Strategisk publicering

Öppen tillgång

Creative Commons-licenser

När du publicerar med öppen tillgång eller open access ger du andra möjlighet att utan kostnad läsa och sprida ditt verk, och ofta även bearbeta och återanvända det. I samband med publiceringen av din artikel väljer du en öppen licens, oftast en så kallad Creative Commons-licens. Där framgår vad andra personer får göra och inte göra när de använder ditt verk. Du måste alltid uppges som upphovsperson och du behåller upphovsrätten. Den som gör ändringar i ditt verk måste uppge det, och vilka ändringar som gjorts. Det finns olika varianter av licensen, och KI förespråkar den mest tillåtande licensen CC BY.

Utöver att välja variant av Creative Common-licens behöver du även ingå ett avtal om license to publish (LTP) med tidskriften. Om du väljer CC-BY-NC eller CC-BY-NC-ND som licens innebär LTP-avtalet ofta att du avtalar bort dina ekonomiska rättigheter till artikeln på ett liknande sätt som copyright transfer agreement (CTA) gör i traditionell publicering låst bakom betalvägg, inte minst hos de större kommersiella förlagen.

Krav från finansiärer

Fler och fler forskningsfinansiärer ställer krav på att forskningsresultat som de finansierat ska publiceras open access, ofta omedelbart i samband med publicering. Du kan läsa mer om några av de stora finansiärernas krav på sidan om policyer och krav på open access.

Forskningsfinansiärerna kan också ställa krav på eller rekommendera att du ska använda dig av en Creative Commons-licens, ofta den mest tillåtande licensen CC BY. Läs mer på sidan om finansiärernas krav på CC-licens. 

Publiceringsavgifter och -avtal 

Många open access-tidskrifter och prenumerationstidskrifter där det går att publicera enskilda artiklar open access (hybridtidskrifter) tar ut en publiceringsavgift eller så kallad Article Processing Charge (APC). KI har avtal med ett tjugotal förlag där publiceringsavgiften är förbetald för forskare vid KI. Vilka tidskrifter som ingår i avtalen går att söka fram i tjänsten Open Access/APC Checker Tool.

Forskningsdata

I samband med val av tidskrift rekommenderar vi att du väljer var du ska tillgängliggöra eller publicera forskningsdata som hör samman med artikeln/manuskriptet. Miniminivån som krävs på KI är metadatapublicering, det vill säga att publicera en beskrivning av din data. Större tidskriftsförlag har särskilda informationssidor och rekommendationer om vilka riktlinjer som gäller för just dem. I Europa och USA ställer dessutom allt oftare finansiärerna krav på att du utöver att publicera din artikel open access samtidigt ska publicera de forskningsdata som ligger till grund för forskningsresultatet. I linje med KI:s Policy för öppen tillgång till forskningsdata verkar KI för att upphovsrätten för publicering och återanvändning av forskningsresultat inte exklusivt överförs till kommersiella vetenskapliga förlag. Forskningsdata ska inte tillgängliggöras via förlagens betaltjänster. Läs mer på Publicera och dela forskningsdata - en översikt. 
 

Tidskriftsprocesser

Peer review och redaktionellt arbete

När du skickar in ditt manuskript till en tidskrift inleds en redaktionell granskning av manuskriptet, där redaktören undersöker om manuskriptet uppfyller tekniska och formella krav, samt att manuskriptet passar tidskriftens ämnesinriktning. Om manuskriptet klarar den inledande kontrollen inleds en kollegial granskning – peer review – en kvalitetsgranskning av det vetenskapliga innehållet. Det finns olika former av peer review. Granskarnas kommentarer skickas sedan till redaktören som beslutar om manuskriptet ska accepteras, revideras eller avslås. Det vanligaste är att manuskriptet behöver revideras utifrån granskarnas kommentarer innan det accepteras för publicering.

Sannolikheten att ditt manuskript går vidare till peer review och blir accepterat för publicering beror även på andra faktorer. Tidskrifter med högt anseende väljer ofta ut en lägre andel av inskickade manuskript för publicering. Genom att undersöka vilken slags forskning en tidskrift brukar publicera kan du skapa dig en uppfattning om chanserna för ditt manuskript att gå vidare i processen.

