Bibliometri & verifiering

Definitionen av H-index är att för ett H-index på X behövs X publikationer med minst X citeringar.

Det finns tre olika sätt att hitta sitt H-index:

1. Via KI RIMS kan du exportera din meritportfölj genom rapportfunktionen i systemet. Alla bibliometriska parametrar hämtas automatiskt från KI RIMS till meritportföljen, däribland H-index.

2. Via Web of Science. När du sökt fram dina publikationer får du reda på ditt h-index genom att klicka på knappen Create Citation report strax ovanför sökresultatet.

3. Det går också att räkna ut h-indexet genom att exportera data över dina verifierade publikationer till excel, förutsatt att du inte har publikationer före 1995.

Logga in på bibliometrics.ki.se och verifiera alla dina publikationer. Klicka på Analysis Toolkit och välj sedan My verified publications i vänstermenyn. Där kan du exportera publikationslistan till Excel (knapp längst ner), inklusive antal citeringar (c) och impactfaktor (Latest JIF).

För att beräkna ditt H-index från denna lista, sortera publikationerna efter antal citeringar, med det största antalet överst. Sedan kollar du hur långt du kan komma innan antalet citeringar är mindre än ordningsnumret. Exempelvis:

Order  Citations

1 ......... 23
2 ......... 11
3 .........  5
4 .........  2
5 .........  1

I den här listan blir H-index 3, eftersom det finns 3 publikationer med minst 3 citeringar, men inte 4 publikationer med minst 4 citeringar.

Du kan logga in på sidan bibliometrics.ki.se med antingen ett KI-login (KI) eller ett HSA-id (Region Stockholm).

Oavsett vilket inloggningsalternativ du väljer kommer du till en och samma profil i verifieringswebben.

KI-ID: Karolinska Institutet erbjuder e-postkonto, KI-ID och VPN (Virtual Private Network) till verksamma inom KI (anställda, forskarstudenter och anknutna), se sidan IT och telefoni på Medarbetarportalen.

HSA-id: Region Stockholm har ett unikt inloggningsnamn bestående av 4 tecken för majoriteten av sina IT-system. För inloggning i bibliometrisystemet behövs dessutom något av följande alternativ:

• En elektronisk Region Stockholm-legitimation (eTjänstekort) och en kortläsare kopplad till datorn samt de autentiseringskoder (PIN-kod) som hör till kortet.
• Engångskoder via SMS (Om du inte har något mobilnummer registrerat för SMS i Region Stockholms personalkatalog EK så måste du först kontakta Servicedesk (tel. 08-123 777 77) för kontaktuppgifter till din lokala EK-administratör som mottar ditt ärende. Numret visas ej utåt.)
   

Mer information för Region Stockholm-användare kan hittas på FoUU-sidorna på Inuti (kan endast nås via Region Stockholm).

För en sampubliceringsanalys används information om vem/vilka som skrivit en artikel och var individen/individerna var aktiva när de skrev den som en proxy för en forskningsorganisation eller land.

Dock är kvaliteten på personnamn och adresser i Web of Science begränsad. Olika människor kan publicera under samma namn, och vissa forskare (särskilt de med dubbla efternamn) kan publiceras under många olika namnformer. Även kvaliteten på adresser kan vara av varierande nivå med dussintals olika bara för Karolinska Institutet till exempel.

Med hjälp av informationen i adressfältet kan vi till exempel titta på sampublicering på nationell nivå. Denna typ av lista är användbar vid bedömning av nivån på internationellt samarbete.

Vi kan också titta på de olika författarna till publikationer och lista de mest frekventa medförfattarna. Om vi kombinerar författare och adressuppgifter så kan vi också se vilka vid Karolinska Institutet som publicerar tillsammans med olika organisationer i ett visst land eller inom en viss grupp av publikationer som vi kan definiera, tex inom ett visst ämnesområde eller en särskild uppsättning av tidskrifter.

Med hjälp av informationen i adressfältet kan vi titta på sampublicering på organisationsnivå, till exempel alla KI:s publikationer tillsammans med kinesiska organisationer. Denna typ av analys är användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.

Inom Karolinska Institutet kan vi använda oss av den högre datakvalitet som säkerställs genom verifieringsprocessen där vi får kännedom om de olika namnsträngarna en enskild forskare publicerar sig under och den standardiserade affilieringen på varje publikation för att kunna göra sampubliceringsanalyser som är mycket mer detaljerade än vad som annars vore möjligt.

Bibliometriska indikatorer beräknas för varje publikation individuellt. Indikatorer för en enskild forskare kommer att visas när denna personloggar in i Karolinska Institutet bibliometriska databas. En analys baserad på fältnormaliserade indikatorer för en enskild forskare med mindre än 50 publikationer kan inte beställas av någon annan.

Här följer en förteckning över indikatorer som finns tillgängliga via det bibliometriska systemet. (För en fullständig förteckning över bibliometriska indikatorer och förklaringar till hur de beräknas, se Handbok i bibliometri.)

