Söka information

Att söka information kan vara både svårt och tidskrävande. På den här sidan får du lära dig vad du kan göra för att söka effektivt och strukturerat. Om du vill veta hur systematiska sökningar går till och vad systematiska översikter är rekommenderar vi sidan Systematiska översikter. Är du KI-student kan du ta del av KIB:s webbkurs i informationssökning och referenshantering (i Ping Pong). Kursen är på engelska och utformad för masterprogrammen men kan med fördel användas även av dig på grundutbildningsnivå.

Informationssökning kan beskrivas som en process med olika steg/moment. Här kan du se en film om informationssökningsprocessen, där de olika stegen för att söka information gås igenom.

Länk till film i informationssökning

Du kan också få hjälp med informationssökning i KIB-labb.

08-524 84 000

Chatta med Informationssökningsboten

Vår informationssökningsuide i form av en chatt-bot vägleder dig i informationssökningen genom att du får välja mellan fasta alternativ och utifrån dina val slussas till rätt information. Om du har frågor som chatt-boten inte besvarar är du välkommen att kontakta oss, till exempel i vår vanliga chatt. 

Testa dig själv - hur mycket kan du om att söka i databaser?

Öppna quiz i nytt fönster

Målgruppen för testet är framförallt studenter som ska skriva examensarbete. Nivån är anpassad efter att du kommit en bit in i utbildningen och skaffat dig kunskaper i informationssökning, till exempel genom KIB:s undervisning. Frågorna täcker in principer och generella databaser som är relevanta för de allra flesta av KI:s program.

Formulera en sökfråga

När man ska söka information är det oftast för att besvara en fråga eller för att få veta mer om ett ämne. För att hitta det du söker efter, börja med att formulera en sökfråga/frågeställning.

  • När du formulerar frågeställningen så tänk på: Vad vill du ha reda på? Finns det kanske någon särskild metod som du vill hitta evidens för? Vilken grupp är du intresserad av (patienter, vårdpersonal, anhöriga, olika åldersgrupper etc.)? Är det en jämförande studie du vill hitta? Om du skriver ett examensarbete eller annat större skriftligt arbete är frågeställningen i detta arbete din utgångspunkt. En tydlig och väl definierad frågeställning gör det lättare att hitta relevant information.
  • Försök att definiera problemet eller specificera ämnet så detaljerat som möjligt och formulera vad du förväntar dig att hitta.
  • Vilka aspekter av problemet eller ämnet är intressanta? Detta är särskilt viktigt när du söker efter tidskriftsartiklar i databaser som innehåller miljontals referenser.
  • Söker du i stället i bibliotekskataloger för att hitta böcker, rapporter och tidskrifter behöver problemet eller ämnet inte vara lika specificerat. En bok behandlar ju ofta sitt ämne ur många synvinklar och varje kapitel kan beskriva olika aspekter av samma ämne. Här krävs alltså bredare, mer generella sökord för att hitta rätt.
  • Fundera också över om du är intresserad av att hitta kvalitativa eller kvantitativa studier. En frågeställning utformas lite olika beroende på vilket perspektiv du är intresserad av.

Exempel på kvantitativa frågeställningar:

Hur stor är skillnaden/likheten? Hur vanligt förekommande…? Vilken andel av…? Vilka faktorer…?

Exempel på kvalitativa frågeställningar:

Hur upplever…? Hur beskriver…? Vilken är processen…? Vad är upplevelsen av…?

Välja sökord

När du har formulerat en frågeställning är det dags att börja fundera kring vilka sökord som kan vara bra att använda när du söker i databaserna. Vid informationssökning i databaser används bara de viktigaste betydelsebärande orden. Det betyder att alla onödiga ord i sökfrågan inte behöver tas med. De betydelsebärande orden är ofta substantiv, till exempel sjukdomar och metoder.

Tänk kreativt och testa flera olika varianter. Det kan finnas flera snarlika termer som kan vara relevanta för din frågeställning. Tänk ut synonymer och hur du vill kombinera dem. För att hitta information om liggsår kanske du behöver söka både på liggsår och trycksår.

Ämnesord

Ett hjälpmedel för att hitta bra sökord är de särskilda ämnesordslistor som finns i många databaser. Syftet med ämnesordslistorna är att göra det lättare att söka. I listorna väljs en term ut för ett visst ämne. Denna term används för att tagga alla artiklar om det ämnet, även om författaren använt en annan term. Om du använder ämnesord i din sökning kommer du därför att kunna hitta alla artiklar om ett visst ämne, och du behöver inte bekymra dig om att olika författare använt olika ord för samma sak.

