Systematisk litteraturöversikt som examensarbete

Denna steg-för-steg-guide riktar sig till dig som är student och ska genomföra en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter.

Denna guide riktar sig till studenter som gör litteraturöversikter som examensarbete, och handlar framförallt om litteraturöversikter med systematisk ansats. Det finns flera olika slags litteraturöversikter, och gemensamt för alla är att en del av arbetets metod utgörs av en mer eller mindre omfattande litteratursökning. Är du student på kandidat-, magister- eller masternivå, och har tänkt göra en systematisk översikt, kommer du snart att märka att du inte har möjlighet att uppfylla samtliga kriterier som gäller för systematiska översikter. Som student ska du snarare genomföra en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används för systematiska översikter.

En sak som kännetecknar ett systematiskt tillvägagångssätt i litteratursökningen är ett metodiskt steg-för-steg-förfarande. Här går vi igenom de olika stegen, och ger tips som kan hjälpa dig att göra din sökstrategi mer strukturerad och uttömmande.

Steg 1: Formulera och avgränsa din forskningsfråga

  • Det är lättare att göra en strukturerad sökning om du tydligt har definierat och avgränsat frågan.
  • Ett sätt att definiera och strukturera frågan är att bryta ner den i olika delar.
  • PICO och PEO är två olika ramverk som kan användas för att bryta ner forskningsfrågan i olika delar.
  • Du behöver också plocka ut de viktigaste huvudbegreppen i frågan.

Hur forskningsfrågan formuleras hänger delvis ihop med vilken typ av litteraturöversikt du gör. En bra jämförelse mellan olika typer av översikter hittar du i denna artikel av Maria J. Grant och Andrew Booth. En litteraturöversikt med systematisk ansats utgår oftast från en tydligt avgränsad och strukturerad fråga, medan exempelvis en "scoping review" kan ha en bredare problemformulering. Bredare forskningsfrågor tenderar att generera ett större antal träffar.

I samband med att du formulerar och avgränsar din fråga kan det vara bra att testa och söka lite i en databas för att se vilken tidigare forskning som finns kring ämnet. När du ska göra en litteraturöversikt behöver du tänka på att välja ett ämne där det verkar finns ett tillräckligt stort antal originalstudier.

Ett sätt att strukturera frågan är att bryta ner den i olika delar. En välavgränsad fråga innehåller ofta tre-fyra olika delar. PICO och PEO är två exempel på ramverk som kan användas för att "få syn på" och definiera frågan.

  • PICO (Population, Intervention, Comparison, Outcome) används främst för kvantitativa frågeställningar.
  • PEO (Population, Exposure, Outcome) används främst för kvalitativa frågeställningar.

Att använda PICO, PEO, eller något annat ramverk, kan även hjälpa dig då du ska definiera och bestämma översiktens inklusions- och exklusionskriterier. 

När du har avgränsat frågan bör du också identifiera de huvudbegrepp som frågan utgörs av. Utifrån dina huvudbegrepp skapar du "sökblock" som du använder för att strukturera dina sökord.

Steg 2: Hitta sökord och skapa sökblock

  • Ett bra sätt att börja undersöka områdets terminologi och hitta sökord är att testsöka.
  • Ta hjälp av nyckelartiklar för att hitta fler sökord till din slutgiltiga sökstrategi.
  • Ämnesord för Pubmed och Cinahl hittar du i Svensk MeSH och Cinahl Subject Headings.
  • Fritextord hittar du genom att se efter vilka ord som förekommer i titel och abstract på relevanta artiklar.
  • Ett bra sätt att få struktur i den slutgiltiga sökningen är att organisera dina sökord i så kallade sökblock – utgå då från frågeställningens huvudbegrepp.

När du gör en litteraturstudie behöver du söka flera gånger under arbetets gång. I början av arbetet är det ofta bra att göra flera lite mer ostrukturerade, enklare sökningar i databaserna. Det brukar kallas för att testsöka, och är ett bra sätt att börja undersöka områdets terminologi och hitta sökord. Du behöver inte redovisa dina testsökningar – det gör du endast med din slutgiltiga sökning.