• P: Number of publications identified with the current analyzed set of publications.
• At Karolinska Institutet / Region Stockholm: Number of verified publications with a recognizable KI address (including university hospitals). Verified means that the publications in the Karolinska Institutet bibliometric database have both been identified by the researcher in question and that an organizational affiliation has been supplied by him/herself.
• C: Total number of citations
  The Total number of citations is the sum of citations (self citations included) from all publications present in the database to all verified publications for the analyzed set of publications.
• c Number of citations to a single publication
• cf:: Field Normalized Citation Score for a single publication
  The Item Oriented Field Normalized Citation Score normalizes the number of citations to a single verified publication by comparing it to the mean number of citations to documents of the same type, published the same year, in the same research area.
• ¯cf: Field Normalized Citation Score Average
  The average Field Normalized Citation Score is calculated on The Item Oriented Field Normalized Citation Score for all verified publications for the current analyzed set of publications. The world average is about 1, and an indicator of for example 1.2 means that the analyzed group of articles is cited 20% above the world average. (At present the standard method of using the ISI Journal Classifications to identify the research area is being used.)
• Cf: Total Field Normalized Citation Score
  The sum of all the item oriented field normalized citation scores for all verified publications for the active selection.
• Pf5%: Field Normalized Top Publications
  The indicator Field Normalized Top Publications shows the number of verified publications for the active selection that belong to the 5% most cited publications in the world. The normalization is made by comparing the number of citations to each verified publication to the 95th percentile of citation distribution to all publications from the same year, in the same subject and of the same document type. (At present the standard method of using the ISI Journal Classifications to identify the research area is being used).
• pf5%: Field Normalized Share of Top Publications
  The indicator Field Normalized Share of Top Publications shows the percentage of verified publications for the current analyzed set of publications that belong to the 5% most cited publications in the world. The normalization is made by comparing the number of citations to each verified publication to the 95th percentile of the average citations to all publications from the same year, in the same subject and of the same document type. (At present the standard method of using the ISI Journal Classifications to identify the research area is being used).
• JIF: ISI Journal Impact Factor
  The ISI Journal Impact Factor is a measure of the frequency with which the "average article" in a journal has been cited in a particular year. The ISI impact factor for a specific journal, one specific year (Y), is calculated by counting the number of citations to articles in that journal the two preceding years (Y-1 and Y-2) from publications in year Y and dividing this with the number of publications.
• ∑ JIF: Sum of ISI Journal Impact Factors
  The sum of the ISI Journal Impact Factors connected to each verified article or review in the active selection.
• Avg JIF: Average of ISI Journal Impact Factors
  The average of the ISI Journal Impact Factors connected to each verified article or review in the active selection.

Notera! Inga fältnormerade indikatorer beräknas för:

• Väldigt nya publikationer (med ett utgivningsår lika med innevarande år eller förra året).
• Publikationer som tillhör områden med färre än 30 publikationer per år.
• Publikationer som hör till områden med en genomsnittlig citeringsgrad som är lägre än 0,2 citeringar.
• För en delmängd av publikationer med färre än 50 publikationer.

Dessutom baseras sammanställningen av indikatorerna endast på publikationer med dokumenttyp "Article" eller "Review". Detta för att säkerställa statistisk stabilitet.

I verification toolkit kan man för varje verifierad publikation med ett inte alltför nytt publiceringsår (se not ovan) också se just den publikationens "Item Oriented Field Normalized Citation Score", om den är en av de fem procent högst citerade publikationerna från det året inom sitt område visas en text som anger detta.

Din författarplacering märks upp i din lista över veriferade publikationer. Det görs dock vissa begränsningar när författarplaceringen beräknas:

• Publikationen måste vara av typen ”article” eller ”review”; det är endast sådana publikationstyper som räknas med i medelsfördelningen.
• Om publikationen finns i PubMed men inte i Web of Science måste den ha Medline-status. Det är vanligt att nytillkomna publikationer i PubMed ännu inte hunnit få sådan status.
• Information om delad corresponding author och om delat första/sista författarskap baserar vi på den information som finns i Web of Science och PubMed. Vi gör inga manuella justeringar gällande detta.
• Manuella kompletteringar görs för närvarande på Karolinska Institutet- eller Region Stockholm-publikationer som saknar information och som ingår i medelsfördelningen från och med publikationsår 2013.

Karolinska Institutets bibliometridatabas baserar sig på data från innehållet i PubMed/Medline samt från tre citeringsindex som tillhandahålls av Clarivate Analytics i Web of Science Core Collection:

• Science Citation Index Expanded (SCI-EXPANDED)
• Social Science Citation index (SSCI)
• Arts & Humanities Citation Index (A&HCI)

Följande citeringsindex inkluderas ej:

• Conference Proceedings Citation Index - Science (CPCI-S)
• Conference Proceedings Citation Index - Social Science & Humanities (CPCI-SSH)
• Emerging Sources Citation Index (ESCI)

KI:s bibliometridatabas är begränsad till de artikelreferenser som förekommer i dessa databaser från 1995 och framåt.

Du hittar information om olika tidskrifters impaktfaktorer i databasen Journal Citation Reports (JCR).

