Sökteknik
Det finns generella sökprinciper som fungerar i de flesta databaser. Genom att anpassa sökord och sökteknik kan du förbättra din sökning och testa dig fram till ett relevant sökresultat. Ta hjälp av databasernas tutorials och våra guider här nedan för att se vad som gäller i den databas du vill söka i.
Booleska operatorer (AND, OR och NOT)
När du skapat dina sökblock och samlat sökord [länka till Inför din sökning och Sökord och till Arbetsbladet?] är det viktigt att kombinera dem på ett sätt som är logiskt för databasen. Det gör du med hjälp av boolesk söklogik eller booleska operatorer - efter matematikern George Boole. De mest användbara booleska operatorerna är AND, OR och NOT. Dessa går att använda i de allra flesta databaser. I vissa databaser kan man också använda andra, mer specialiserade operatorer. Information om dem kan du hitta i respektive databas hjälptexter och i bibliotekets databasmatris. [Denna är ff en vanlig webbsida - ska den vara expansion istället?]
AND = alla sökord eller sökblock måste finnas med
En sökning på stroke AND depression ger träff på dokument som innehåller både ordet stroke och ordet depression. I de flesta databaser fungerar ett mellanslag på samma sätt som AND. Stroke depression ger alltså ofta samma sökresultat som stroke AND depression.
AND smalnar av din sökning; Ju fler sökord du kombinerar med AND, desto färre träffar får du.
OR = används mellan synonymer i din sökning
OR används för att söka på synonymer och alternativa begrepp för samma sak.
En sökning på cancer OR neoplasms OR tumors fångar upp dokument som använt antingen cancer, neoplasms eller tumors. OR breddar alltså din sökning; Ju fler sökord du kombinerar med OR, desto fler träffar får du.
Behovet av att använda OR och söka med många synonymer är allra störst i databaser som saknar ämnesordslista, t ex Web of Science eller Google. I t ex PubMed och CINAHL kan ämnesord hjälpa till att bredda sökningen. Läs mer om det här.[länk till Sökord/Ämnesord]
NOT = utesluter träffar som innehåller ett visst sökord
En sökning på animals NOT rats hittar dokument som innehåller ordet animals, men inte om de också skrivit rats.
Var försiktig med att använda NOT, eftersom du riskerar att utesluta relevant material. Kanske nämns det ord du utesluter bara i förbigående, eller så skriver författarna till och med att de inte studerat den aktuella företeelsen.
Kombinera flera booleska operatorer i samma sökning
Om du använder flera olika booleska operatorer i din sökning behöver du se till att databasen tolkar sökningen på det sätt du vill och det görs med parenteser - tänk matematik och ekvationer! Om du har OR med i din sökning behövs parenteser för att databasen ska förstå vad du vill. Så: Inom sökblocken ska synonymerna som hör ihop kombineras med OR och markeras med parentes:
(smoking OR tobacco)
(cancer OR tumors OR neoplasms)
Mellan sökblocken lägger du sedan AND för att visa att du bara vill ha träffar där någon av termerna i ena blocket förekommer tillsammans med någon av termerna i andra blocket.
(smoking OR tobacco) AND (cancer OR tumors OR neoplasms)
Om du vill ha hjälp med detta kan du skriva in dina olika sökblock i olika fält i databasens avancerade sökning - då hjälper databasen dig med parenteser automatiskt:
Du kan också göra en sökning på ett sökblock i taget i databasen och sedan kombinera dina sökblock med AND via menyn ”Sökhistorik” eller "Avancerad". De finns i de flesta databaser och där hittar du också alla enskilda sökningar du gjort dittills samlade.
Söka på ändelser av ord (trunkering)
I de flesta databaser kan du bredda din sökning genom att använda så kallad trunkering - oftast i form av en asterisk/stjärna,* som sätts i slutet av ordet. Det gör att databasen fångar in olika ändelser som ordet kan ha efter stjärnan.
Var du ska sätta trunkeringen beror på hur bred sökning du vill göra:
- therapy* ger inte träff på så många fler termer än therapy, men fångar iallafall även therapy's.
