Använda källor

Att använda källor i sina egna texter är en stor del av det akademiska skrivandet och det är därför viktigt att kunna citera, referera och ange källor korrekt, tydligt och noggrant.

Bilden visar ett citatteckens utformning

Citera

Ett citat är en ordagrann återgivning av information och kan vara kort (ett enstaka ord) eller relativt långt (ett stycke eller avsnitt). Ordagrann återgivning innebär att du ska återge stavfel och andra felaktigheter som förekommer i citatet – du ska inte rätta språkfel i den ursprungliga texten. Citattecken har olika utseenden i olika språk, men i svenska texter bör du använda svenska citattecken, oavsett vilket språk själva citatet är på.

Ibland kan du dock behöva korta av eller förtydliga ett citat för att det språkligt ska passa in i den övriga texten. Oftast markeras utelämnad information med hakparentes. Hakparentes ser ut så här: [ ]. Kortare citat skrivs som regel i löptexten. Längre citat kan skrivas som blockcitat.

Ett väl valt citat kan vara användbart om du exempelvis vill återge vad en person har sagt i en intervju, som utgångspunkt för ett resonemang eller för att belysa något som du har skrivit. Det finns alltså tillfällen då det är lämpligt att återge information ordagrant ur en källa. Ett citat ska dock alltid fylla en funktion i din egen text, passa in i sammanhanget och kommenteras eller diskuteras av dig. Du får alltså inte använda citat som ersättning för dina egna formuleringar, eller rada upp flera citat efter varandra utan att med egna ord diskutera, analysera eller på annat sätt kommentera citaten. Även om du använder korrekta citattecken och anger källa kan din text komma att bedömas som osjälvständig och/eller som plagiat då de allra flesta uppgifter på högskolan kräver att du visar att du har läst, förstått och kan förhålla dig självständigt till kurslitteratur och andra källor.

Referera

Ett referat är en återgivning av information med egna ord och kan vara kort (en sats eller en mening) eller relativt långt (ett stycke). Att ett referat ska skrivas med egna ord innebär att det är otillräckligt att byta ut enstaka ord mot synonymer, kasta om ordningsföljden på ord eller stryka vissa delar av meningen eller stycket. Det räknas som plagiat. (Ämnesspecifika begrepp och termer behöver dock inte skrivas om eller ersättas med synonymer.) Information som återges i ett referat kan exempelvis vara idéer, teorier, modeller, fakta eller resonemang.

Referat används bland annat i beskrivningar av ett fenomen, som utgångspunkt för analys av information i källan eller som stöd för egna påståenden i texten. Det innebär att du både före och under skrivandet måste bedöma vad som är relevant att återge i din egen text samt hur mycket som ska återges. Du ska återge så mycket som behövs, varken mer eller mindre. Ibland kan det räcka att återge en del av en mening, ibland behöver du sammanfatta och återge innehållet i en längre del av en text – eller kanske till och med en hel text. Referatet ska dock vara en del i ditt eget resonemang, och bör därför integreras i den övriga texten. Detta gör man genom att kommentera referatet och visa sambandet med övriga referat och påståenden i resonemanget.

I exemplet nedan har skribenten refererat med egna ord och angett referenser korrekt (enligt APA7). Författaren har även strukturerat informationen logiskt. Det är bra, men skribenten har inte infogat referatet i något eget resonemang, vilket innebär ger intryck av en ganska osjälvständig text. Att infoga ett kort, okommenterat referat i en längre text kan ibland vara lämpligt, men, generellt, gäller att du bör vara försiktig med att bygga upp en text av endast okommenterade referat.

EXEMPEL 1. OKOMMENTERAT REFERAT
Lungcancer är den cancersjukdom som kräver flest liv i Sverige bland både män och kvinnor. Lungcancer har tidigare betraktats som en manssjukdom, men sedan 1980-talet har sjukdomen ökat bland kvinnor (Lövgren, 2009). I dag är det fler kvinnor än män som insjuknar och dör (Socialstyrelsen, 2011). Kvinnor brukar röka längre, eftersom de inte slutar att röka i samma utsträckning samt lever längre (Lövgren, 2009). Andelen kvinnor som insjuknar och aldrig har rökt är tre gånger högre än bland män (Socialstyrelsen, 2011). I flera studier på området har man tagit antal cigaretter i beaktande, men inte hänsyn till typ av cigarett, exempelvis nikotinhalt och filter, vilket kan ha en påverkan på utvecklandet av lungcancer (Brandén, 2008).

I exempel 2 nedan har skribenten, förutom att referera med egna ord och källhänvisa korrekt dessutom infogat referatet i ett eget resonemang. Det egna resonemanget har markerats med fet stil i exemplet. Skribenten har valt att betona, förtydliga och dra egna slutsatser kring det som hen har läst, vilket ger ett mera självständigt intryck.

EXEMPEL 2. KOMMENTERAT REFERAT
Lungcancer är den cancersjukdom som kräver flest liv i Sverige bland både män och kvinnor. Dock skiljer sig prevalensen könen emellan. Lungcancer har tidigare betraktats som en manssjukdom, men sedan 1980-talet har sjukdomen ökat bland kvinnor (Lövgren, 2009) och i dag är det fler kvinnor än män som insjuknar och dör (Socialstyrelsen, 2011). En orsak till detta kan vara att kvinnor röker längre, eftersom de inte slutar att röka i samma utsträckning samt lever längre (Lövgren, 2009). Samtidigt är andelen kvinnor som insjuknar och aldrig har rökt tre gånger högre än bland män (Socialstyrelsen, 2011). Beträffande sambandet mellan rökning och lungcancer bör det dock understrykas att i flera studier på området har man tagit antal cigaretter i beaktande, men inte hänsyn till typ av cigarett, exempelvis nikotinhalt och filter, vilket kan ha en påverkan på utvecklandet av lungcancer (Brandén, 2008).