Information om hur bibliometri används för fördelning av resurser till forskning vid KI:s institutioner och Region Stockholms kliniker och patientområden kan du läsa mer om under Bibliometri vid Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Det finns i dagsläget två sätt att identifiera vilket ämnesområde en enskild publikation tillhör.

Det ena är att använda Clarivate Analytics' tidskriftsklasser som en proxy för artikelinnehållet. Detta förfaringssätt är mycket vanligt inom bibliometriska studier. Men inom medicin så indexeras flertalet publikationer även med MeSH-termer, Medlines kontrollerade vokabulär. MeSH-terminologin är mycket mer specifik och används i hög grad vid Karolinska Institutet.

För publikationer som kan återfinnas i både Web of Science och Medline finns såväl citeringsdata som detaljerad ämnesinformation. På Karolinska Institutet använder vi ofta överlappet mellan databaserna för att sortera ut publikationer inom medicin och livsvetenskaper från till exempel ett universitets samlade artikelproduktion. Det är en metod som gör jämförande analyser mellan oss som ett medicinskt universitet och till exempel flerfakultetsuniversitet mer rättvisande.

Det primära syftet med Karolinska Institutets och Region Stockholms bibliometriska databas är att förse Karolinska Institutets och Region Stockholms chefer, avdelningar/kliniker och medarbetare med högkvalitativa bibliometriska analyser och rapporter (om exempelvis publiceringsmönster, sampubliceringpartners och/eller analyser uppdelade på ämnesområden).

Resultaten ger en översikt av den forskning som utförs av Karolinska Institutet/Region Stockholm forskare samt ger verktyg som gör det möjligt att jämföra vetenskapliga resultat internt och med det arbete som görs i andra länder. Analysresultaten kan också användas för att följa upp och planera verksamheten, och ibland för att bedöma och belöna vetenskaplig kvalitet.

Incitamenten från styrelsen för forskning för publicering kan sammanfattas i:

• Innan du publicerar, gör lite research om tidskriften som du avser att skicka in din artikel till; den bör indexeras i Web of Science.
• Kontrollera tidskriftens impact-faktor och fundera om du kan välja en med ett högre värde.
• En högt citerad artikel ger oftast bättre avkastning på bibliometriska indikatorer än flera låg-citerade artiklar.
• Verifiera alla dina publikationer. Det är viktigt för kvaliteten på databasen. Det finns en uttrycklig avsikt med den valda bibliometriska modellen att det ska ge en samlad positiv effekt av att verifiera samtliga sina publikationer.

Ta del av rekommendationerna i sin helhet.

Rekommendationer för användning av bibliometri på individnivå

Inom Karolinska Institutet/Region Stockholm finns särskilda rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer på individnivå. Bibliometriska metoder är mindre lämpliga för bedömning av enstaka individer eller mindre grupper. Det är ovanligt att dessa uppnår en publikationsmängd tillräcklig för att resultaten ska bli pålitliga och stabila. Det är också viktigt att användningen av bibliometri inte ger oönskade incitament för publicering och verifiering, och en uttalad riktlinje för de bibliometriska analyser som utförs inom KI/SLL är att verifiering av publikationer inte ska straffa sig för individen.

Med god kännedom om de begränsningar som finns på individnivå, så kan dock vissa bibliometriska mått användas som komplement till en okulärbesiktning av en persons publikationslistor.

Enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR) måste vi informera dig om hur vi hanterar dina uppgifter.

När du loggar in i Karolinska Institutets bibliometrisystem accepterar du att vi hämtar den information om dig som anges nedan och lagrar i bibliometridatabasen. Klicka på rutan Jag godkänner om du förstår och godkänner användningen av dina personuppgifter. Du har rätt att när som helst avbryta ditt samtycke och be oss ta bort all information om dig genom att skicka ett e-postmeddelande till oss på kib@ki.se.

När du klickar på Jag godkänner kommer vi att hämta följande information om dig från Karolinska Institutet/Region Stockholm personaldatabaser och lagra i bibliometridatabasen:

• Användarnamn (KI-login/hsaid)
• Unik databasidentifierare
• Förnamn
• Efternamn
• Personnummer
• E-post
• Organisatorisk affiliering till institution, sjukhus, patientområde, enhet, kliniknamn (där applicierbart)
• Typ av affiliering (exempelvis anställd, doktorand, forskningsassistent)
• Nuvarande status på affiliering

Till detta kan systemet innehålla:

• Information om dina publiceringar och var du var aktiv när de skrevs
• Olika varsioner av ditt namn
• Ditt nuvarande forskningsfält
• Ditt ORCID

Denna information gör det möjligt för oss att koppla dig och din organisatoriska affiliering till dina publikationer och inkludera dina verifierade publikationer i bibliometriska analyser som görs inom Karolinska Institutet/Region Stockholm.

Vi delar inte information som hämtats från personaldatabaserna med någon utanför Karolinska Institutet/Region Stockholm-organisationerna. Om du har ytterligare frågor om vår användning av informationen från Karolinska Institutet/Region Stockholm-personalkatalogerna, vänligen kontakta oss på kib@ki.se.

Begränsad profil

Du kan välja att inte låta det bibliometriska systemet hämta information om dig från personalkatalogerna och ändå använda systemet. Men om du vill att dina verifierade publikationer ska ingå i bibliometriska analysresultat kan detta kräva ytterligare åtgärder från din sida.

Systemet kan fortfarande innehålla

• Information om dina publikationer och var du var aktiv när du skrev dem
• Flera versioner av ditt namn 
• Ditt nuvarande forskningsområde
• Ditt ORCID

Om du vill att dina verifierade publikationer ska ingå i bibliometriska analysresultat kan vi ansluta ditt konto till någon av personaldatabaserna utan ditt personnummer och hämta nödvändig information (ditt namn, organisationsanslutning, tillhörighetstyp och tillhörighetsroll). Om du vill göra det, vänligen kontakta oss på kib@ki.se och informera oss om hur du vill att ditt konto ska hanteras. Personnumret är det som gör det möjligt för oss att matcha personalregister mellan Karolinska Institutets integrationsplattform (KIIP) och Region Stockholms personaldatabas (EK) och skapa ett enda Karolinska Institutet/Region Stockholm bibliometriskt verifieringskonto för varje användare. Vi kan fortfarande ge dig ett gemensamt Karolinska Institutet/Region Stockholm-konto i Karolinska Institutets bibliometridatabas om du inkluderar både din KI-inloggning och ditt HSA-id i ditt mejl.

Om dataskyddsförordningen

När du loggar in i Karolinska bibliometriska system (adress: Karolinska Institutet, Fe 200, 17177 Stockholm, Sverige, organisationsnummer SE202 100 2973), accepterar du att vi hämtar den information som anges ovan och lagrar i bibliometridatabasen. Enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR) behöver vi ditt samtycke för att administrera och behandla dina uppgifter. Du har rätt att när som helst avbryta ditt samtycke och be oss ta bort all information om dig genom att skicka ett mejl till oss på kib@ki.se.

Ytterligare information om dina rättigheter angående detta finns på GDPR.eu och Integritetsskyddsmyndigheten.

Ägare av Karolinska Institutets bibliometridatabas är Karolinska Institutets forskningsnämnd. Karolinska Institutets universitetsbibliotek (Berzelius väg 7B, Solna) ansvarar för att utveckla och driva bibliometridatabasen. Icke-licensierad information i den bibliometridatabasen är föremål för principen om allmänhetens tillgång till officiella handlingar, den informationen är tillgänglig för allmänheten på begäran. Du har rätt till en utskrift av den information som finns om dig lagrad i Karolinska Institutets bibliometriska system (gratis). För att få detta, skicka en signerad, skriftlig begäran till Karolinska Institutet universitetsbibliotek, Att: Fredrik Persson, Fe 200, 171 77 Stockholm.

Karolinska Institutets universitetsbibliotek kommer på begäran av den registrerade personen eller om ett fel upptäcks av universitetsbiblioteket i de personuppgifter som behandlas vidta åtgärder för att korrigera, blockera, begränsa eller radera så snart som möjligt sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR). (Till exempel kan detta relatera till felaktiga uppgifter.) Du kan rapportera eventuella fel till kib@ki.se som kommer att sätta dig i kontakt med ansvariga för den primära datakällan för de felaktiga uppgifterna.

Det finns för närvarande två tillvägagångssätt för att identifiera de forskningsområden enskilda artiklar publiceras inom.

Ett sätt är att använda Clarivate Analytics' tidskriftsklasser som en representation för artikelns innehåll. Denna metod används ofta i bibliometriska studier. Men inom medicin har många av publikationerna också MeSH-termer från Medlines kontrollerade vokabulär. Dessa är mycket mer specifika, och vid Karolinska Institutet använder vi ofta dem.

En analys av tidskriftskategorier för en enhets/individs publikationer ger en indikation om i vilka områden den analyserade enheten är aktiv. Utifrån denna typ av analys är det också möjligt att identifiera vilken typ av publik som kan förväntas att läsa, och potentiellt citera, publikationerna. En sådan analys kan användas som underlag för en diskussion om huruvida det är inom detta område du vill publicera dig och synas.

En analys av MeSH-termer är mycket mer specifik och kan hjälpa dig att se hur dina publikationer visas i en internationell databas som Medline, det vill säga vilka MeSH-termer andra forskare behöver använda för att hitta dina publikationer. Om du inte känner till den analyserade gruppen, kan en sådan analys visa vilka de huvudsakliga respektive perifera forskningsaspekterna gruppen verkar inom.

Om vi kombinerar analyser av forskningsområden med information om enskilda författare och/eller organisationer kan vi producera kartor som visar vilka faktioner som sampublicerar inom vissa specificerade områden.

Det är möjligt och önskvärt, att man som författare verifierar alla sina publikationer, även de som är skriva vid andra organisationer är Karolinska Institutet/Region Stockholm. Anledningen till detta är att beroende på situation så kan det vara relevant att göra en av två analystyper på publicerat material.