Tänk på att den redaktionella processen och peer review kan ta olika lång tid beroende på tidskrift, alltifrån några veckor till några månader. Hos vissa tidskrifter kan du hitta information om hur länge det tar innan du får ett första svar och hur lång tid det vanligtvis tar innan ett manuskript blir accepterat och slutligen publicerat. Om tidskriften inte anger detta på sin hemsida kan du få en ungefärlig uppfattning om tid genom att titta på förstasidan hos senast publicerade artiklar där datum för när manuskriptet togs emot, accepterades och publicerades finns. Du kan själv bidra till att underlätta processen genom att skicka in ett väl förberett manuskript som följer tidskriftens riktlinjer.

Ämne och läsekrets 

Tidskriftens bredd

En rekommenderad strategi när du ska publicera dig är att välja den tidskrift där du får störst genomslag för dina forskningsresultat. Rimligtvis är detta den tidskrift som ämnesmässigt ligger ”mest rätt” och den du vet att kollegorna inom området läser. Andra viktiga målgrupper kan vara beslutsfattare eller personer verksamma inom hälso- och sjukvård.

Ämnesspecificitet och mångvetenskaplighet

För att öka chansen att få ditt manuskript accepterat bör du välja en tidskrift med en inriktning som ligger så nära din forskning som möjligt. Inriktningen kan variera från ämnesspecifika och högspecialiserade forskningsområden till tidskrifter med bred, tvärvetenskaplig profil. Information om tidskriftens inriktning finner du vanligtvis under rubriken ”Aims and scope”, ”About this journal” eller motsvarande på tidskriftens hemsida. Kontrollera att både ämnesområdet och att den typ av forskningsstudier (översiktsartikel, case study, kliniska studier, etc) som tidskriften publicerar motsvarar din forskning.

Genomslag och kvalitet 

Tidskrifters impact-faktorer

Journal Impact Factor (JIF) är ett mått på tidskrifters genomsnittliga citeringsgrad per artikel i databasen Web of Science, men säger egentligen inget om kvaliteten på enskilda artiklar. Det är dock ett mått som används inom stora delar av den medicinska vetenskapen för att ranka tidskrifter och kan vara ett stöd i ditt val av tidskrift. Eftersom citeringsmönstren ser olika ut inom olika ämnesområden är det olämpligt att jämföra JIF:ar mellan olika ämnesområden och svårt att säga vad som kan anses vara en hög respektive låg JIF. Tidskrifter i Web of Science rankas och delas in i kvartiler inom respektive ämnesområde. I toppkvartilen, Q1, ingår de 25 procent av tidskrifterna med högst JIF.

Tidskrifters JIF används som indikator för forskningsaktivitet i Karolinska Institutets centrala resursfördelning. Du finner information om tidskrifternas JIF, ämnestillhörighet, rankning och kvartil i deldatabasen Journal Citation Reports. Mer om citeringar, impact-faktorer och övriga indikatorer finner du under bibliometri.

Förutom Web of Science Journal Impact Factor finns andra tidskriftsindikatorer som ofta visas på tidskrifternas webbplatser, till exempel CiteScore som påminner om JIF men utgår från citeringar i databasen Scopus (som KI inte har tillgång till). Det finns även normaliserade tidskriftsindikatorer som alltså möjliggör jämförelser mellan olika ämnesområden. I Web of Science heter indikatorn JCI (Journal Citation Indicator) och i Scopus SNIP (Source Normalized Impact per Paper).

Oseriösa tidskrifter 

Oseriösa tidskrifter och förlag är fenomen som tyvärr kommit för att stanna. Dessa aktörer (ofta kallade rovdjur) tar ofta betalt i form av publiceringsavgifter men brister när det gäller peer review och redaktionellt arbete. Dessa brister i tidskriftens granskningsprocesser riskerar att leda till att undermålig forskning slinker igenom och att rent forskningsfusk inte upptäcks – kort sagt att den vetenskapliga kvaliteten och integriteten hos tidskriften inte kan garanteras. 

