Grafiska principer

Tydlig rendering av såväl delarna som helheten är eftersträvansvärt när det handlar om effektiv visuell kommunikation och av den anledningen antar föreliggande text ett holistiskt perspektiv genom att utgå från varseblivning såsom den beskrivs inom gestaltpsykologin.

Med målet att beskriva hur mänsklig perception fungerar, hur människan varseblir och ordnar sin omgivning, formulerades inom gestaltpsykologin en uppsättning principer. Dessa, så kallade gestaltprinciper, har tillämpats inom flera olika aspekter av bland annat grafisk design och hur de beskrivs och presenteras tenderar att skilja sig åt från fall till fall. Grundantagadet är dock att vi, människan, uppfattar summan av en grafisk enhets delar, det vill säga en gestalts helhet, som något annat än vad de individuella delarna antyder var för sig.

Varför principer?

Innan vi går vidare, och principerna fokuseras och beskrivs en och en, är det lämpligt att besvara frågan om varför vi ens behöver grafiska principer. Svaret är förhållandevis enkelt och rakt; visualisering innebär grafisk kommunikation, och inom grafisk kommunikation, liksom inom all kommunikation, finns en presumtiv mottagare att förhålla sig till. Ju bättre vi förstår hur mottagaren tenderar att ta till sig visuellt material, desto större möjligheter har vi att anpassa materialet och därmed också underlätta kommunikationsprocessen. Detta förhållningssätt är tillämpbart såväl vid analyserande och utforskande som vid förklarande och beskrivande visualiseringsarbete. På sidan om visualisering kan du läsa mer om de olika sätten att beskriva visualiseringsarbete på.

Principerna

Vi har valt att fokusera på 8 principer som ofta nämns i samband med visualisering av data och där visuell gruppering är en gemensam nämnare. Notera att det handlar om just principer att förstå och förhålla sig till, snarare än lagar att lyda eller regler att följa. De 8 som kortfattat presenteras här är följande, utan inbördes ordning:

• Likhet / similarity
• Närhet / proximity
• Koppling / common region: connection
• Omslutning / common region: enclosure
• Avslutning / closure
• Kontinuitet / continuity
• Gemensam rörelse / common fate
• Symmetri / symmetry

En bonusprincip: Figur och bakgrund / figure-ground

De åtta ovan beskrivna principerna berör på ett eller annat sätt gruppering. De syftar till att förklara varför vi upplever ett samband, i någon dimension, mellan olika grafiska element, och hjälper oss dessutom att identifiera särlingar. Det finns dock ytterligare en princip som vi behöver nämna i sammanhanget: principen om förhållandet mellan figur och bakgrund. Väldigt förenklat kan det beskrivas som så att bokstäverna du läser just nu har rollen figur mot den vita bakgrunden. Det är, för dig som läsare, tydligt att det är bokstäverna och orden de grupperats i som du ska fokusera på, snarare än utrymmet runt omkring dem. Men det går samtidigt inte att bortse från det faktum att också mellanrummet mellan orden spelar en betydande roll och är avgörande för hur lätt du tar till dig texten.

Ett exempel på samspelet mellan figur och bakgrund

Den brittiske ingenjören och samhällsekonomen William Playfair (1759–1823), en tidig pionjär inom visualisering av framför allt statistiska data, gav 1786 ut verket Commercial and Political Atlas som innehåller ett diagram över dåtidens handelsbalans mellan England å ena sidan, och Norge och Danmark å den andra. Det intressanta med diagrammet är hur Playfair enbart låtit skillnaden mellan de två kurvorna vara figuren. Konsekvensen blir att all data som illustreras av, och i Y-led befinner sig under, den lägsta kurvan tolkas som bakgrund på samma sätt som allt som ligger ovanför kurvorna. Detta trots att siffrorna längs Y-axeln tydligt beskriver att den till synes tomma ytan under kurvorna inte på något sätt är innehållslös.

Tillämpning av principerna

Den praktiska tillämpningen av gestaltprinciperna i visualisering av data är i många fall sannolikt självklar, men kanske inte alltid uppenbar. Nedan följer ett antal exempel på hur gestaltprinciperna mobiliseras och hur vår perception utnyttjas för att öka det kommunikativa värdet i en visuell framställning.

Sammanfattning

Gestaltprinciperna, såsom de presenteras här, syftar till att beskriva hur vår mänskliga perception hjälper oss att förstå förhållandevis komplicerat och detaljerat visuellt material. Det finns mycket skrivet om principerna och de tenderar att variera i antal, från en handfull till ett dussin, men de 8+1 vi här har valt att presentera förefaller vara de mest relevanta i förhållande till fältet.

I visualiseringsarbetet sker tillämpningen av principerna ofta automatiskt och omedvetet, det faller sig naturligt att färga närliggande noder i ett nätverksdiagram med samma kulör, att med en linje koppla ihop en nod med associerade noder i ett annat kluster av en annan färg, och så vidare. Det är dock i spänningen mellan principerna, eller när de sätts ur spel, som vi tenderar att upptäcka nya förhållanden och samband. Ta exemplet med färgdiagrammet ovan; om inte alla fält i alla kolumner ritats ut som rektanglar av samma storlek hade olikheterna i färg inte varit lika tydliga. Detsamma gäller exemplet med irisarterna; det är tack vare att likhetsprincipen hävdas med färg som den formseparerade artblandningen i subklustren blir tydlig.