Den internationellt mer gångbara ”organisationsbaserade” analysen utgår ifrån kunskap om var publikationer är författade. En organisationsbaserad analys speglar allt som publicerats vid en organisation vid en given tidpunkt. Den här metoden är lämplig för att studera utvecklingen över tid vid en specifik forskningsorganisation, exempelvis ett universitet.

En organisationsbaserad analys av en författare vid Karolinska Institutet inkluderar de publikationer han/hon skrev som aktiv forskare vid KI. På Karolinska Institutet/Region Stockholm tas data till dessa analyser antingen från författarnas adresser som de är skrivna på publikationerna eller från adresserna som författarna lagt till när de verifierat sina publikationer i verifikationsverktyget.

En ”författarbaserad” analys inkluderar alla publikationer författade av forskare som för tillfället är anslutna till den organisation som analyseras, oavsett var de var aktiva forskare när de skrev dem. Denna analysmetod ger en mer korrekt bild av en organisations nurvarande forskningspotential och är därför den metod som används vid många av de bibliometriska analyser som genomförs vid Karolinska Institutet.

Vid Karolinska Institutet/Region Stockholm hämtas data till dessa analyser från författarens tillhörighet enligt personalkatalogerna IDAC och EK.

Från och med 23 februari 2021 visas uppgift om en viss publikations OA-status i bibliometridatabasen. Data om enskilda publikationers open access (OA) -status hämtas in till bibliometridatabasen från Unpaywall, Open APC Sweden och Open APC.

Informationen om OA-status används som stöd för enskilda forskare att följa KI:s open access-policy och olika forskningsfinansiärers OA-direktiv. Den används också på övergripande nivå i uppföljningar av hur policies och direktiv efterlevs, samt för universitetsbibliotekets förhandlingar med förlag om kostnader för öppen tillgång. I dagsläget används uppgifter om OA-status inte i resursfördelningsberäkningar.

Uppgiften om OA-status syns längst till höger i din publikationslista när du är inloggad i Karolinska Bibliometrics Database. 

Publikationslistan nås via länken med publikationer, "XX verified publications", och via knappen "View/Export" till höger om länken, samt från "My verified publications" i "Analysis Toolkit".

Om du upptäcker felaktigheter i dina publikationers OA-status, kontakta Publiceringsstöd på biblioteket.

Hänglåssymboler

MEDLINE utgör den större delen av PubMed och innehåller ett mer kontrollerat urval av refererenser. Till exempel är alldeles nypublicerade artiklar tillgängliga som temporära referenser i PubMed innan de indexeras och inkluderas i MEDLINE. Den här processen kan ta flera månader.

En utförlig genomgång hittar du på NLM:s webbplats.

Registrera dig för ett ORCID på https://orcid.org/register.

Som enskild forskare kommer du till exempel att kunna ha nytta av ett ORCID-ID i kontakter med finansiärer och tidskrifter – istället för att du gång på gång ska behöva fylla i information om dig själv och dina publikationer kommer allt fler tjänster att stödja att sådan information kan hämtas automatiskt från ORCID.

ORCID (Open Researcher & Contributor ID) är ett internationellt register över unika forskar-id:n som har som huvudsyfte att lösa problemet med forskare med likadana/liknande namn genom att unikt identifiera forskare över hela världen. ORCID har skapats på initiativ av universitet, finansiärer och förlag/tidskrifter och används både vid ansökningar och publicering. Flera förlag, t ex Elsevier, Wiley och Springer Nature och databaser som Web of Science och PubMed använder ORCID i olika rutiner.

Det finns även möjlighet att lägga till en biografi, samt att ladda upp en publikationslista och ett Curriculum Vitae till sin ORCID-profil. ORCID:s främsta syfte är dock inte att samla information om forskarna utan att vara ett register med unika forskar-ID:n, som kan användas av andra tjänster där forskare har intresse av att visa upp information om sig själva och sina publikationer.

Alla forskare på Karolinska Institutet/Region Stockholm ombedes regelbundet att verifiera sina publikationer i KI:s bibliometridatabas – Bibliometric Verification Toolkit.

En detaljerad "steg-för-steg"-guide finns tillgänglig via sidan Verifiering av vetenskapliga publikationer.

Det kan bero på två saker:

1. Börja med att kolla om någon av dubbletterna är ett meeting abstract; de kan nämligen ha identiska titlar med en senare publicerad originalartikel. Om så är fallet ska du verifiera båda publikationerna.
2. Om detta inte är fallet kan det röra sig om en riktig dubblett. En sådan kan förekomma antingen när det finns en dubblett i ursprungskällorna Web of Science eller PubMed/Medline, eller om samma artikel från Web of Science och PubMed/Medline inte har blivit korrekt ihopmatchad i bibliometridatabasen. För att få detta åtgärdat, kontakta universitetsbiblioteket via e-post kib@ki.se.

Karolinska Institutets bibliometridatabas baserar sig på data från innehållet i PubMed/Medline samt från tre citeringsindex i Web of Science Core Collection:

• Science Citation Index Expanded (SCI-EXPANDED)
• Social Science Citation index (SSCI)
• Arts & Humanities Citation Index (A&HCI)

Följande citeringsindex inkluderas ej:

• Conference Proceedings Citation Index - Science (CPCI-S)
• Conference Proceedings Citation Index - Social Science & Humanities (CPCI-SSH)
• Emerging Sources Citation Index (ESCI)

Databasen är i sin tur begränsad till de artikelreferenser som förekommer i dessa databaser från 1995 och framåt. Tidsgränsen 1995 är satt för att kvaliteten på publikationsdata i dessa databaser är av lägre kvalitet för tidigare år.

Om du vill vara säker på att en av dina publikationer inte finns i KI:s bibliometridatabas så bör du söka efter publikationen med vart och ett av de tre verktyg som finns.

Om du trots detta inte kan hitta din publikation – är den väldigt ny? Det kan ta allt ifrån några veckor till flera månader efter publicering innan den kommer med i Clarivate Analytics databaser. Poster i PubMed kommer i allmänhet in i systemet snabbare.

Om du trots att du tagit med dessa begränsningar i beräkningen saknar någon/några av de publikationer som du har i en större internationell tidskrift, gör en sökning i Web of Science eller i PubMed/Medline för att dubbelkontrollera om tidskriftstiteln och referensen ifråga finns med.

Kontakta oss annars på kib@ki.se så kan vi kontrollera varför du inte hittar den i databasen!

Nej.

Oavsett vilken inloggning du använder kommer du att komma till samma profil i verifieringswebben. (Vi matchar ihop dina båda användaridentiteter med hjälp av personnummer.)

Under My profile kan du sedan kontrollera om vi har lyckats koppla dig till Karolinska Institutet och/eller Region Stockholm och till vilken/vilka klinik(er)/patientområde(n)/institution(er). Där finns också instruktioner för hur du ska gå till väga om information saknas.

Du bör dock vara noga med att i adresseringssteget vid verifieringen ange samtliga organisationer där du var aktiv när publikationen gjordes, till exempel både KI-institution och klinik/patientområde.

Under My profile visas den information bibliometridatabasen känner till om dig som person. En del av informationen är hämtad från personalkatalogerna på Karolinska Institutet (IDAC) och Region Stockholm (EK) medan övrig information kan fyllas på och ändras av dig personligen direkt i systemet.

My namestrings

Under My namestrings kan du se de namnsträngar som vi sökt på för att lokalisera dig som författare till publikationer i databasen. Detta är för att underlätta för dig att hitta dina publikationer via den autogenererade listan med förslag som visas på din startsida. Men de används ibland också för analyser för att identifiera din placering i listan över författare.

Din primära namnsträng automatgenereras från IDAC eller EK. Den kan inte ändras eller tas bort av dig och uppdateras inte automatiskt även om ditt namn skulle ändras i IDAC/EK, på grund av tekniska orsaker. Om du inte längre publicerar under samma namn som syns här så ber vi dig ta kontakt med universitetsbiblioteket (kib@ki.se) för att få det ändrat.

Alternative Namestrings

Under denna rubrik kan du lägga till alla andra namn du publicerat artiklar med. Vi rekommenderar att du gör detta om du till exempel har en mellaninitial på vissa av dina publikationer, om du har dubbla efternamn eller om du har bytt efternamn under din forskarkarriär.

För sökningar på namnsträng är det förvalt att de är begränsade till publikationer som innehåller Sweden i adressfältet. Du kan själv ta bort den här begränsningen för namnsträngarna om du vill (till exempel om du har publicerat dig vid ett utländskt lärosäte).

Research active at/My affiliations

Den här informationen hämtas från IDAC och EK. Om informationen är felaktig så ber vi dig ta kontakt med din lokala IDAC/EK-administratör för att få den ändrad. När det gäller Region Stockholm-affilieringar så kan du ”bocka ur” din aktiva affiliering(ar) som forskningsaffiliering.

Ta kontakt med Universitetsbibliotekets publiceringsstöd.

List of suggestions över publikationer skapas med hjälp av en sökning på de namnsträngar som finns i din användarprofil. Dessutom begränsas sökningen i sin ursprungsform till svenska publikationer genom att minst en av de angivna adresserna måste innehålla Sweden. Under My profile kan du ändra din användarprofil genom att lägga till namnsträngar eller klicka ur begränsningen till svenska publikationer.

Obs! Listan på namn ska enbart innehålla varianter på ditt namn, inte till exempel medförfattares namn, eftersom detta kan påverka bibliometriska analysresultat.

Information angående institutions-/klinik-/patientområdestillhörighet hämtas från Karolinska Institutets och Region Stockholms personalkataloger KIIP/IDAC respektive EK. Informationen i bibliometridatabasen angående organisationstillhörighet uppdateras en gång per dygn. Det innebär att det kan ta till nästa dag innan ändringar gjorda i KIIP/IDAC och EK slår igenom.

Om du vill uppdatera din status omedelbart kan du använda knappen Update affiliations under My affiliations.

