (i Web of Science oxygen NEAR/3 treatment) fångar vi ovanstående varianter.

Engelsk visavi amerikansk stavning

Det finns en hel del medicinska termer på engelska som stavas olika i Storbritannien och USA. Fundera gärna på om någon av dina termer har en annan stavning och inkludera i så fall båda varianter. I vissa fall kan databasen automatiskt kompensera för olika stavningar, så kallad lemmatisering, men det bör man inte förlita sig på.

Sex exempel (engelsk visavi amerikansk stavning):

  • Tumour / Tumor
  • Gynaecology / Gynecology
  • Coeliac / Celiac
  • Ageing / Aging
  • Behaviour / Behavior
  • Labour / Labor

Se fler exempel: Spelling differences in medical terms in British and American English.

Testa din sökning

När du har byggt upp din sökning så bör du kolla att dina nyckelartiklar fångas av den.

  • Gör din sökning (A).
  • Gör en sökning (B) som fångar bara dina nyckelartiklar; i PubMed kan du använda PMID.
  • Vilka av dina nyckelartiklar fångas inte av sökningen? Sök B NOT A. Här vill du att sökresultatet ska bli noll. Då har du fångat alla nyckelartiklar.

Om någon nyckelartikel inte återfinns analyserar du orsaken. Vilket av blocken är det den faller på? Går det att lägga till någon term i detta block som gör att den fångas? Behöver kanske ett helt block tas bort? Ibland går det inte att förändra sökningen så att alla nyckelartiklar fångas upp utan att sökresultatet blir alltför omfattande.

Du kan också använda NOT för att hitta fler ämnesord respektive fler fritexttermer. Gör en sökning (A) med endast ämnesord, och en (B) med endast fritexttermer. Sök sedan på A NOT B – då får du fram de artiklar som är indexerade med de relevanta ämnesorden men utan de fritexttermer du har med. Kolla igenom titlar och abstract efter ytterligare fritexttermer. Gör sedan tvärtom (B NOT A) för att finna fler relevanta ämnesord.

Nästa steg är att ögna igenom sökresultatet för att bedöma om det motsvarar förväntningarna. Eftersom din sökning bör vara sensitiv så är den troligtvis inte så precis. Det innebär att sökresultatet kommer att innehålla en hög andel irrelevanta träffar. Men det måste förstås också finnas relevanta träffar.

Kanske ser du att någon av söktermerna verkar leda fel och möjligen borde tas bort ur sökningen. Då kan du använda NOT för att se vilka träffar som försvinner.

  • Gör din sökning med termen (A).
  • Gör en sökning utan termen (B).
  • Sök A NOT B.

Granska sökresultatet. Om det inte verkar innehålla relevanta träffar kan termen troligtvis tas bort.

Databaser – exempel och tips

Använda alltid samma sökblock och samma fritexttermer i alla databaser du söker i. Däremot behöver sökstrategin anpassas till databasens kontrollerade vokabulär, men även till fälttaggar och andra tecken. I detta avsnitt demonstreras vårt sökexempel i fyra databaser: Pubmed, Medline (Ovid), Embase och Web of Science.

Förutom tipsen nedan har sökargruppen på KIB utvecklat en databasöversikt (pdf, 24 kb) som ett internt stöd vid systematiska sökningar.

Pubmed

Ofta inleder man med att söka i Pubmed och därmed i Medline – det indexerade material som utgör merparten av Pubmed. I mer avancerade söksammanhang är det dock vanligt att söka Medline via ett annat gränssnitt som heter Ovid (se nedan).

Pubmed är de flesta vana att söka i och den är lätt att komma igång med, men det finns några saker att tänka på:

  • Det går att trunkera, men trunkeringen fungerar fullt ut bara om den resulterar i maximalt 600 varianter – testa att söka på test*.
  • Alla fraser är inte sökbara i Pubmed, utan bara de som finns med i databasens frasindex. Var uppmärksam på eventuella felmeddelanden eller kolla om din term är sökbar genom att söka efter den i frasindexet: välj Title/Abstract i Advanced Search Builder, skriv in din fras och klicka på Show index list.
  • Förlita dig inte på den automatiska mappningen utan definiera istället vilka fält du använder så att du har full kontroll över hur databasen söker. Använder du trunkering slår den dessutom ut den automatiska mappningen. Om du vill se hur den automatiska mappningen fungerar: sök på en term utan att definiera fälttagg, klicka på Search Details och se hur Pubmed tolkar din sökfråga.
  • När man använder fälttaggar som i exemplet nedan blir det automatiskt en frassökning – alltså likadant som om citattecken används.
  • Närhetsoperatorer kan inte användas, till skillnad mot i de flesta andra databaser.

Medline via Ovid

I Medline Ovid inkluderas dels det indexerade material som utgör merparten av Pubmed, dels nyligen tillagda referenser (Epub Ahead of Print och In-Process), men även annat oindexerat material. Ovid är en databasplattform som används för ett flertal olika databaser. KI har till exempel tillgång till databaserna Psycinfo och Global Health via Ovid.

Det finns flera fördelar med att söka i Medline via Ovid istället för i Pubmed. I Ovid fungerar det att använda närhetsoperatorer, trunkering och frassökning som i de flesta databaser. Många tycker även att det i Ovid är lättare att strukturera mer omfattande och komplexa söksträngar. Många sökspecialister föredrar därför Medline via Ovid, och litteratursökningar till Cochrane-översikter utförs i de flesta fall i Ovid.

Som i exemplet nedan delar vi upp sökningar i rader, för att sedan kombinera dem: först varje rad inom ett block med OR, sedan blocken med AND.

Embase

I Embase (via embase.com) finns det många olika sökingångar. I exemplet nedan söker vi i rader och delar upp dem med i en rad för varje ämnesord och en rad för fritexttermerna för ett visst block. Embase innehåller, liksom MeSH i Pubmed, en kontrollerad vokabulär: Emtree. Den hittar du under “Browse” i menyrubriken längst upp.

I Embase, liksom i Ovid, delar vi upp sökningarna i rader, för att sedan kombinera ihop dem med aktuell operator.

Web of Science

Web of Science (Core Collection) är en multidisciplinär databas och inkluderar därmed fler vetenskapsgrenar än medicin och hälsa. Här finns ingen kontrollerad vokabulär och därför är endast sökningar med fritext möjlig.

Några saker att tänka på i Web of Science:

  • Använd citattecken kring fraser för mer precision. Söker du utan frastecken hålls inte termerna ihop som en fras.
  • Trunkering och närhetsoperatorer går bra att använda.
  • Dela gärna upp sökblocken i en rad vardera som i exemplet nedan.
  • Det går utmärkt att använda Basic Search, men bekanta dig gärna med Search History för översikt och modifiering.

Struktur och dokumentation

PRISMA

Begreppet systematisk innebär en tyngdpunkt på struktur, organisation och dokumentation. Liksom vid all typ av forskning ska processen vara transparent dokumenterad i alla delar, tydligt avrapporterad i den färdiga publikationen och reproducerbar.

Som ett stöd för detta finns en vedertagen standard: PRISMA Guidelines (Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses), bland annat bestående av en checklista och ett flödesdiagram. Ett stort antal tidskrifter – till exempel Lancet, BMJ, PloS Oneföljer PRISMA:s riktlinjer och kräver ett PRISMA-diagram vid publicering av systematiska översikter.

Sökstragierna dokumenteras med fördel i sin helhet för respektive databas och bifogas som appendix till den publicerade artikeln. De flesta tidskrifter tillåter att du laddar upp tilläggsmaterial vid sidan om artikeln. I metoddelen räcker det då med att kort beskriva hur man gått tillväga med sökningen och hänvisa till appendix för mer detaljer.

I PRISMA ägnas två punkter åt litteratursökningen (vår fetmarkering):

  • Punkt 7: “Information sources – Describe all information sources (e.g., databases with dates of coverage, contact with study authors to identify additional studies) in the search and date last searched.”
  • Punkt 8: “Search – Present full electronic search strategy for at least one database, including any limits used, such that it could be repeated.”

Protokoll

Liksom vid kliniska försök bör man upprätta och publicera ett protokoll inför arbetet med en systematisk översikt. Vissa tidskrifter, till exempel BMJ Open, har en uttalad rekommendation att protokoll ska publiceras. Fördelen med att registrera protokoll är att det ökar transparensen i publikationsprocessen och bidrar till att dubbelarbete undviks – det vill säga man ger andra möjligheten att undvika att lägga ner tid på något som redan undersöks.

Det finns en variant av ovan nämnda PRISMA som stöd för att upprätta protokoll: PRISMA-P.

För publicering av protokoll finns det även en specifik databas ägnad åt registrering av protokoll för systematiska översikter: PROSPERO – International Prospective Register of Systematic Reviews. Du kan även publicera protokoll i exempelvis tidskriften Systematic Reviews.

Testa att söka på “karolinska” i PROSPERO och se pågående litteraturöversikter med anknutna forskare till KI/KS.

Referenshantering och screening

Systematiska litteratursökningar genererar ofta ett stort antal referenser. Eftersom man söker i ett flertal databaser tillkommer dessutom en större mängd dubbletter – det vill säga identiska referenser från olika databaser.

För att kunna hantera ett stort antal referenser rekommenderar vi att du använder ett referenshanteringsprogram, till exempel Endnote. Där kan du dels organisera dina referenser i grupper utifrån olika kriterier, dels få bort dubbletter genom att sortera på artikeltitel eller med hjälp av en speciell funktion för att ta bort dubbletter.

Det finns även en metod för dubblettrensning utvecklad för Endnote.

Endnote har dock sina begränsningar när det kommer till screening av referenser. Därför finns det specifika program utvecklade för granskning av artikelabstract och fulltextartiklar, med fokus på samarbete och taggning av exempelvis inklusions- och exklusionskriterier.

På webbplatsen Systematic Review Toolbox finns en utförlig genomgång av verktyg till stöd i arbetet med systematiska översikter. Se även HLWIKI Software for systematic reviewing.

PRESS – checklista för sökstrategier

Eftersom litteratursökningen är en fundamental del av en systematisk översikt är det viktigt att sökstrategin håller hög kvalitet. För att försäkra sig om det, och för att undvika fel och misstag, finns det olika tillvägagångssätt. Ett sätt är att involvera en erfaren bibliotekarie/informationsspecialist i projektet.

Oavsett är det bra om minst två personer gör en grundlig genomgång av sökstrategin. Det finns också ett instrument för validering av sökstrategier: Peer Review of Electronic Search Strategies (PRESS).

Läs vidare

Webbresurser

Litteratur

Kontakta oss

Om du är student på grund- och masternivå, eller doktorand som sammanställer en litteraturöversikt till din kappa, vänder du dig till KIB-labb. Boka med fördel en tid för handledning!

Mån-fre 11-16. Drop-in!
08-524 84 000

Om du är forskare eller doktorand som ska sammanställa en systematisk översikt kontaktar du sökargruppen.

Senast uppdaterad: 
2018-03-02