Systematisk litteraturöversikt som examensarbete

Denna guide riktar sig till studenter som gör litteraturöversikter som examensarbete, och handlar framförallt om litteraturöversikter med systematisk ansats. Det finns flera olika slags litteraturöversikter, och gemensamt för alla är att en del av arbetets metod utgörs av en mer eller mindre omfattande litteratursökning. Är du student på kandidat-, magister- eller masternivå, och har tänkt göra en systematisk översikt, kommer du snart att märka att du inte har möjlighet att uppfylla samtliga kriterier som gäller för systematiska översikter. Som student ska du snarare genomföra en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används för systematiska översikter.

En sak som kännetecknar ett systematiskt tillvägagångssätt i litteratursökningen är ett metodiskt steg-för-steg-förfarande. Här går vi igenom de olika stegen, och ger tips som kan hjälpa dig att göra din sökstrategi mer strukturerad och uttömmande. Tänk också på att ditt program eller kurs kan ha specifika instruktioner som du behöver följa.

Steg 1: Formulera och avgränsa din forskningsfråga

Hur forskningsfrågan formuleras hänger delvis ihop med vilken typ av litteraturöversikt du gör. En bra jämförelse mellan olika typer av översikter hittar du i denna artikel av Maria J. Grant och Andrew Booth. En litteraturöversikt med systematisk ansats utgår oftast från en tydligt avgränsad och strukturerad fråga, medan exempelvis en "scoping review" kan ha en bredare problemformulering. Bredare forskningsfrågor tenderar att generera ett större antal träffar.

I samband med att du formulerar och avgränsar din fråga kan det vara bra att testa och söka lite i en databas för att se vilken tidigare forskning som finns kring ämnet. När du ska göra en litteraturöversikt behöver du tänka på att välja ett ämne där det verkar finns ett tillräckligt stort antal originalstudier.

Ett sätt att strukturera frågan är att bryta ner den i olika delar. En välavgränsad fråga innehåller ofta tre-fyra olika delar. PICO och PEO är två exempel på ramverk som kan användas för att "få syn på" och definiera frågan.

• PICO (Population, Intervention, Comparison, Outcome) används främst för kvantitativa frågeställningar.
• PEO (Population, Exposure, Outcome) används främst för kvalitativa frågeställningar.

Att använda PICO, PEO, eller något annat ramverk, kan även hjälpa dig då du ska definiera och bestämma översiktens inklusions- och exklusionskriterier.

När du har avgränsat frågan bör du också identifiera de huvudbegrepp som frågan utgörs av. Utifrån dina huvudbegrepp skapar du "sökblock" som du använder för att strukturera dina sökord.

Steg 2: Hitta sökord och skapa sökblock

När du gör en litteraturstudie behöver du söka flera gånger under arbetets gång. I början av arbetet är det ofta bra att göra flera lite mer ostrukturerade, enklare sökningar i databaserna. Det brukar kallas för att testsöka, och är ett bra sätt att börja undersöka områdets terminologi och hitta sökord. Du behöver inte redovisa dina testsökningar – det gör du endast med din slutgiltiga sökning.

Försök hitta ett par eller flera nyckelartiklar, det vill säga, artiklar som motsvarar sådana studier som du har tänkt inkludera i ditt resultat. Dessa artiklar kan du använda för att hitta fler sökord till din slutgiltiga sökstrategi. Analysera terminologin i nyckelartiklarna genom att se efter vilka ämnesord de har taggats med och vilka relevanta ord som förekommer i titel och abstract.

För att du ska hitta så många som möjligt av de relevanta studierna behöver du ha med både fritextord och ämnesord i din slutgiltiga sökning. Ämnesord är de ord som artiklar taggas med när de läggs in i databaserna. Fritextord är de ord som förekommer i titel och abstract på artiklarna, dvs de ord som författaren själv använder.

• I PubMed taggas artiklarna med MeSH-termer (Medical Subject Headings). Dessa hittar du i Svensk MeSH eller National Library of Medicines MeSH-databas.
• I CINAHL taggas artiklarna med CINAHL Subject Headings. Dessa hittar du i CINAHL-databasen.

Ett bra sätt att få struktur i den slutgiltiga sökningen är att organisera dina sökord i så kallade sökblock. När du skapar dina sökblock utgår du från frågeställningens huvudbegrepp.

Om du vill kan du ta hjälp av bibliotekets arbetsblad för sökord för att dokumentera och strukturera dina sökord.

Steg 3: Sök strukturerat

För ett examensarbete är det ofta lämpligt att söka i minst två olika databaser. Många databaser överlappar varandra, men innehåller också unikt material. När du skriver examensarbete inom omvårdnad är till exempel PubMed och CINAHL en bra grund. Beroende på vad du har för forskningsfråga kan andra databaser vara lämpliga. Läs mer om några av de mest använda databaserna på KI.

Sökningen bör se likadan ut i alla databaser, men de kontrollerade ämnesorden kan skilja sig mellan olika databaser. Sökningen behöver därför anpassas efter vald databas.

Det finns flera olika sätt att söka i databaser. De flesta databaser brukar ha ett enkelt, mer Google-likt sökformulär och ett mer avancerat. En fördel med att använda det avancerade formuläret är att det brukar vara lättare att kombinera sina sökord med AND och OR där, särskilt om du har tänkt använda både AND och OR i samma sökning. Det går att kombinera sina sökord med både AND och OR även i det enkla sökformuläret, och då använder du parenteser för att hålla ihop de olika sökblocken.

Det avancerade sökformuläret ger dig också möjlighet att själv styra lite mer över din sökning. I det avancerade sökformuläret kan du specificera mer och bestämma exakt hur du vill att databasen ska tolka dina sökord. På så sätt kan du göra din sökning lite mer precis.

För att komma ihåg vilka sökord du använt, hur du kombinerat dem och vilka begränsningar du gjort bör du dokumentera dina sökningar. Enklast gör du det genom att kopiera och klistra in sökhistoriken från databasen i ett dokument, men ofta finns det också möjlighet att skapa ett konto i databaserna.

Steg 4: Bredda och smalna av din sökning

Var beredd på att du kan behöva göra om och modifiera din sökning flera gånger innan du kommer fram till din slutgiltiga sökstrategi. När du har kombinerat alla dina sökord och gjort en första sökning är det bra att se över sökresultatet och analysera ifall sökstrategin fångar upp den typ av träffar du vill ha.

Det är viktigt att tänka på att det inte är något fel i sig att sökningen fångar upp artiklar som inte är relevanta för din forskningsfråga. Det är snarare helt i sin ordning när du gör en systematisk sökning. Det viktiga är att sökningen samtidigt fångar upp sådana artiklar som du vill ha, och att den totala mängden träffar inte blir alldeles för stor (i förhållande till hur mycket tid du har på dig för ditt arbete).

När du ska förbättra din sökning rekommenderar vi att du använder det avancerade sökformuläret i databasen. Där kan du t ex specificera vilket sökfält du vill att dina sökord ska finnas i.

Steg 5: Välj ut och granska artiklar

Att välja ut artiklar

När du har gjort din sökning och känner dig nöjd är det dags att gå igenom alla träffar och välja ut vilka studier som ska inkluderas i din översikt. Alla studier som bedöms som relevanta, dvs som motsvarar din forskningsfråga och de uppställda inklusionskriterierna, tas med. Relevansbedömningen görs i första hand genom att läsa titel och abstract. Vid osäkerhet läses hela artikeln. Urvalsprocessen kan beskrivas i ett flödesschema, och för detta används ofta PRISMAs flödesdiagram.

En av utmaningarna med systematiska litteratursökningar är att sökstrategin ska vara uttömmande samtidigt som antalet träffar behöver hållas inom rimliga gränser. Sökningen behöver göras bred för att alla relevanta studier ska hittas, men det innebär samtidigt att en stor del av sökresultatet inte kommer att vara relevant. Har du fått några hundra träffar är det alltså helt i sin ordning att det sedan bara blir ett tio-tjugotal artiklar som faktiskt inkluderas i översikten.

Att spara artiklar

Om du skapar ett konto i databasen kan du enkelt spara de referenser som du hittar. Ett annat sätt att spara och organisera referenser till artiklar är att använda sig av ett referenshanteringsprogram. Det finns flera olika referenshanteringsprogram, bland annat EndNote Online och Zotero.

Läs mer om referenshanteringsprogram och hitta manualer. 

Att kvalitetsgranska artiklar

När urvalet är gjort ska alla artiklar som inkluderas i översikten kvalitetsgranskas. Granskningen brukar göras med hjälp av en granskningsmall eller checklista, och syftet är att bedöma om studiens resultat är tillförlitligt eller om det finns några brister i metoden som kan ha påverkat resultatet på något sätt.

Det finns många olika granskningsmallar och checklistor. Några exempel är SBUs granskningsmallar för randomiserade studier, observationsstudier och studier med kvalitativ metodik. I kursboken How to do a systematic review in nursing finns en granskningsmall som kan användas för olika typer av studier (både kvalitativa och kvantitativa). Mallen finns återgiven i boken (men originalkällan är Caldwell, Henshaw & Taylor, 2011).

På många program/kurser finns det anvisningar om vilka mallar som ska användas, så se efter ifall det finns några sådana anvisningar på ditt program.

Granskningsmallarna och checklistorna innehåller frågor som stöd för att bedöma om studien innehåller några brister eller systematiska fel (bias). Kvalitativa artiklar granskas ofta med fokus på dess autenticitet, trovärdighet och tillförlitlighet. Ibland ger man poäng på olika delar i kvalitetsgranskningen. Poängen plussas ihop på slutet och man får en totalsumma som anger om studien är av hög, medel eller låg kvalitet.

Steg 6: Redovisa din sökning

En viktig del av en litteraturstudie är transparens – det ska vara lätt att följa hur du gjort din sökning och ditt urval av artiklar. I litteraturstudiens metodavsnitt beskriver du i löpande text hur du utfört dina sökningar i de olika databaserna. Har du gjort manuella sökningar redovisar du det också i detta avsnitt. Ofta brukar man även redovisa sökningarna i en tabell. Skapa en tabell för varje databas du sökt i. För att se vilka sökord du kombinerat och vilka begränsningar du gjort kan gå till databasens sökhistorik (search history).

Läs mer om sökredovisning och se exempel på tabeller.

Checklista för sökstrategier

Här finns en checklista som kan användas som stöd då du ska granska din egen eller någon annans sökstrategi.