Om informationen är felaktig och inte korrigeras inom något dygn ber vi dig ta kontakt med din lokala KIIP/IDAC- eller EK-administratör för att kontrollera den information som finns om dig i de systemen. Om informationen där skulle vara korrekt, skicka ett mail till kib@ki.se så hjälper vi dig undersöka vad som kan ha gått snett.

Om du råkat klicka på Decline, så kan du söka rätt på publikationen med något av de andra två verktygen (fritextsökning och PMID-sökning) och klicka på Confirm för att få tillbaka den i listan.

Du kan söka rätt på publikationen med något av de andra två verktygen (fritextsökning och PMID-sökning) och klicka på Confirm för att få tillbaka den i listan.

Ja, du ska verifiera alla publikationer som du varit författare eller medförfattare på sedan 1995, oavsett var de är skrivna.

Men var gärna noggrann med att ange rätt organisation som adress, det vill säga den du var anknuten till när publikationen skrevs.

Ja, vi rekommenderar att du verifierar alla dina publikationer oavsett typ. De kommer inte att påverka någon av de bibliometriska indikatorer som vi räknar ut – vi räknar inte in dessa publikationstyper i citeringsanalyser – men det kan vara intressant i andra typer av analyser att veta vad KI till exempel har haft med på konferenser och liknande.

Generellt kan man säga att vi i varje analys strävar mot att det aldrig ska straffa sig för den enskilde forskaren att verifiera en publikation, även om publikationen råkar ha genomsnittligt lägre värden än forskarens övriga verifierade publikationer. Ett sätt att göra detta är till exempel att när vi beräknar medelvärden enbart räkna på de verifierade publikationer som har högst värden på den aktuella indikatorn.

Ja. Du ska lägga till adresserna till samtliga forskningsinstitutioner du var aktiv vid när du skrev varje specifik publikation. Men du ska INTE fylla i adresserna för dina medförfattare.

Det bästa sättet att få reda på vad någons forskning handlar om är att kontakta forskaren själv. Karolinska Institutet ber dig därför fylla i information om ditt aktuella forskningsområde enligt 2011 års Standard för svensk indelning av forskningsämnen SCB/HSV. Du kan välja upp till tre fält och lista dem i prioritetsordning där "1" är ditt huvidsakliga forskningsområde.

Informationen du fyller i kan användas för att förbättra analyser och rapporter om KI:s forskning. Den kan också användas till att lista forskare aktiva inom vissa områden.

The information you supply can be used to improve analyses and reports of KI research, and may be used to create lists of researchers active in specific areas.

Information om Standard för svensk indelning av forskningsämnen.

Antal citeringar, och andra bibliometriska indikatorer, varierar mellan olika databaser. Det främsta skälet till detta är databasens omfattning och täckning.

Google Scholar till exempel är en av de största när det gäller täckning av publikationer, men den bibliometriska kvaliteten är inte den bästa och det är inte enbart expertgranskade tidskriftsartiklar bakom siffrorna. Det förkommer även dubbletter.

I bibliometridatabasen används inte alla de citeringsindex som finns tillgängliga för KI i Web of Science webbgränssnitt (se Vilken information finns i bibliometridatabasen?). Den främsta skillnaden är att Web of Science webbgränssnitt har ett citeringsindex, det s.k. Emerging Sources Citation Index, för tidskrifter som man ännu inte har bestämt om de ska ingå i något av de mer kvalitetssäkrade citeringsindexen.

De bibliometriska analyser som utförs vid KI används inte för att analysera enskilda forskare eller mindre grupper (se Hur påverkar mitt publiceringsbeteende mina bibliometriska analysresultat?), så antal citeringar för enskilda artiklar påverkar inte resultaten i de bibliometriska analyserna nämnvärt.
 

Nätverksbilder kan vara ett kraftullt verktyg för att visualisera hur forskare, institutioner och forskningsområden hänger samman via publikationer.

En nätverksbild består av "noder" som representerar olika typer av data, eller "kanter", som i sin tur representerar kopplingar mellan olika datamängder. Vanligtvis åskådliggörs dessa som cirklar eller linjer.

I våra nätverksvisualiseringar representerar noderna vanligtvis publikationer från en specifik författare eller organisation. Storleken på cirkeln indikerar antalet publikationer, så ju större den är desto fler publikationer av denna författare/organisation har hittats i datamängden.

Tjockleken på linjen indikerar antalet kopplingar mellan noder, till exempel antalet sampubliceringar mellan en KI-författare och ett specifikt universitet.

Noder i olika datamängder har olika färger så att författare kan vara i lila, men organisation i grått.

I huvudsak använder vi tre verktyg för nätverksvisualisering.

I bibliometrigruppen använder vi Pajek och Gephi. För webbvisualisering använder JavaScript InfoVis Toolkit (c) 2012 Sencha Inc. - Author: Nicolas Garcia Belmonte (http://philogb.github.com/).

