Strategisk publicering

Vetenskaplig kommunikation sker oftast genom publicering av forskningsresultat i tidskriftsartiklar. När man skall publicera en artikel finns det en del aspekter man bör ta hänsyn till, bland annat tidskriftens genomslagskraft i det aktuella ämnesområdet eller hur snabbt tidskriftens redaktion behandlar ett manuskript. Men också lärosätets publiceringspolicy och forskningsfinansiärernas krav.

Välja tidskrift

Det naturliga när man ska publicera sig är att välja den tidskrift där man får som störst genomslag med sina forskningsresultat. Rimligtvis är detta den tidskrift som ämnesmässigt ligger ”mest rätt” och den man vet att kollegorna inom området läser. Men det finns också andra hänsyn att ta.

Det första du bör försäkra dig om är att tidskriften du tänker publicera dig i täcks av de större bibliografiska databaserna, till exempel Medline, Web of Science, Cinahl eller Psycinfo. För att hitta information om vilka databaser som innehåller vilka tidskrifter, titta i respektive databas i första hand. De tidskrifter som täcks av Pubmed/Medline hittar man i NLM Catalog.

Viktigt: kolla att fältet Current Indexing Status står som "Currently indexed for MEDLINE"!

För generell information om tidskrifter i allmänhet och i vilka databaser de inkluderas kan vi rekommendera Ulrichsweb. Sök på tidskriftens namn och klicka på fliken Abstracting & Indexing.

Tänk på att Karolinska Institutets bibliometridatabas, som delvis används vid resursfördelning, utgörs av citeringsdata från Web of Science. Följaktligen är det viktigt för dig och din institution att tidskriften inkluderas där.

För övrigt beräknas tidskrifternas så kallade impact-faktorer (JIF) och andra indikatorer på data från Web of Science. Du finner denna information i deldatabasen Journal Citation Reports. Mer om citeringar, impact-faktorer och övriga indikatorer finner du under bibliometri.

För det andra bör du undersöka om din forskningsfinansiär kräver öppen publicering, så kallad open access. Du kan läsa mer om forskningsfinansiärernas krav på vår open access-sida.

Därutöver bör ju tidskriften vara ämnesmässigt lämplig för ditt forskningsfält. För tips om tidskrifter kan du använda JANE – Journal/Author Name Estimator. Där kan du till exempel klistra in ett abstract och få tips om relevanta tidskrifter inom ditt ämnesområde.

Övriga faktorer som kan vara intressanta är andelen manuskript som faktiskt går till publicering, tidskriftens handläggningstid – från inskickat manuskript till publicerad artikel – och om tidskriften accepterar den artikeltyp (guideline, case studies, review etc.) du har skrivit.

Publiceringsriktlinjer

För att få ett optimalt genomslag för Karolinska Institutets forskning har Styrelsen för forskning publicerat följande rekommendationer:

  • Gör inför varje publicering en bakgrundskoll på den tidskrift du planerar att skicka artikeln till, den bör täckas av Web of Science.
  • Kontrollera tidskriftens impact-faktor och överväg om du kan välja en tidskrift med ett högre värde.
  • En välciterad publikation ger i de flesta fall bättre utdelning på de bibliometriska indikatorerna än flera lågciterade.
  • Verifiera alla dina publikationer. Det är viktigt för databasens kvalitet och det finns en uttalad intention att valet av bibliometriska mått ska vara utformat så att det sammantaget ska ge en positiv effekt att du verifierar alla dina publikationer.
  • Adressering enligt gällande praxis (läs mer under nedanstående rubrik).

Läs rekommendationerna i sin helhet (pdf, 398 kb). (N.B. Adressrekommendationerna i slutet av dokumentet är uppdaterade och ersatta av dokumenten under nedanstående rubrik.)

Oseriösa förlag

Det finns ett otal oseriösa förlag och tidskrifter (ofta kallade rovdjursförlag) som är intresserade av författarens publiceringsavgifter men samtidigt inte kan tillhandahålla en rigorös och pålitlig peer review. Nyckeln är att fastställa att tidskriften man tänker skicka sitt manuskript till har en tillräckligt hög kvalitet när det gäller peer review-processen. Man kan till och med säga att en tidskrifts kvalitet är det redaktionella arbetet inklusive peer review.

Alla seriösa databaser utövar en god kvalitetskontroll. Om en tidskrift till exempel täcks av databaserna Medline, Web of Science, Cinahl eller Psycinfo, är detta ett tecken på att den har tillfredsställt ett minimikrav på kvalitet. En mycket stark rekommendation är alltså att se till att den tidskrift man publicerar sig i täcks av en seriös databas. På köpet får man också synlighet för sin artikel eftersom forskare i allmänhet letar efter relevant litteratur i just dessa databaser.

Alla forskningsområden på KI är inte strikt medicinska till sin natur. Att ställa kravet på att den tidskrift man publicerar i måste finnas i bland annat Web of Science och/eller Medline blir därför inte riktigt rättvist eller realistiskt.

Det finns forskningsområden som till exempel hälsoekonomi, innovationsspridning eller strålningsfysik, som inte har en så stor representation i Web of Science och/eller Medline. Även i de fallen måste man dock vinnlägga sig om att den tidskrift man väljer finns med i en för ämnet relevant databas – och det skall vara en databas som verkligen tillämpar kvalitetskontroll när det gäller rutiner för redaktionellt arbete och peer review.

Det kan vara bra att veta att den populära söktjänsten Google Scholar inte ställer dessa krav. Om en tidskrift är inkluderad i en seriös databas är risken för att publicera sig i en oseriös tidskrift minimal.

Att publicera sig på ett oseriöst förlag saknar naturligtvis meritvärde och förlagens verksamhet kan i vissa fall ses som ett rent bedrägeri. Kan du lita på den tidskrift du skickar ditt manuskript till? Kontakta Forskarstöd på biblioteket eller använd checklistan utformad av förlags- och biblioteksorganisationer: thinkchecksubmit.org.

Läs mer:

Adressrekommendationer

En inte försumbar del av de publikationer som forskare vid verifiering anger har skrivits vid KI/SLL saknar en giltig KI- eller SLL-adress på själva publikationen. Konsekvensen blir att dessa publikationer inte kan kopplas till KI/SLL vid bibliometriska analyser utförda utanför den egna organisationen. De genererar till exempel inte statliga medel eller bibliometriska poäng i olika rankningar. Läs forskningsstrategiska kommitténs rekommendationer:

Kontakt

Mån–fre 9-16
08-524 84 000

Senast uppdaterad: 
2018-02-21