- therap* ger träffar på till exempel therapy, therapy's, therapies och therapeutical.
- ther* ger träffar på therapy, therapy's, therapies och therapeutical, men också på ord som thermal och thermodynamic.
I många databaser - dock inte i PubMed - kan du också använda vänstertrunkering, d v s söka på att ord ska sluta på ett visst sätt.
- *carcinoma ger till exempel träff på bland annat carcinoma, adenomcarcinoma och cholangiocarcinoma.
Trunkering är särskilt användbart i fritextdatabaser som Web of Science. I databaser som har en ämnesordslista, kan det bara bättre att undvika trunkering, eftersom den ofta slår ut databasens automatiska mappningsfunktion och därmed ger dig färre träffar.
Söka på fraser (citattecken)
På svenska skrivs många sammansatta ord ihop, medan de på engelska ofta skrivs som två ord, till exempel:
Fallolyckor - Accidental falls
Fosterhemsvård - Foster home care
Livskvalitet – Quality of life
Hälsobeteende – Health Behavior
Bröstcancer – Breast Neoplasms
Söker du på heart attack i en databas har du kanske märkt att du ibland får väldigt irrelevanta träffar, där dessa två ord inte alls står i närheten av varandra? För att söka på begrepp som innehåller två eller flera ord - fraser - kan man sätta citattecken runt frasen. Då förstår databasen att du vill att orden ska stå intill varandra:
- "accidental falls" ger träff på alla artiklar där dessa två ord står intill varandra i den ordningen.
I de flesta databaser kan du också trunkera inuti frasen - d v s sätta en stjärna innanför citattecknet på sista ordet:
- "accidental fall*" täcker in flera ändelser som frasen kan ha, t ex både "accidental fall", "accidental falls" och "accidental falling".
Observera att en sökning på “accidental fall*” fångar artiklar där accidental och fall* står intill varandra i just den angivna ordningen, men inte täcker in andra varianter eller närliggande fraser som fall by accident eller falling accidentally. Dessa behöver du lägga till som synonymfraser i din sökning eller använda mer avancerade söktekniker som närhetsoperatorer [länka till expansion/sida].
Bred eller smal sökning?
Målet när man gör en sökning i en databas är att, om möjligt, fånga in alla relevanta dokument för frågan man har, men undvika att få med de som är irrelevanta. Det gäller att hitta en balans i sökningen som passar det syfte du har med din sökning och frågställningen du har.
- En bred sökning fångar in fler dokument, både relevanta och irrelevanta. Ju fler alternativa termer/synonymer varje sökblock innehåller - ju fler OR - desto bredare blir sökningen.
- En smal sökning fångar in färre dokument, både relevanta och irrelevanta. Ju fler sökblock din sökning innehåller - ju fler AND - desto smalare blir den.
[Kan vi få in bild på and-bollar här? SBU:s om urininkontinens är fin - göra egen? Samma modell som våra egna - stroke AND depression?]
När du har kombinerat alla dina sökord och gjort en första testsökning är det bra att se över sökresultatet och analysera ifall sökstrategin fångar upp den typ av träffar du vill ha. För att hitta en bra sökstrategi behöver du testsöka och modifiera din sökning flera gånger innan du kommer fram till din slutgiltiga sökstrategi.
Kom ihåg att det inte är något fel i sig att sökningen fångar upp artiklar som inte är relevanta för din forskningsfråga. Det är snarare helt i sin ordning när du gör en systematisk sökning. Det viktiga är att sökningen samtidigt fångar upp sådana artiklar som du vill ha, och att den totala mängden träffar inte blir alldeles för stor (i förhållande till hur mycket tid du har på dig för ditt arbete).
Sökguide till olika databaser
Här hittar du tips och filmer om sökning i de på KI mest använda databaserna.
Sortera och filtrera i träfflistan
Ofta sorterar databaserna träfflistan du får när du sökt i relevansordning, inte i kronologisk ordning. En bra idé är att titta igenom en del av träfflistan i både relevansordning och i kronologisk ordning för att utvärdera din söknings resultat.