Använd gärna bibliotekets checklista om hur du gör för att identifiera och undvika att publicera dig i oseriösa tidskrifter.

Databasindexering

Synlighet och citerbarhet

Det första du bör försäkra dig om för att optimera synligheten för din artikel är att tidskriften du tänker publicera dig i täcks av de större bibliografiska databaserna, till exempel MEDLINE, Web of Science, CINAHL eller PsycInfo. För att hitta information om vilka databaser som innehåller vilka tidskrifter, titta i respektive databas i första hand. MEDLINE är den del av PubMed där artiklar tilldelas ämnesord (MeSH-termer), vilket påverkar din artikels synlighet. De tidskrifter som täcks av MEDLINE hittar du i NLM Catalog. Sök fram tidskriften och kolla att fältet "Current Indexing Status" står som "Currently indexed for MEDLINE".

Web of Science är uppdelat i olika deldatabaser och i Journal Citation Reports kan du se vilka tidskrifter som är indexerade och i vilket eller vilka index de ingår. Karolinska Institutets bibliometridatabas, som används vid resursfördelningen och många andra analyser, använder citeringsdata från Web of Science. Därför är det en fördel för dig och din institution att tidskriften du publicerar dig i är indexerad. Information om vilka delar av Web of Science som ingår i Karolinska Institutets bibliometridatabas hittar du i vår FAQ om bibliometri.

Kvalitetsstämpel

Att en tidskrift är indexerad i databaser som MEDLINE och Web of Science ökar inte bara synligheten utan kan också ses som en kvalitetsstämpel för tidskriften, då den granskats innan indexering. Vill du publicera dig i en ren open access-tidskrift bör du även försäkra dig om att den finns indexerad i DOAJ (Directory of Open Access).

I Norge finns ett kvalitetsregister för tidskrifter, ofta kallat norska listan. Även om den norska listan inte används på KI kan den vara ett stöd i ditt val av tidskrift. Tidskrifterna i registret delas in i nivåer. Nivå 1 omfattar godkända tidskrifter och nivå 2 utgörs av den högst rankade femtedelen av publiceringsvolymen inom respektive ämnesområde enligt det norska vetenskapssamhället.

Lärosätets policyer    

Policy för öppen publicering 

På Karolinska Institutet finns en policy för öppen publicering. Den berör alla forskare på, eller affilierade till KI, som publicerar resultat av forskning bedriven på KI. Policyn beskriver hur KI:s forskningspublikationer ska publiceras med avseende på tillgänglighet.

Policy för öppen tillgång till forskningsdata

På Karolinska Institutet finns en policy för öppen tillgång till forskningsdata. Den berör alla forskare på, eller affilierade till, KI som producerar data. Policyn beskriver hur KI:s forskningsdata ska tillgängliggöras. 

Publiceringsriktlinjer

För att få ett optimalt genomslag för Karolinska Institutets forskning publicerade dåvarande Styrelsen för forskning följande rekommendationer (Dekanusbeslut 2011:17):

• Gör inför varje publicering en bakgrundskoll på den tidskrift du planerar att skicka artikeln till, den bör täckas av Web of Science.
• Kontrollera tidskriftens impact-faktor (Journal Impact Factor, JIF) och överväg om du kan välja en tidskrift med ett högre värde.
• En välciterad publikation ger i de flesta fall bättre utdelning på de bibliometriska indikatorerna än flera lågciterade.
• Verifiera alla dina publikationer. Det är viktigt för databasens kvalitet och det finns en uttalad intention att valet av bibliometriska mått ska vara utformat så att det sammantaget ska ge en positiv effekt att du verifierar alla dina publikationer.
• Adressering enligt gällande praxis.

Adressrekommendationer

Det är viktigt att du anger din adress i enlighet med KI:s adressrekommendationer.  Konsekvensen blir annars att dessa publikationer inte kan kopplas till KI/Region Stockholm vid bibliometriska analyser utförda utanför den egna organisationen. De genererar till exempel inte statliga medel eller bibliometriska poäng i olika rankningar.