Försök hitta ett par eller flera nyckelartiklar, det vill säga, artiklar som motsvarar sådana studier som du har tänkt inkludera i ditt resultat. Dessa artiklar kan du använda för att hitta fler sökord till din slutgiltiga sökstrategi. Analysera terminologin i nyckelartiklarna genom att se efter vilka ämnesord de har taggats med och vilka relevanta ord som förekommer i titel och abstract.

För att du ska hitta så många som möjligt av de relevanta studierna behöver du ha med både fritextord och ämnesord i din slutgiltiga sökning. Ämnesord är de ord som artiklar taggas med när de läggs in i databaserna. Fritextord är de ord som förekommer i titel och abstract på artiklarna, dvs de ord som författaren själv använder.

  • I Pubmed taggas artiklarna med MeSH-termer (Medical Subject Headings). Dessa hittar du i Svensk MeSH eller National Library of Medicines MeSH-databas.
  • I Cinahl taggas artiklarna med Cinahl Subject Headings. Dessa hittar du i Cinahl-databasen.

Ett bra sätt att få struktur i den slutgiltiga sökningen är att organisera dina sökord i så kallade sökblock. När du skapar dina sökblock utgår du från frågeställningens huvudbegrepp.

Om du vill kan du ta hjälp av detta arbetsblad för sökord (.docx) för att dokumentera och strukturera dina sökord.

Steg 3: Sök strukturerat

  • För att din sökning ska vara så heltäckande som möjligt behöver du söka i flera olika databaser.
  • Sökningen bör se likadan ut i alla databaser, men du kan behöva anpassa de kontrollerade ämnesorden.
  • I databaserna kombinerar du dina sökord med AND och OR.
  • Genom att dokumentera dina sökningar sparar du tid.

För ett examensarbete är det ofta lämpligt att söka i minst två olika databaser. Många databaser överlappar varandra, men innehåller också unikt material. När du skriver examensarbete inom omvårdnad är till exempel Pubmed och Cinahl en bra grund. Beroende på vad du har för forskningsfråga kan andra databaser vara lämpliga. Läs mer om några av de mest använda databaserna på KI.

Sökningen bör se likadan ut i alla databaser, men de kontrollerade ämnesorden kan skilja sig mellan olika databaser. Sökningen behöver därför anpassas efter vald databas.

Exempel på ämnesord från olika databaser

Söker du artiklar om dagkirurgi i Pubmed bör du använda MeSH-termen Ambulatory Surgical Procedures. I Cinahl bör du istället använda motsvarande Cinahl Headings-term Ambulatory Surgery.

Det finns flera olika sätt att söka i databaser. De flesta databaser brukar ha ett enkelt, mer Google-likt sökformulär och ett mer avancerat. En fördel med att använda det avancerade formuläret är att det brukar vara lättare att kombinera sina sökord med AND och OR där, särskilt om du har tänkt använda både AND och OR i samma sökning. Det går att kombinera sina sökord med både AND och OR även i det enkla sökformuläret, och då använder du parenteser för att hålla ihop de olika sökblocken.

Exempel på sökning med AND, OR och parenteser

(inflammatory bowel diseases OR ulcerative colitis OR crohn disease) AND (adolescent OR child OR young adult OR teenager) AND (self-management OR self care OR self efficacy)

Det avancerade sökformuläret ger dig också möjlighet att själv styra lite mer över din sökning. I det avancerade sökformuläret kan du specificera mer och bestämma exakt hur du vill att databasen ska tolka dina sökord. På så sätt kan du göra din sökning lite mer precis.

För att komma ihåg vilka sökord du använt, hur du kombinerat dem och vilka begränsningar du gjort bör du dokumentera dina sökningar. Enklast gör du det genom att kopiera och klistra in sökhistoriken från databasen i ett dokument, men ofta finns det också möjlighet att skapa ett konto i databaserna.