Ämnesorden i en ämnesordslista är ordnade i en hierarkisk struktur. Denna struktur kan hjälpa dig att hitta snävare eller bredare termer för att vidga eller snäva in sökningen. I flera ämnesordlistor används också aspektord, som du kan använda för att göra mer avancerade sökningar. I bloggen kan du läsa mer om hur aspektord fungerar i Pubmed.

Många databaser har funktioner där databasen hjälper dig genom att försöka översätta de sökord du skriver in, till de ämnesord som används i databasen. Detta brukar kallas mappning. I vissa databaser sker detta automatiskt och i andra behöver du göra ett val för att få denna hjälp.

MeSH (Medical Subject Headings) är den ämnesordlista som skapats för databasen Pubmed, men som också används i SveMed+, Cochrane Library. MeSH-termerna är också en bra startpunkt för att söka i andra databaser. I Svensk MeSH har ämnesorden översatts till svenska. Du kan söka både på svenska ord och få dem översatta till engelska och på engelska ord och få dem översatta till svenska.

I Cinahl heter ämnesordlistan Cinahl Headings. Cinahl Headings bygger på MeSH-termer, men här finns många fler vårdrelaterade termer.

Även många andra databaser har egna ämnesordslistor. De kan kallas olika saker. Om det finns en ämnesordslista är det en god idé att använda den eftersom det kan hjälpa dig att få ett relevant sökresultat.

Svenska och engelska termer för ämnesordslista

Ämnesord Subject Headings
Headings
Tesaurus Thesaurus
Kontrollerade termer Controlled terms
Kontrollerad vokabulär Controlled vocabulary

Fritextsökning

Det är inte alltid möjligt att hitta relevanta termer i ämnesordslistan. Då kan man istället göra en fritextsökning, det vill säga söka på valfria ord i den information om artiklarna som finns i databasen, det vill säga titel, abstract och ibland annan ytterligare information som till exempel författarens egna nyckelord. Observera att du i de flesta databaser inte söker i all text i artiklarna (fulltexten). Två undantag är Google Scholar och Cochrane Library.

I databaser som saknar ämnesordslista är fritextsökning det enda alternativet.

När du gör en fritextsökning hittar du bara artiklar där författaren använt samma termer som du använder i din sökning. Du måste därför själv tänka på synonymer, stavning och olika grammatiska former som singular-plural, adjektiv och substantiv om du vill fånga upp alla relevanta artiklar.

Exempel på databaser där man endast kan söka på fritextord är Web of Science och Google Scholar.

Sökblock

När du ska bygga upp din sökning behövder du ordna in de lämpliga söktermer du hittat i en struktur. Vi rekommenderar att du använder dig av olika sökblock som motsvarar de olika delarna av din sökfråga. I en enkel sökfråga i en databas med en kontrollerad vokabulär kan ett sökblock bestå av en enda sökterm, men ett sökblock kan också bestå av flera alternativa termer/synonymer. I en databas utan kontrollerad vokabulär, som till exempel Web of Science är synonymer och alternativa termer i de allra flesta fall nödvändiga för att sökningen ska fungera på ett bra sätt och inte missa relevanta artiklar.

I de sökblock som innehåller fler än en sökterm ska du kombinera termerna med OR. Då behöver du också göra det tydligt hur söklogiken ska se ut. Sökningen (cancer OR neoplasms) AND (smoking OR tobacco) återfinner artiklar som handlar om cancer tillsammans med rökning eller tobak medan sökningen utan parenteser lika gärna kan ge träff på artiklar som handlar om tobak utan att nämna cancer eller neoplasms.

Uppdelningen i sökblock kan göras på olika sätt:

  • Med parenteser (neoplasms OR cancer) AND (smoking OR tobacco)
  • Genom att de olika blocken skrivs in olika sökfält 


• Genom att du först gör en sökning för varje block och sedan kombinerar ihop dem. Ofta går det att göra det under fliken "Search history" där alla enskilda sökningar ligger samlade. 

Var ska jag söka?

Var du ska söka beror på vad du vill ha för typ av information. Ämne, publikationstyp och aktualitet bestämmer valet av databas.