Referera med egna ord

Att referera med egna ord innebär att man utgår från sin egen språkliga repertoar och uttrycker sig på liknande sätt genom hela texten. Detta betyder alltså att det inte räcker med bara byta ut enstaka ord mot synonymer, byta ordning mellan orden eller stryka vissa delar av meningen eller stycket. I exemplet nedan ser vi hur det första referatet är osjälvständigt, eftersom det bara rör sig om en nedkortad version av originaltexten med somliga ord utbytta, exempelvis ”uppmärksamma” mot ”upptäcka” och ”patienter” mot ”personer”. I det andra referatet har inte bara meningsbyggnaden förändrats, utan även hela sättet att uttrycka sig på, utan att informationen har gått förlorad.

ORIGINALTEXT Referat 1: För nära originaltexten Referat 2: Självständig text 
Det framhålls även att det kan vara svårt att uppmärksamma symtom på psykisk ohälsa hos äldre patienter som ofta har flera andra sjukdomar samtidigt. Sjukdomsbilden hos äldre med depression är dessutom ofta annorlunda än hos yngre. Symtom på psykisk ohälsa är ofta mer diffusa hos äldre och det är därför större risk att en psykiatrisk diagnos förbises. Det kan vara svårt att upptäcka symtom på psykisk ohälsa hos äldre personer, eftersom de ofta även har andra sjukdomar. Därför finns det en risk att diagnos förbises. Att ställa en psykiatrisk diagnos bland äldre försvåras av att symtomen ofta är oklara och att de ofta även lider av andra sjukdomar.
teaser

Vid referat är det viktigt att formulera sig självständigt, med egna ord. Det är ett sätt att visa att du har läst, bearbetat och förstått informationen och omvandlat den till egen kunskap. Här får du några tips på effektiva strategier för att kunna formulera sig självständigt!

Kristina Froelich

Kristina

Skrivpedagog (svenska)

Hänvisa till källor

Det viktigaste när du hänvisar i löpande text är att läsaren ska kunna avgöra vilka tankegångar som kommer från dig, respektive vilka tankegångar som har hämtats från en källa. Huvudregeln är att du ska ange källan i direkt anslutning till det påstående som kommer från källan.

Det finns olika sätt att hänvisa i löpande text. Du kan använda referatmarkör, anföringsverb eller så kallad ointegrerad källhänvisning.

Vilket sätt ska du välja? Det finns några huvudprinciper som du kan ha med dig i skrivandet. Tänk dock på att det inte finns något ”rätt” eller ”fel” utan du behöver själv avgöra vad som fungerar bäst i det aktuella sammanhanget och i din egen text.

Om du vill återge information som du anser vara okontroversiell och/eller är allmänt känd så är det mest neutralt att använda ointegrerad källhänvisning. Det innebär att återge informationen och endast ange källan inom parentes. Tänk på att du kan sammanfoga flera påståenden från olika källor i en och samma mening om det skulle behövas. 

Enligt Sugar (2020) är socker skadligt för hälsan, då det orsakar karies (Brown, 2020) och risk för utveckling av diabetes typ 2 (Mellitus, 2020). (fiktivt exempel

Om du vill poängtera källan är det ofta lämpligt att använda referatmarkör. Då framhäver du källan, men förhåller dig i övrigt relativt neutral till författarens information.

Exempel med referatmarkör: ”Enligt Sugar (2020) är godis dåligt för tänderna” eller ”Godis är, enligt Sugar (2020), dåligt för tänderna.” (fiktivt exempel)

Om du vill framhäva källan samtidigt som du vill visa läsaren hur du tolkar författarens information så är det ofta effektivt att använda anföringsverb. Att skriva ”Khan visar att ... ” är inte samma sak som att skriva ”Khan hävdar att ...”. Läs exemplen i den grå rutan och fundera på vad de olika verben signalerar. 

Exempel på anföringsverb
Visa Bevisa Tyda på
Antyda Föreslå Presentera
Beskriva Hävda Förklara
Insistera Förneka Framhålla

Det finns alternativ om du vill integrera källan men inte vill lägga alltför mycket fokus på forskaren eller forskargruppen. Du kan till exempel skriva:

  • ”Resultaten från en mindre studie tyder på…” På så sätt visar du att det du redogör för kan vara något oklart. Det du skriver kanske inte är sant, men samtidigt hävdar du inte heller att det inte är det. Hur du förhåller dig till materialet framgår istället i kommande meningar, om det är relevant.
  • ”En australiensisk studie har visat att…” På detta sätt kan du i stället för forskargruppen lyfta fram landet, om detta är relevant i sammanhang. Du skulle till exempel kunna fortsätta denna mening med "...medan en japansk studie tvärtom observerade...". Då förstår läsaren att du vill lyfta fram eventuella regionala skillnader.

Språkverkstaden

Språkverkstaden är ditt stöd i det akademiska skrivandet. Hos våra skrivpedagoger kan du boka tid och få personlig hjälp med din text.

Personalen i språkverkstaden

Språkverkstaden

Språkverkstaden erbjuder dig som studerar vid KI handledning i akademiskt skrivande, presentationsteknik och studieteknik, på svenska och engelska.