Steg 4: Förbättra din sökning

  • Titta igenom sökresultatet översiktligt för att se om det finns behov av att ändra eller förbättra sökningen på något sätt.
  • Undersök om dina nyckelartiklar finns med i sökresultatet.
  • Det avancerade sökformuläret i databasen ger dig större möjligheter att förbättra din sökning.

Var beredd på att du kan behöva göra om och modifiera din sökning flera gånger innan du kommer fram till din slutgiltiga sökstrategi. När du har kombinerat alla dina sökord och gjort en första sökning är det bra att se över sökresultatet och analysera ifall sökstrategin fångar upp den typ av träffar du vill ha.

Analysera ditt sökresultat

  • Finns alla dina nyckelartiklar med bland träffarna, eller är det någon eller några som inte fångas upp i sökningen?
  • Får du för få träffar? Undersök varför - kanske behöver du ta bort ett av dina sökblock, lägga till något/några synonymer i något av sökblocken eller trunkera något/några av dina fritextord för att göra sökningen bredare?
  • Fångar sökstrategin upp alldeles för många icke-relevanta träffar som inte alls har med din forskningsfråga att göra? Undersök varför – kanske behöver du ta bort någon synonym i ett av dina sökblock, lägga till ytterligare ett sökblock, eller frassöka på något/några av dina fritextord för att göra sökningen smalare?
  • Fler tips på hur du kan förbättra din sökning.

Det är viktigt att tänka på att det inte är något fel i sig att sökningen fångar upp artiklar som inte är relevanta för din forskningsfråga. Det är snarare helt i sin ordning när du gör en systematisk sökning. Det viktiga är att sökningen samtidigt fångar upp sådana artiklar som du vill ha, och att den totala mängden träffar inte blir alldeles för stor (i förhållande till hur mycket tid du har på dig för ditt arbete).

När du ska förbättra din sökning rekommenderar vi att du använder det avancerade sökformuläret i databasen. Där kan du t ex specificera vilket sökfält du vill att dina sökord ska finnas i.

I rutan nedan visas ett exempel på en förbättrad sökstrategi där vi har utvecklat den sökfråga som vi använde som exempel i steg 3.

  • Vi har gjort sökfrågan lite mer specifik genom att bestämma vilka sökfält i Pubmed som vi vill söka i (MeSH-terms för MeSH-termerna och Title/Abstract för fritextorden). Detta ger oss färre träffar eftersom vi inte längre fångar upp artiklar där sökorden finns någon annanstans i referensen (såsom i namnet på den tidskrift som artikeln har publicerats i). Det brukar vara ett effektivt sätt att minska ner antalet icke-relevanta träffar.
  • Något som också gör att vi får färre träffar med denna sökstrategi är att fritextorden automatiskt blir sökta som fraser när du söker i Title/Abstract-fältet i Pubmed. Söker du på begrepp som innehåller två eller flera ord (till exempel self care) fångar du alltså endast in de artiklar där dessa ord står efter varandra i den ordning som du har skrivit dem.
  • Vi har (med hjälp av asterisker) även lagt till trunkering på fritextorden för att kunna fånga in flera olika ändelser av orden.

Exempel på en förbättrad sökfråga i Pubmed

(Inflammatory Bowel Diseases[MeSH Terms] OR Inflammatory Bowel Disease*[Title/Abstract] OR Crohn*[Title/Abstract] OR ulcerative colitis[Title/Abstract] OR IBD[Title/Abstract])
AND
(Adolescent[MeSH Terms] OR Child[MeSH Terms] OR Young adult[MeSH Terms] OR Adolescen*[Title/Abstract] OR Child*[Title/Abstract] OR Young Adult*[Title/Abstract] OR teen*[Title/Abstract] OR youth*[Title/Abstract])
AND
(self-management[MeSH Terms] OR self care[MeSH Terms] OR self efficacy[MeSH Terms] OR Adaptation, Psychological[MeSH Terms] OR Self-Management[Title/Abstract] OR Self Care[Title/Abstract] OR Self Efficacy[Title/Abstract] OR Psychological adaption[Title/Abstract])

Steg 5: Välj ut och granska artiklar

  • När sökningen är gjord behöver du gå igenom alla träffar och välja ut vilka artiklar som ska tas med i din översikt.
  • Urvalet görs genom att läsa alla titlar och abstract och utifrån det bedöma om en artikel är relevant eller inte.
  • Alla studier som inkluderas i översikten ska kvalitetsgranskas.
  • Vid kvalitetsgranskning används vanligtvis en granskningsmall eller checklista.