  • Vilket/vilka ämnen täcker databasen?
  • Innehåller databasen tidskriftsartiklar/böcker/rapporter?
  • Hur nytt är materialet i databasen?
  • Kan informationen finnas på internet?

Böcker och artiklar hittar du i KIB:s söktjänst reSEARCH. Här söker du bland allt material som är tillgängligt för KI. Böcker kan du även hitta i andra bibliotekskataloger som Libris.

Tidskriftsartiklar kan också sökas fram via bibliografiska databaser. Databaserna hittar du i KIB Finder, där de listas alfabetiskt men även kan sorteras efter ämneskategorier. Det ger dig en överblick över vilka databaser som kan vara bra att söka i för ditt ämnesområde.

Rapporter, avhandlingar, konferenspublikationer och kliniska riktlinjer är exempel på litteratur som ofta publiceras av andra än vanliga förlag. Sådant material brukar kallas för grå litteratur. För att hitta grå litteratur kan du behöva använda särskilda databaser.

Att söka i databaser kan fungera på lite olika sätt. Många databaser har egna instruktionsfilmer för att komma igång, till exempel Pubmed. På KIB har vi gjort guider till databaserna Cinahl (flashfilm) och SveMed+ (flashfilm).

Användbara databaser och webbplatser

Det finns många databaser, och det kan vara svårt att välja. Här kan du läsa mer om Pubmed, Cinahl och andra databaser och webbplatser som används mycket .

Hur ska jag söka?

Att söka i databaser kan göras på lite olika sätt. Det finns inte ett rätt sätt att söka på och ofta behöver man göra flera olika sökningar för att få svar på sin “sökfråga”. Sökresultatet blir olika beroende på hur man sökt, det vill säga, vilka sökord som använts och hur de kombinerats. Om man använt begränsningar som typ av artikel, åldersgrupp etc.

Hur man söker på ett effektivt sätt skiljer sig åt i de olika databaserna. I en del databaser kan du skriva in flera sökord på en gång (Pubmed), i andra söker du fram ett sökord i taget (Psycinfo) eller skriver in varje sökterm i en egen sökruta (Cinahl). För att få ett så bra sökresultat som möjligt i de databaser du söker i måste du lära dig hur de fungerar. Använd de olika guiderna, så kallade tutorials, som finns under hjälpmenyerna i databaserna.

Här är några exempel på generell sökteknik som kan användas i de flesta databaser, även om det utförs på olika sätt i olika databaser.

Att kombinera sökord

Med hjälp av de booleska operatorerna anger du hur de sökord du skrivit in ska kombineras. Måste alla sökord finnas med (AND), räcker det att något av dem finns med (OR) eller är det något av sökorden som inte får finnas med (NOT)?

I fritextdatabaser kan du också använda trunkering och frassökning för att bredda eller smalna av din sökning.Trunkering (*) används för att söka på olika ändelser eller varianter av ett ord. Med frassökning (" ") kan du begränsa sökningen till referenser där de sökord du skrivit in kommer intill varandra.

Läs mer om att kombinera sökord 

Enkla och avancerade sökformulär

I många databaser finns fler än ett sökformulär och flera olika sätt att söka. Ofta finns det möjligheter att söka antingen i all information som finns i databasen eller begränsa sökningen till ett visst fält, till exempel ämnesord, titel, författare.

Sökning i all information, alla fält, är bredare och ofta det bästa sättet att börja. Om du vill göra en mer specificerad sökning kan du istället ange att sökningen bara ska ske i ett visst fält. Hur de olika sökmöjligheterna presenteras skiljer sig åt mellan olika databaser, men ofta är sökning i alla fält förvalt, eller ligger på den första sidan. Möjligheten att söka i ett specifikt fält finns ofta i ett avancerat sökformulär, eller kräver att du gör val i rullgardinsmenyer.

Träfflistan

Du som författare måste kunna motivera varför du har valt en studie framför en annan. Det är därför bra att ha genomtänkta urvalskriterier för hur du valde ut artiklar från databasens träfflista. Formella kriterier kan vara studiernas språk, tid, publikationstyp, population. KvaIitativa kriterier kan vara design och dataredovisning.

När man är klar med en sökning är det viktigt att gå igenom alla träffar i träfflistan och inte bara det första. Ofta sorterar databaserna artiklarna kronologiskt vilket betyder att de bästa, de artiklar med mest relevans inte behöver komma först.