I tabellen över medförfattare så visas alla unika namnsträngar som unika författare. Men om du lägger till alternativa namnsträngar, som till exempel tidigare efternamn, till din profil så kommer de att försvinna i listan över sampublicerande författare. Om du hittar en namnsträng i listan som tillhör dig, så bör du lägga till den i din profil för bättre automatgenererade gissningar på vilka publikationer du ska verifiera.

För att vara statistiskt säkra måste fältnormerade indikatorer baseras på minst 50 publikationer. Om ditt urval är mindre än 50 publikationer för den period som analyseras så kommer inga värden för dessa indikatorer att visas. Om du väljer att gruppera resultaten på år så kan du analysera trenderna för olika indikatorer, men på bekostnad av precisionen.

Ju mindre urvalet är desto mer oprecis blir den kalkylerade indikatorn, speciellt för de fältnormerade indikatorerna. För ett urval på 100 publikationer har den årliga variationen på de fältnormerade citeringsnivåerna uppmätts till cirka 0.2 enheter för en stabil forskningsmiljö.

För att minska effekten av antal yrkesverksamma år och antal publicerade artiklar på bibliometriska indikatorer för en forskare eller forskargrupp räknar vi ibland vissa indikatorer på de 5, 10 eller 15 publikationer med de högsta värdena för en specifik indikator. Indikatorn Citation average (C/P) kan till exempel beräknas på de högst citerade publikationerna för vare individ.

I det bibliometrianalysverktyget så visas hur högt citerade dina 5, 10 eller 15 toppublikationer är i relation till andra forskare på Karolinska Institutet/Region Stockholm. De lila staplarna visar i vilken decentil du återfinns baserat på det genomsnittliga antalet citeringar för dina toppublikationer. Du kan också se det genomsnittliga värdet för varje decentil.

När du loggar in i bibliometrisystemet så hämtar vi in information om dina affilieringar från personalkatalogerna IDAC (KI) och EK (Region Stockholm). Den insamlade informationen visas på din startsida i Verification Toolkit.

Du kan endast se analysresultat som gäller din egen person och du kan endast se bibliometriskt genererade data för den institution/klinik/patientområde/funktionsområde du själv tillhör samt KI eller Region Stockholm i sin helhet.

I modulen Patient group research kan du analysera teman och patientgrupper som används av Karolinska Universitetssjukhuset i sitt arbete med värdebaserad vård. I denna modul begränsas inte resultaten till den organisatoriska tillhörigheten för forskarna.

Om du är prefekt eller administrativ chef på KI eller FoU-ansvarig på Region Stockholm (inklusive patientområdes- eller funktionsområdeschef) så finns ytterligare analysmöjligheter.

En boxplot visar grupper av numeriska data grafiskt genom fem beskrivande tal: den lägsta observationen, undre kvartilen, medianen, övre kvartilen och den högsta observationen. Ytan mellan de olika delarna av boxen är en hjälp för att visa på spridning och skevhet i data. I boxplotdiagrammen kan du se en statistisk summering av indikatorerna på dina publikationer jämfört med dem för din organisation.

Decentilstaplarna visar genomsnittliga indikatorvärden indelade i decentiler inom din organisation. Staplarna består av samma antal författare grupperade i enlighet med sina indikatorvärden. Den markerade stapeln visar i vilken decentil ditt värde finns representerat. Om stapeln med det högsta värdet är markerad så betyder det att ditt indikatorvärde är bland de 10% högst rankade forskarna på KI i relation till vald indikator och årsspann.

Termen patientgrupp är ett organisationsuttryck inom Karolinska Universitetssjukhuset.

En patientgrupp är en grupp patienter med samma eller liknande diagnos eller symptom, för vilken uppföljning på gruppnivå är meningsfull.

Varje patientgrupp definieras av en lista med ICD-koder. För att kunna sammanställa den forskning som har gjorts inom ett patientgruppsområde skapas en sökprofil baserad på översättningen av dessa ICD-koder till MeSH-termerna (Medical Subject Headings) som används för att indexera material i PubMed.

Varje patientgrupp fokuserar på vuxna eller barn (eller sällan båda). Eftersom ICD-koder och MeSH-profiler vanligtvis inte är begränsade till specifika åldersgrupper kan du i det bibliometriska systemet separat begränsa dina sökresultat till exempelvis vuxna eller barn.

Alternativ:

• Barn eller vuxna
  • Ingen åldersgräns, detta alternativ inkluderar alla publikationer om ämnet oavsett om en åldersgrupp nämns eller inte.
• Barn, utesluter publikationer endast om vuxna
  • Detta alternativ inkluderar alla publikationer utom de som bara talar om vuxna. Detta innebär att artiklar som inte diskuterar en åldersgrupp kommer att inkluderas här.
• Vuxna, uteslut publikationer endast om barn
  • Detta alternativ inkluderar alla publikationer utom de som bara talar om barn. Detta innebär att artiklar som inte diskuterar en åldersgrupp kommer att inkluderas här. 
• Barn - uttryckligen
  • Publikationer som uttryckligen nämner barn. 
• Vuxna - uttryckligen
  • Publikationer som uttryckligen nämner vuxna.