Att välja ut artiklar

När du har gjort din sökning och känner dig nöjd är det dags att gå igenom alla träffar och välja ut vilka studier som ska inkluderas i din översikt. Alla studier som bedöms som relevanta, dvs som motsvarar din forskningsfråga och de uppställda inklusionskriterierna, tas med. Relevansbedömningen görs i första hand genom att läsa titel och abstract. Vid osäkerhet läses hela artikeln. Urvalsprocessen kan beskrivas i ett flödesschema, och för detta används ofta PRISMAs flödesdiagram.

En av utmaningarna med systematiska litteratursökningar är att sökstrategin ska vara uttömmande samtidigt som antalet träffar behöver hållas inom rimliga gränser. Sökningen behöver göras bred för att alla relevanta studier ska hittas, men det innebär samtidigt att en stor del av sökresultatet inte kommer att vara relevant. Har du fått några hundra träffar är det alltså helt i sin ordning att det sedan bara blir ett tio-tjugotal artiklar som faktiskt inkluderas i översikten.

Att spara artiklar

Om du skapar ett konto i databasen kan du enkelt spara de referenser som du hittar. Ett annat sätt att spara och organisera referenser till artiklar är att använda sig av ett referenshanteringsprogram. Det finns flera olika referenshanteringsprogram, bland annat Endnote Online och Zotero.

Läs mer om referenshanteringsprogram och hitta manualer.

Att kvalitetsgranska artiklar

När urvalet är gjort ska alla artiklar som inkluderas i översikten kvalitetsgranskas. Granskningen brukar göras med hjälp av en granskningsmall eller checklista, och syftet är att bedöma om studiens resultat är tillförlitligt eller om det finns några brister i metoden som kan ha påverkat resultatet på något sätt.

Det finns många olika granskningsmallar och checklistor. Några exempel är SBUs granskningsmallar för randomiserade studier, observationsstudier och studier med kvalitativ metodik. I kursboken How to do a systematic review in nursing finns en granskningsmall som kan användas för olika typer av studier (både kvalitativa och kvantitativa). Mallen finns återgiven i boken (men originalkällan är Caldwell, Henshaw & Taylor, 2011).

På många program/kurser finns det anvisningar om vilka mallar som ska användas, så se efter ifall det finns några sådana anvisningar på ditt program.

Granskningsmallarna och checklistorna innehåller frågor som stöd för att bedöma om studien innehåller några brister eller systematiska fel (bias). Kvalitativa artiklar granskas ofta med fokus på dess autenticitet, trovärdighet och tillförlitlighet. Ibland ger man poäng på olika delar i kvalitetsgranskningen. Poängen plussas ihop på slutet och man får en totalsumma som anger om studien är av hög, medel eller låg kvalitet.

Steg 6: Redovisa din sökning

  • Sökstrategin ska vara beskriven så att det går att upprepa sökningen och få samma resultat.
  • Sökningen redovisas ofta i en tabell.
  • I databasernas sökhistorik ser du hur du sökt.

En viktig del av en litteraturstudie är transparens – det ska vara lätt att följa hur du gjort din sökning och ditt urval av artiklar. I litteraturstudiens metodavsnitt beskriver du i löpande text hur du utfört dina sökningar i de olika databaserna. Har du gjort manuella sökningar redovisar du det också i detta avsnitt. Ofta brukar man även redovisa sökningarna i en tabell. Skapa en tabell för varje databas du sökt i. För att se vilka sökord du kombinerat och vilka begränsningar du gjort kan gå till databasens sökhistorik (search history).

Läs mer om sökredovisning och se exempel på tabeller.

Senast uppdaterad: 
2020-06-24