Vill du filtrera på till exempel studietyp, språk eller ålder på artiklarna finns ofta färdiga filter att välja i databasernas menyer. Läs mer om hur filter fungerar i respektive databas.
Spara artiklar och sökningar
Det finns flera sätt att spara artikelreferenserna du hittar och sökningen du gjort:
- Du kan skapa ett konto i databasen. Via det kan du spara både enskilda artikelreferenser du hittar och hela sökningen så du kan komma åt den igen. Läs om hur du gör i hjälpsektionen i respektive databas.
- Du kan använda sig av ett referenshanteringsprogram för att spara ner artikelreferenser. De kan du sen använda för att få en automatisk referenslista när du skriver ditt arbete. Det finns flera olika referenshanteringsprogram, bland annat EndNote Online och Zotero. Läs mer här - Referenshanteringsprogram.
För att komma åt artiklarna du är intresserad av i fulltext - d v s hela artikeltexten - klickar du på länken "Get it!@KI" som finns bredvid varje artikelreferens om du gått till databasen via bibliotekets webbplats kib.ki.se. Även när du söker i databaser som är fritt tillgängliga för vem som helst att söka i, som PubMed eller Google Scholar, behöver du gå via kib.ki.se för att kunna se länken "Get it!@KI" och därmed komma åt hela artikeltexten. Läs mer om åtkomst och KI:s prenumerationer här.
Utvärdera och förbättra din sökstrategi
För att utvärdera din sökning och dina träffar kan du använda våra checklistor och guider:
- Hur vet du när du kan vara nöjd med din sökning? Använd vår checklista för sökstrategier. (Låta vara egen sida eller göra om till expansion?)
- Hur kan du värdera och granska det material du hittat? Läs mer om att värdera och granska artiklar
- Hur kan du redovisa din sökning? Länk till redovisa
Om du inte känner du dig helt nöjd med det du hittat genom din sökstrategi kommer här tips för att analysera och förbättra sökningen:
- Fångar sökningen dina nyckelartiklar, eller är det någon eller några som inte fångas upp i sökningen? Läs mer här om hur du enkelt kan kontrollera om nyckelartiklarna [länk ]kommit med i din sökning.
- För få eller inga träffar alls? Kanske behöver du ta bort ett av dina sökblock, lägga till något/några synonymer i något av sökblocken eller trunkera något eller några av dina fritextord för att göra sökningen bredare? Om du ändå inte får några träffar kanske din frågeställning är för smal - det finns ingen forskning i ämnet - och du behöver bredda din fråga. Här kan du få tips om hur du gör det. [länk till tankekartan/FrågeställningPICO och arbetsbladet] [Eller länka till Expansion Checklista om du fått för få träffar här nedanför istället?]
- För många irrrelevanta träffar som inte alls har med din forskningsfråga att göra? Kanske behöver du ta bort någon synonym i ett av dina sökblock, lägga till ytterligare ett sökblock, eller frassöka på något eller några av dina fritextord för att göra sökningen smalare? [Eller länka till Expansion Checklista om du fått för många träffar här nedanför istället?]
- För många träffar - trots att du testsökt, justerat, filtrerat och hittat en relevant, balanserad sökning utifrån din frågeställning? Då kanske din frågeställning är för bred och du behöver smalna av den. Här kan du få tips om hur du gör det. [länk till tankekartan/FrågeställningPICO och arbetsbladet]
När du ska förbättra din sökning rekommenderar vi att du använder det avancerade sökläget i databasen - ofta heter det Advanced. Där kan du specificera vilket databasfält/sökfält du vill att dina sökord ska finnas i, till exempel ämnesordsfältet, titelfältet och/eller författarfältet. Sökning i samtliga databasfält är ofta den förvalda inställningen i databasernas enkla sökruta. Det ger en bred sökning och är ofta det bästa sättet att börja, men för en mer specificerad sökning är det bättre att rikta sökningen till ett visst databasfält. Läs mer om hur det funkar i vår guide till respektive databas här ovanför. [länka]
Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan