Innehåll & tema
Temat för 2022 års medicinska bibliotekskonferens är öppenhet. Ett begrepp som präglar utvecklingen i stora och viktiga delar av de medicinska bibliotekens verksamhet för tillfället.
Tema: öppenhet
Så, vad betyder egentligen öppenhet? Är det bara en floskel? Nej då, inte alls.
Öppenhet är ett övergripande koncept som kännetecknas av tillgänglighet och samarbete. Det vill säga öppenhet hänvisar till "tillgänglighet av kunskap, teknik och andra resurser; insyn i handling; transparens i strukturer och inkludering av deltagande där kunskap delas öppet.
Med Medicinska bibliotekskonferensen 2022 vill vi skapa två dagar med ett brett perspektiv där deltagare och föreläsare utmanar synsätt, arbetssätt och blickar framåt kring vad som är möjligt att samarbeta kring. Tillsammans blir vi bättre.
Keynotes
Gustav Nilsonne, Karolinska Institutet
Gustav arbetar bland annat med frågor om vetenskapens transparens och reproducerbarhet, exempelvis öppna data och metaanalys. Han är nationell koordinator för datadomänspecialisterna vid de lärosäten som är medlemmar i SND.
Utöver detta engagemang är han docent i neurovetenskap och forskar bland annat om sömn och dygnsrytmer på KI.
Föreläsningstitel: Omställning till ett öppet vetenskapssystem: svenska lärosätens roll
Det pågår en omställning till ett öppet vetenskapssystem i Europa och världen. EU-kommissionen, regeringar i Europa och stora internationella forskningsfinansiärer har åtagit sig att driva denna omställning. Stora satsningar pågår för att bygga och sammankoppla infrastrukturer för öppen publicering och delning av digitala forskningsobjekt, men även för att stödja en förändring i forskares beteende genom utbildning och utveckling av incitament och meritbedömning. I detta föredrag kommer Gustav att diskutera den pågående utvecklingen inom öppen vetenskap och dess implikationer för svenska lärosäten.
Jonas Holm, Advokatfirma DLA Piper
Jonas är advokat specialiserad inom affärsjuridik, immaterialrätt, dataskydd, tvistelösning och förvaltningsrätt. I flera år har han varit verksam som jurist vid Stockholms universitetsbibliotek, som ordförande i LIBER:s juristarbetsgrupp, med utbildningsuppdrag för landets högskole- och stadsbibliotek, utredningsuppdrag för Kungliga biblioteket, som ledamot i Biblioteksföreningen samt som juridisk expert i utredningen av den nationella biblioteksstrategin. Jonas har skrivit författningskommentarer till upphovsrättslagen. Han har också arbetat med biblioteksrelaterad lagstiftning vid Regeringskansliet.
Föreläsningstitel: Öppen vetenskap – ett juridiskt perspektiv
Jonas kommer ge en översiktlig genomgång av de juridiska aspekterna av öppen vetenskap och publicering med öppen tillgång inklusive öppna licenser med tillfälle till frågestund.
Elliot Edberg, Utbildarna RFSL Stockholm
Utbildarna RFSL Stockholm (Moa Johansson och Elliot Edberg) levererar utbildningar om om hbtqi-frågor med en stor dos empati och värme, en hel del humor samt en djup kunskap om ämnet. De har spetskompetens inom genusvetenskap, pedagogik, normkritiska och intersektionella perspektiv samt verksamhetsutveckling och brinner för att göra samtal om makt och normer tillgängliga för alla.
Föreläsningstitel: Varför är det viktigt att prata om hbtqi-frågor på en arbetsplats?
- Vad kan ett mer inkluderande arbetssätt bidra till i er verksamhet?
- Vilka strategier finns för att systematiskt inkludera hbtqi-perspektiv?
Gisela Bäcklander, Karolinska Institutet
Gisela Bäcklander är arbetslivs- och organisationsforskare på Lime med ett särskilt intresse för kognition i arbetslivet, kreativitet och innovation, självledarskap och självorganiserande system. Hon disputerade på KTH med sin avhandling ”Autonomous, yet Aligned; Challenges of Self-Leadership in context”.
Just nu arbetar hon i ett projekt om implementering av aktivitetsbaserade kontor och arbetssätt och även med två studier om hemifrånarbete under och efter pandemin.
Föreläsningstitel: Hållbart självledarskap i ett gränslöst arbetsliv
Arbetslivet har många krav på oss individer och känslan av att jobba en hel dag utan att egentligen ha fått något gjort dyker upp hos oss alla. Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare, berättar om sin bok Ostörd - principer för en skärpt arbetsdag som handlar om att prioritera och förvalta sina begränsade kognitiva resurser, så att de kan användas där de behövs som mest och dessutom är roligast att tillämpa – i dina kärnuppgifter.
Lär dig mer om självledarskapets utmaningar och att prioritera fokus i denna föreläsning.
Övriga programpunkter
Kan ett digitaliserat kulturarv ta oss från ett kontrollerat vokabulär till ett kontrollerat kaos?
Riksbibliotekarie Karin Grönvall öppningstalar på konferensen om Artificiell intelligens (AI) och hur den digitala utveckligen kan påverka oss som bibliotekarier.
Kvalitén i de modeller som tas fram inom maskininlärning och AI är helt beroende av det grunddata de bygger på. För att skapa språkmodeller som hanterar olika genrer och mänskliga uttryck har nationalbibliotekens samlingar i form av forskningsdata fått en nyckelroll. Kraften av det digitaliserade kulturarvet har slagit oss med en oväntad kraft. De språkmodeller som vi grundtränar på KB lägger vi ut fritt för alla att experimentera med och bygga vidare på. Utöver forskningen är det flera myndigheter som använder vår KB-Bert. Språkmodellen har använts också inom det medicinska området; T ex har den tränats och använts på medicinska journaler för att systematiskt identifiera ev. inopererade inplantat. Hur påverkar utvecklingen våra möjligheter och vår inriktning som bibliotekarier? Kommer arbetet med kontrollerade vokabulär lämna plats för en kontrollerad hantering av kaos?
På spaning efter den tid som kommer
Under de senaste åren har utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem tagit stora kliv framåt, och merparten av de forskningsresultat som är kopplade till svenska forskare inom medicin och hälsa publiceras nu öppet tillgängliga. Men detta paradigmskifte har också medfört stora kostnadsökningar som biblioteken i många fall fått bära, och där de kommersiella förlagen ser ut att ha dragit det längsta strået.
Hur hittar vi till en framtida hållbar ekonomisk modell för öppen publicering och informationsförsörjning och hur kommer det att finansieras? Vilka kommer de viktigaste publiceringskanalerna att vara för morgondagens forskare? Vilken roll kommer biblioteken och konsortierna att ha i framtiden, om vi förutsätter att medicinska forskningsresultat kommer att finnas fritt tillgängliga? Det finns många frågor att diskutera och vi hoppas på ett intressant samtal.
Paneldeltagare;
Gustav Nilsonne, Karolinska Institutet
Anna Lunden, Kungliga biblioteket
Charlotte Åberg, Inera
Olle Lundberg, Forte
Samtalsledare är Frida Fick, Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket
Yta för analys – publiceringstrender på KI
Henrik Åkerfelt och Sofia Samuelsson från KIB presenterar Yta för analys (YFA).
Yta för analys är en intern webbtjänst på KIB som ger överblick över områden som rör KI:s publicering, OA och icke-OA samt kostnader kopplat till detta. Vi kommer översiktligt presentera tjänsten och de användarbehov som den är tänkt att svara mot.
Öppen tillgång till böcker – hur sammanfogar man ett fragmenterat landskap?
Katarina Wiberg från Kungliga biblioteket berättar om vad som är på gång vad gäller öppen tillgång till vetenskapliga böcker.
Öppen tillgång till böcker ligger långt efter öppen tillgång till artiklar, och den långsamma utvecklingen syns överallt, inte bara i Sverige. Publiceringslandskapet för vetenskapliga böcker är komplext och mångfacetterat. Det finns stora utmaningarna vad gäller både infrastruktur och finansiering. Det har inneburit att forskningsfinansiärer och lärosäten undvikit att ställa krav på öppen tillgång till böcker. Men den senaste tiden har olika långa format som monografier och antologier fått större utrymme i de internationella diskussionerna kring öppen tillgång och flera nya initiativ har startat. Är tiden äntligen mogen för öppen tillgång till böcker?
Allt som är gratis är gott – en presentation av SUHF:s nationella OER-projekt
Om lärdomar, farhågor och förhoppningar knutna till OER (Open educational resources). Om OER är lösningen - vilket problem är det då vi löser?
Öppna lärresurser (Open educational resources, OER) pratas det mer och mer om. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har initierat ett projekt som ska titta på hur detta kan gynna universitets- och högskolebibliotek i Sverige. Projektledare Jonas Pettersson berättar om vad projektet kommit fram till så här långt.
Parallella sessioner
På eftermiddagen konferensens första dag kan deltagare välja mellan ett antal parallella sessioner som ges i två pass. Det är tre parallella sessioner per tillfälle att välja mellan. Valet gör du i samband med att du anmäler dig till konferensen.
Pass 1
Smarta bibliotek[arier] - samspelet mellan bibliotekarier och IMMS på folkbiblioteken i Köpenhamn
Lovisa Liljegren berättar om hur Köpenhamns folkbibliotek arbetar med flytande bestånd med hjälp av IMMS.
IMMS är ett vidareutvecklat logistiksystem som införts både på folk- och universitetsbibliotek. Systemet innebär att biblioteken får ett flytande bestånd styrt av algoritmer, men även att andra principer från lager införs i bibliotekens mediehantering. Presentationen tar utgångspunkt i Lovisas masteruppsats där hon framför allt undersökt hur områdesbibliotekarier på folkbiblioteken i Köpenhamn tillsammans arbetar med systemets olika delar och vad det innebär för deras roll inom biblioteksverksamheten.
Biblioteket som stöd för visualisering av data
Fredrik Persson och Erik Svallingson berättar hur KIB jobbat med att ta fram ett stöd för forskare i visuell information.
Inom ramen för det akademiska bibliotekets uppdrag ryms såväl stöd för vetenskaplig kommunikation som att verka för stärkt informationskompetens. På senare tid har vi sett en utveckling där detta stöd, i allt större utsträckning, även behöver omfatta visuell information. Hur påverkar det bibliotekets verksamhet och vilka kompetenskrav ställs? Vi presenterar här hur KIB har närmat sig frågan och vad det har resulterat i.
Det globala landskapet av öppna vetenskapliga biomolekylära databaser
Under denna session kommer David Herron från KIB att prata om öppna biomolekylära databaser i ett bredare perspektiv.
Några utmaningar och lösningar kommer att föreslås. Innehåll inkluderas – två väldiga långa listor, tre stora kluster, det europeiska hållbarhetsinitiativet, ”genomslagskraftiga” databaser, exempel och annat.
Pass 2
Publicera och dela forskningsdata – utmaningar och möjligheter
I den här föreläsningen berättar Helena Eckerbom, Glenn Haya och Karin Widin om KIB:s Data Access Unit (DAU) och arbetet med att publicera och dela forskningsdata på Karolinska institutet.
Förväntningar på att publicera och tillgängliggöra forskningsdata blir allt högre. Både förlag och finansiärer efterfrågar underliggande data som kan refereras till när vetenskapliga artiklar publiceras. Även när manuskript genomgår peer review så kan underliggande data efterfrågas.
Undervisning i öppen vetenskap – en inventering
De senaste åren har allt fler parter börjat ställa krav på att forskningsresultat och forskningsdata publiceras öppet tillgängligt och i en form som gör det enkelt att återanvända för andra forskare. Detta skapar nya utmaningar för högskolebiblioteken och inte minst för den undervisning biblioteken ger.
Love Strandberg och Karolina Karjalainen från KIB håller i denna workshop där vi tillsammans utforska frågor som:
- Vad får grundstudenter lära sig idag om öppen vetenskap på våra olika bibliotek – och vad behöver de veta?
- Hur undervisar vi om öppen vetenskap och hur ser samarbetet med lärare och institutioner ut?
- Är öppen vetenskap ett ämne som ska undervisas separat, eller något som ska vävas in i all undervisning?
Inga förberedelser krävs, men det är en fördel om du idag tar upp dessa frågor i din undervisning.
Hur kommer vi nätverka i framtiden?
Vilka trender ser vi och vart är vi på väg framöver? Vad skulle få dig att engagera dig i ett nätverk/förening? Vad saknar du idag?
Det finns flera olika sätt att engagera sig inom biblioteksvärlden. Många är medlemmar i organisationer och föreningar med olika inriktningar där organisationen styr agendan. Vi har även nätverk som poppat upp via sociala medier där bibliotekarier träffas och diskuterar ett specifikt ämne/område.
Petra Björk från KIB och Charlotte Åberg från Inera guidar oss i ett öppet samtal om nätverkande inom bibliotekssektorn.
Studiebesök
Det kommer finnas möjlighet att delta i studiebesök efter att konferensen avslutats på fredagen. Antalet platser är begränsade till 15 deltagare per studiebesök, så det är först till kvarn som gäller! Anmälan görs i samband med att du registrerar dig på konferensen. Följande bibliotek finns att välja mellan för den som vill passa på att göra ett studiebesök.
Karolinska Institutets universitetsbibliotek på campus Solna
Hösten 2019 flyttade KIB:s personal till tillfälliga lokaler då biblioteket i Solna skulle få en ordentlig ansiktslyftning. Under projekttiden var stora delar av samlingarna nedpackade och ett litet tillfälligt pop up-bibliotek inrättades. Projektet innebar att bibliotekets lokaler byggdes om och en hel del förändringar gjordes i både personalytor och i biblioteksrummet. Våren 2021, mitt under pandemin, flyttade vi tillbaka och nu är biblioteket en härlig samlingsplats för både personal och studenter. Välkommen till en guidning av vårt ombyggda bibliotek!
Hagströmerbiblioteket
Välkommen till en guidad visning av Hagströmerbiblioteket inrymt i vackra Haga Tingshus!
Hagströmerbiblioteket är ett medicinskhistoriskt forskningsbibliotek som huserar KI:s äldre samlingar. En majoritet av bibliotekets samling är böcker tryckta före 1860. Biblioteket har fått sitt namn efter Anders Johan Hagströmer som var läkare och professor vid Karolinska Institutet och han har även bidragit med generösa donationer.
Karolinska universitetssjukhusets bibliotek Solna
På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns nu alla biblioteksdelarna på plats i nya sjukhusbyggnaden: Bibliotek & Vårdforum med fokus på rekreation och patientstöd, Medicinska biblioteket med sin dubbla funktion som jobbhubb och personalbibliotek på våning 5 och 6, samt barnbiblioteket på Astrid Lindgrens barnsjukhus på Eugeniavägen 23. Vi börjar visningen i Bibliotek & Vårdforum i huvudentrén, Eugeniavägen 3. Välkomna!
Presentationerna på medbib2022
Här hittar du samtliga presentationer att ladda ner i pdf. Observera att de kommer ligga tillgängliga här en begränsad tid. Postrarna hittar du på sidan Posteruställning.
Presentationer från torsdagens program
- Kraften i ett digitaliserat kulturarv - Karin Grönvall (PDF, 5.41 MB)
- Omställning till ett öppet vetenskapssystem - Gustav Nilsonne (PDF, 1.07 MB)
- Yta för analys - Henrik Åkerfelt, Sofia Samuelsson (PDF, 1.51 MB)
- Biblioteket som stöd för visualisering av data - Fredrik Persson, Erik Svallingson (PDF, 2.79 MB)
- Global landscape of open science biomolecular knowledgebases - David Herron (PDF, 278.34 KB)
- Publicera och dela forskningsdata - Helena Eckerbom, Glenn Haya, Karin Widin (PDF, 1.69 MB)
- Undervisning i öppen vetenskap (workshopsammanställning) Love Strandberg, Karolina Karjalainen (PDF, 225.8 KB)
- Hur kommer vi nätverka i framtiden? (workshopsammanställning) Petra Björk (PDF, 97.6 KB)
Presentationer från fredagens program
- Öppen vetenskap, ett juridiskt perspektiv - Jonas Holm (PDF, 4.08 MB)
- Öppen tillgång till böcker - Katarina Wiberg (PDF, 1.09 MB)
- Hbtqi, mänskliga rättigheter och strategier för inkludering - Elliot Edberg (PDF, 1.17 MB)
- Allt som är gratis är gott - Jonas Pettersson (PDF, 194.02 KB)
Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan