Bibliometri

Är du forskare på KI och/eller SLL och vill verifiera dina artiklar?

Logga in i Bibliometric Verification Toolkit

Om bibliometri

Bibliometri innebär att man gör statistiska analyser av publikationer – alltså en typ av "pub­likations­­­mätning" (biblos: bok och metron: mått). Bibliometri används idag vanligen för att analysera forskning genom att göra kvantitativa studier på dess publikationer.

Dagens praktiska bibliometri bygger på antagandet att de flesta forskningsrön förr eller senare pub­liceras som artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter och där läses av andra forskare som senare citerar artiklarna i sina efterföljande artiklar. Ju fler citeringar en artikel får, desto större genomslag (impact) kan den antas ha fått.

I praktiken handlar bibliometri alltså om att mäta antal publicerade vetenskapliga artiklar av en viss grupp av författare och antal källhänvisningar till dessa artiklar samt att studera de statis­tiska sam­banden mellan olika artiklar, författare och ämnen.

Bibliometri vid KI och SLL

Karolinska Institutets ledning beslutade år 2005 att använda bibliometri som ett redskap för att bli Europas främsta medicinska universitet år 2010. Beslutet var ett led i satsningen KI-05. Vid årsskiftet 2005/2006 startade KI:s bibliometriverksamhet i projektform. År 2008 övergick projektet till en driftsverksamhet finansierad av Styrelsen för forskning.

Huvudsyftet för bibliometriverksamheten är att ge Karolinska Institutets ledning möjlighet till analyser av insti­tutets forskning som underlag för dess verksamhetsutveckling. Analyserna ska ge en överblick av forskningen vid KI och SLL, samt vara ett instrument för att jämföra den med forskning från resten av världen.

Sekundära syften för projektet är att ge övriga intressenter inom Karolinska Institutet och Stockholm läns landsting möjligheter till att beställa bibliometriska analyser och sprida information till omvärlden om kvaliteten på Karolinska Institutets vetenskapliga produk­tion och samarbeten.

Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting har sedan 2009 en gemensam modell för att fördela direkta forskningsmedel till institutioner och kliniker enligt en prestationsbaserad fördelningsgrund. I modellen är bibliometri en av de fyra delvikter som används för att beräkna ett aktivitetstal för varje institution, sjukhus och klinik.

Om du vill veta mer om användningen av bibliometri vid tilldelning av forskningsmedel vid Karolinska Institutet och SLL, samt få en beskrivning av metodval, kan du läsa Användning av bibliometri som delparameter för tilldelning av forskningsmedel till institutioner vid Karolinska Institutet och forskning vid SLL (pdf, 444 kb).

Bibliometridatabas

Bibliometridatabasen innehåller information om internationella vetenskapliga publikationer från 1995 och framåt. Den är baserad på uppgifter från databasen Web of Science som ägs av Clarivate Analytics.

Förutom data från Web of Science kompletteras bibliometridatabasen med data från en lokal kopia av Medline, även den från 1995 och framåt. I materialet från Medline ingår de individuella artiklarnas medicinska ämnesord, så kallade MeSH-termer.

För närvarande (2015) innehåller bibliometridatabasen fullständiga bibliografiska poster för ca 30 miljoner publikationer. Dessutom ingår alla citeringskopplingar mellan artiklarnas referenslistor och motsvarande artiklar i databasen, knappt 440 miljoner stycken.

Nya poster erhålls från Clarivate Analytics varje vecka och bibliometridatabasen bedöms vara i princip lika uppdaterad som deras egna databaser. Via en intern webbplats, Bibliometric Verification Toolkit, kan Karolinska Institutets forskare gå in och verifiera sina egna publikationer i bibliometridatabasen vilket ökar kvaliteten på de analyser som utförs.

Det finns även ett publikt gränssnitt av bibliometridatabasen, KI Publications, där du kan söka fram artiklar skrivna vid KI/SLL.

Publiceringsbeteende visavi analysresultat

Det primära syftet med Karolinska Institutet/SLL bibliometriska databas är att förse Karolinska Institutet/SLL chefer, avdelningar/kliniker och medarbetare med högkvalitativa bibliometriska analyser och rapporter (om exempelvis publiceringsmönster, sampubliceringpartners och/eller analyser uppdelade på ämnesområden).

Resultaten ger en översikt av den forskning som utförs av KI/SLL forskare samt ger verktyg som gör det möjligt att jämföra vetenskapliga resultat internt och med det arbete som görs i andra länder. Analysresultaten kan också användas för att följa upp och planera verksamheten, och ibland för att bedöma och belöna vetenskaplig kvalitet.

Läs mer om KI:s rekommendationer under Strategisk publicering.

Inom KI/SLL finns särskilda rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer på individnivå. Bibliometriska metoder är mindre lämpliga för bedömning av enstaka individer eller mindre grupper. Det är ovanligt att dessa uppnår en publikationsmängd tillräcklig för att resultaten ska bli pålitliga och stabila.

Det är viktigt att användningen av bibliometri inte ger oönskade incitament för publicering och verifiering. En uttalad riktlinje för de bibliometriska analyser som utförs inom KI/SLL är att verifiering av publikationer inte ska straffa sig för individen.

Med god kännedom om de begränsningar som finns på individnivå, så kan dock vissa bibliometriska mått användas som komplement till en okulär besiktning av en persons publikationslistor.

Läs rekommendationer för bibliometri på individnivå i sin helhet.

Utbildning och samverkan

Medlemmarna i Karolinska Institutets bibliometrigrupp deltar i möten, föreläsningar och kurstillfällen för att öka kunskapen om bibliometri. Gruppen vill främja diskussionen kring användningen av bibliometri, och de för- och nackdelar som finns med olika bibliometriska metoder.

Diskussion och samarbete inom den akademiska sektorn kan leda till förbättringar av bibliometriska metoder och standarder. Det kan i sin tur förbättra och förfina användningen av bibliometri, både inom de deltagande organisationerna och på nationell nivå.

Handbok i bibliometri

Förstasidan i Bibliometrihandboken.Praktisk bibliometri som ett instrument för verksamhetsuppföljning och beslutsstöd är en relativt ny företeelse. Tidigare har bibliometri i första hand använts för forskningsändamål inom sin egen disciplin. Det innebär att de olika indikatorerna ännu inte är riktigt standardiserade.

Bibliometrigruppen vid universitetsbiblioteket har därför skrivit Bibliometric Handbook for Karolinska Institutet (pdf, 15 mb) och den tillhörande Bibliometric indicators – definitions and usage at Karolinska Institutet (pdf, 266 kb).

I dokumenten framgår hur bibliometrigruppen beräknar olika indikatorer, och för- och nackdelar med dem. Handboken innehåller också resonemang om hur bibliometriska indikatorer och resultat från bibliometriska undersökningar bör tolkas.

Kontakt

Mån–fre 10-15
08-524 84 000

Även fackbiblioteken vid Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset kan bistå med information och support.

Senast uppdaterad: 
2018-04-19