Tillgänglig visualisering

Att visualisera tillgängligt ska i sammanhaget förstås som en sammanslagning av flera olika principer för kommunikation. Det primära är grundläggande tillgänglighet, såsom det beskrivs under rubriken nedan, men till det fogar vi ytterligare verktyg, som till exempel tydlighet och transparens, käpphästar inom vetenskaplig kommunikation. Ett annat begrepp som även det trivs i sällskapet är berättarkonst eller storytelling, det vill säga förmågan hos en enskild bild, eller en samling av bilder, att berätta och inte enbart beskriva.

Vi hoppas att dessa principer tillsammans underlättar skapandet av lättillgängliga och begripliga visualiseringar. Målet är att materialet begåvas med egenskaper som gör den grafiska översättningen både tydlig och transparent och att den grad av trovärdighet, som finns i dataunderlaget, bibehålls.

Tillgänglighet

Grundläggande tillgänglighet är en förutsättning för effektiv kommunikation, i synnerhet när allt mer publiceras digitalt. Att sörja för att budskapet som kommuniceras kan tas emot av betraktare med något slags funktionsnedsättning, -hinder eller -variation är dessutom en viktig del av visualiseringsarbetet och något som är nödvändigt att ta hänsyn till redan tidigt i processen, snarare än att det tillämpas som en eftertanke.

Webbaserad publicering

När du publicerar dina resultat digitalt finns vissa krav och standarder att beakta. Grundläggande webtillgänglighet kan du till exempel läsa mer om hos World Wide Web Consortium.

Alt-text

Enligt tillgänglighetskriterierna för visuellt material så ska en alternativ beskrivande text finnas tillgänglig, en så kallad alt-text. I den årliga rapporten The WebAIM Million, där en miljon webbplatser undersöks och bedöms utifrån tillgänglighetskriterierna, är dock detta tyvärr en av punkterna där det finns stora brister. 

Att författa adekvata alt-texter kan vara en utmaning i sig, att dessutom göra det för förhållandevis avancerande diagram kan kännas övermäktigt för den som inte är van. Den grafiska designern Amy Cesal har dock författat en informativ artikel för publikationen Nightingale, med titeln Writing Alt Text for Data Visualization, där du kan få tips på hur du kommer igång.

Texta allt

I de fall du producerar och publicerar en animation eller video bör du naturligtvis sträva efter att texta materialet, i synnerhet om det ligger en förklarande och berättande speakerröst över. Tänk på att vi tar till oss information på många olika plattformar och i många olika miljöer, via telefonen på pendeltåget till exempel. Det är inte alltid möjligt att ha ljudet på. En textremsa kan också bidra till en effektiv kommunikation, även hos de som har fullgod hörsel och väljer att ha ljudet på. Att läsa och lyssna samtidigt har, i vissa fall, visat sig ha gynnsamma effekter på framförallt ordförståelsen.

Kontrast och färg

Att designa med tillräcklig kontrast är viktigt att tänka på när du publicerar digitalt material. Inte bara för att inkludera människor som lever med någon form av synnedsättning eller färgsinnesdefekt, utan återigen spelar sättet vi tillgodogör oss information på en roll. En för svag kontrast kan, till exempel, vara förödande om mottagaren sitter med sin laptop utomhus. Skillnaderna i valör kan elimineras helt om solen lyser.

En återhållen färgpalett kan vara en stor fördel vid visualisering. Färg kan sparas för att framhäva specifika element, grafiska detaljer som är centrala för budskapet som kommuniceras. Var dock noga med att låta färgerna skilja sig tillräckligt mycket från varandra, även de färger som har en mer tillbakadragen roll att spela.

Läs mer om tillgänglig design vad gäller både kontrast och färg på sidan om färg.

Kognitiv belastning

Nära besläktat med en restriktiv användning av färg, i synnerhet många och kraftiga sådana, finns diskussionen om kognitiv belastning. Allt ska inte betonas hela tiden, du vill värna betraktarens uppmärksamhet varsamt och vara noga med att det budskap som är centralt för din visualisering är det som sticker ut, det som fångar den eftertraktade uppmärksamheten.

För att minska den kognitiva belastningen bör du eftersträva ett så enkelt uttryck som möjligt. Det handlar inte om minimalism, en visualisering kan förmedla stora mängder information även om uttryckssättet är återhållet och sparsmakat. I många fall sannolikt mer än om det grafiska maximerats.

Förenkla och förtydliga

Försök att skala bort allt onödigt i din grafiska framställning. Reducera antalet färger, fonter, förklaringar och dimensioner. Försök att fokusera på tydliga kontraster och spara krutet till det som är viktigt. 

• Hur många färger behöver du använda? Finns det några element som egentligen skulle  tjäna på att vara förhållandevis färglösa?
• Hur många olika fonter använder du? Vilken font används i den förklarande texten? Kan du återanvända någon? Försök att hålla dig till max 2 olika; en för rubrik och en för text.
• Behövs alla förklarande element? Tydliga skalor, enheter, axelbeskrivningar och dylikt, ska naturligtvis finnas med, men kan du reducera antal angivelser eller frekvens?
• Fyller till exempel en tredje dimension någon funktion? Behöver du ha en skuggsida på staplarna i ditt diagram? Fyller den fjärde dimensionen (det vill säga tiden) någon funktion? Behöver du presentera dina fynd i en animation eller skulle en statisk bildserie vara lika tydlig?

Den typen av frågor är viktiga att kontinuerligt ställa sig under arbetsprocessen. Skaparglädje och en vilja att uttrycka sig kan lätt ta överhanden, bejaka för all del din kreativitet men se till att behålla fokus på tydlig kommunikation av dina fynd.

Tydlighet

Tillgängliga visualiseringar innebär mer än att ett normkritiskt och inkluderande perspektiv antagits under produktionen av det grafiska materialet. Det handlar också om att genom referenser visa vad visualiseringen är baserad på, vad som exkluderats och varför, samt att ägna beskrivande legender och hjälptexter en extra tanke. 

Referenser och grafiskt material

Visualisering i ett akademiskt sammanhang ställer samma krav på tydlighet och transparens på det grafiska materialet som på det icke-grafiska. En proteinstruktur som läggs till i biodatabasen Protein Data Bank (PDB) är, till exempel, kopplad till en källartikel som presenterar fynden. En pedagogisk illustration som publiceras i PDB:s lärportal PDB101 har alltid en källförteckning som klargör vilka strukturer, och därmed artiklar, som ligger till grund för den. Referenskedjan, från den publicerade visualiseringen hela vägen till dataunderlaget, ska i möjligaste mån bibehållas och vara obruten.

När det kommer till visualiseringar baserade på statistiska data kan kompletterande tabelldata bidra med ett visst mått av transparens, under förutsättning att detta är möjligt naturligtvis.

Transparens och det okända

Det är inte alltid vi har all data till hands. I grafisk framställning, liksom i övriga delar av den vetenskapliga processen, förekommer då och då hypotesdrivna approximationer. Det kan, till exempel, vara otydligt hur två proteiner interagerar med varandra samtidigt som det är känt och belagt att gör det. Denna osäkerhet är också något som ska redovisas. Det behöver vara tydligt var skarvar föreligger och vilka eventuella konsekvenser detta har för de slutsatser som dras. I sammanhanget beskrivs ofta dessa skarvar som att ett mått av konstnärlig frihet, eller artistic license, har tillämpats.

Redan 2007 publicerade David S. Goodsell och Graham T. Johnson en artikel i PLoS Biology med titeln "Filling in the gaps: artistic license in education and outreach" där de beskriver problematiken kring detta. Det centrala är, enligt artikelförfattarna, att förklara utan att förvanska, även när ett visst mått av osäkerhet föreligger. Perspektivet är applicerbart på kommunikation och undervisning i en akademisk kontext.

Transparens och det dolda

Det finns fall då det inte är relevant att visa precis all data och vid grafisk framställning, liksom vid annan presentation av data, kan bruset behöva reduceras och irrelevanta mått exkluderas. Det kan dock förekomma fall där det som tas bort är en nödvändig komponent för att förstå sammanhanget och då behöver exkluderandet redovisas.

Vi kan ta ett exempel: väteatomer exkluderas i visuell framställning av protein- och makromolekylstrukturer som hämtas från ovan nämnda biodatabasen PDB. Anledningen är att det föreligger en osäkerhet kring atomernas exakta position, ett direkt resultat av att upplösningsgränsen behöver vara 1Å eller bättre, vilket inte alltid är möjligt eller lämpligt. I en given strukturs tillhörande informationsruta anges därför det sammanlagda antalet visualiserade atomer som "number of modeled non-hydrogen atoms in the deposited model."

Illustrationer och animationer kan vara kraftfulla pedagogiska verktyg, oersättliga vid vissa typer av kommunikation, men det finns en risk för missuppfattningen om att bilden som ges är komplett, när det kanske egentligen handlar om en del av en cell, en organism eller ett skeende. Problemet kan dock lösas genom tydlighet och transparens, precis som i undersökande studier där urvalskriterier regelmässigt redovisas, beskrivs och motiveras.

Fundera med andra ord på om du medvetet exkluderar några grafiska element som är nödvändiga för att din visualisering ska förstås på rätt sätt. Fundera sedan på hur sannolikt det är att din tänkta målgrupp har en adekvat uppfattning och tillräckliga kunskaper om det större sammanhanget, samt på om exkluderandet behöver kommenteras på något sätt.