Vill du veta mer? Läs vidare under värdera information.

Förbättra din sökning

Du kanske inte känner dig helt nöjd med den information du fått fram när du gjort en sökning? Gå då igenom din sökstrategi och se om du kan justera den för att nå ett bättre sökresultat.

  • Har du sökt i rätt databas? Prova en annan databas.
  • Har du stavat rätt? En felstavning kan göra att databasen inte kan tolka det ord du använt.
  • Har du kombinerat sökorden på ett lämpligt sätt med AND, OR och NOT?
  • Vilka sökord har bäst besvarat din sökfråga? Kanske kan du byta ut ett sökord mot ett annat?
  • Ta bort ett sökblock i din sökstrategi. Alla delar i din frågeställning är inte lika viktiga att söka på. Du kan till exempel bredda eller smalna av sökningen genom att ändra population (patientgrupp, geografiskt område...).

En mer utförlig checklista för att granska sökstrategier är PRESS-checklistan (Peer Review of Electronic Search Strategies). Checklistan är i första hand till för att granska sökningar för systematiska översikter, men den kan vara användbar även för granskning av andra sökningar.

Breda och smala sökningar

Ibland hittar du inte så mycket skrivet om ditt ämne. Det kan bero på att det inte finns så mycket skrivet i ämnet, men det kan också bero på att du har gjort för mycket begränsningar i din sökfråga och/eller i din sökning. Kanske har du valt ett för litet geografiskt område, eller så försöker du kombinera alltför många sökord samtidigt.

Motsatsen är att du söker för brett utan att ha gjort tillräckligt många begränsningar i din sökfråga och eller i din sökning. Då får du många träffar och får svårt att välja ut de som är relevanta.

För få träffar?

  • Kolla sökorden! Bredda sökningen genom att kombinera flera synonymer eller närliggande begrepp med OR mellan orden, eller genom att välja bredare sökord.
  • Har du sökt med ämnesord? Om du till exempel sökt i Pubmed så är det bra att söka med MeSH-termer för att vara säker på att få allt som är skrivet inom ämnesområdet.
  • Har du använt avancerade sökformulär och begränsat din sökning till vissa fält (som Titel, Abstract eller MeSH-termer? Prova i så fall att istället söka i alla fält.
  • Läs igenom titel och abstract i de relevanta referenser du hittat för att få idéer om fler sökord.
  • Sök flera år tillbaka i tiden.

För många träffar?

  • Har du verkligen fått för många träffar? Om du ska göra en mer omfattande uppgift behöver du gå igenom ett antal träffar. Hur många som är rimligt beror på sammanhang och ditt ämne.
  • Har du använt rätt sökord? Fundera på om det kan finnas mer specifika sökord.
  • Kombinera två eller flera sökblock (AND/NOT).
  • Begränsa till exempel till en speciell åldersgrupp, språk, land, publikationstyp med mera.
  • Begränsa sökningen till de senaste åren.
  • Begränsa sökningen genom att bara söka i fältet för kontrollerade termer (till exempel MeSH). Om du sökt i Pubmed eller Cinahl kan du ytterligare begränsa sökningen med aspektord (subheadings). Använd MeSH Database i Pubmed för att söka med den kontrollerade vokabulären i kombination med ett eller flera aspektord.

Redovisa din sökning

Vissa program på KI kräver att du redovisar hur du har sökt. Oftast gör du detta i metodkapitlet. Du ska redogöra för din sökning så utförligt att en kurskamrat eller din lärare kan förstå hur du gjort din informationssökning och göra om den.

I de flesta databaser kan du se hur du sökt i en sökhistorik, "Search history". Det är en bra grund att använda sig av om du vill beskriva/redovisa hur du sökt. I sökhistoriken ser du hur du kombinerat sökorden, om du använt till exempel aspektord och filter.

Redovisning av din sökning kan göras i tabellform. Här är ett par exempel på hur man kan redovisa sin sökning i tabell (pdf, 23 kb). Gör en ny tabell för varje databas! Vår mall är tänkt som ett allmänt stöd. Finns det anvisningar vid det egna programmet ska dessa användas i första hand.

Har du frågor om hur du ska söka artiklar och annat material? Fråga gärna oss i KIB-labb!

Begränsad support under sommaren
08-524 84 000

Senast uppdaterad: 
2018-06-20