Värdera och granska källor

Evidenspyramiden

För att underlätta värderingen av vetenskapliga artiklar används ofta en så kallad evidenspyramid. Styrkan i det vetenskapliga underlaget ökar ju högre upp i pyramiden en vetenskaplig artikel återfinns. 

Systematiska översikter placeras vanligtvis högst upp i evidenshierarkin och har en särskild ställning inom evidensbaserad sjukvård. I en systematisk litteraturöversikt har forskarna systematiskt arbetat med att hitta och värdera samtliga artiklar som är relevanta för en klinisk frågeställning. Många översiktsartiklar innehåller en metaanalys. Det innebär att data från flera artiklar slagits samman och en ny statistisk analys gjorts.

Systematiska översikter utgör generellt den vetenskapliga grunden för nationella och regionala riktlinjer.

Vetenskapliga artiklar

Värdera sökresultat

Kanske har din sökning resulterat i fler artiklar än du hinner läsa och då behöver du göra en första värdering för att kunna välja vilka artiklar du går vidare med.

• Relevans. Stämmer artikeln överens med din frågeställning?
• Aktualitet. Är informationen i artikeln fortfarande aktuell? Finns det nyare artiklar om ämnet som du kan välja istället? Hur viktigt kravet på aktualitet är kan variera inom olika ämnesområden och också bero på hur mycket som finns skrivet om ett ämne. Max 5 eller 10 år är två vanliga gränsdragningar.
• Studiepopulation. Studeras samma grupp som du är intresserad av så att resultaten är relevanta för din frågeställning? Är de av samma kön, ålder och har liknande egenskaper i övrigt?
• Studietyp. Vilken typ av studie är det? Vilken metod har använts? Olika studietyper är lämpliga för olika syften. Din handledare eller lärare kan ge dig råd om vilka studietyper du i första hand bör söka efter för din frågeställning. Mer om studiedesign kan du läsa i litteratur om forskningsmetodik.
• Studiestorlek. Hur stor är studien? En stor studie har större tyngd än en liten och kan få fram mer pålitliga resultat.
• Studiekvalitet. Är studien välgjord och tydligt beskriven i artikeln? För att bedöma detta till fullo måste du läsa hela artikeln, men du kan göra en första bedömning utifrån artikelns abstract.
• Centrala artiklar. Verkar artikeln vara central inom ämnesområdet? Ett tecken på det kan vara att den förekommer som referens i andra artiklar om samma ämne. Tänk på att helt nya artiklar inte har hunnit citeras alls ännu, och att äldre artiklar i regel samlat på sig fler citeringar.

Kritisk kvalitetsgranskning

I nästa steg behöver du kritiskt granska de artiklar du läser, titta närmare på studiedesign, studiekvalitet och resultat. Syftet är att bedöma om studiens resultat är tillförlitligt eller om det finns några brister i metoden som kan ha påverkat resultatet på något sätt. 

I arbetet med att göra en översikt brukar granskningen göras med hjälp av en granskningsmall eller checklista. Det finns många olika mallar för att granska vetenskapliga artiklar. På många program/kurser finns det anvisningar om vilka mallar som ska användas.

 SBU har till exempel granskningsmallar för flera olika typer av artiklar såsom randomiserade studier, observationsstudier och studier med kvalitativ metodik. 

I kursboken How to do a systematic review in nursing finns en granskningsmall som kan användas för olika typer av studier (både kvalitativa och kvantitativa). Mallen finns återgiven i boken (men originalkällan är Caldwell, Henshaw & Taylor, 2011).

Peer review och impact factor

När man har värderat en vetenskaplig artikel kan det också vara en god idé att värdera tidskriften som artikeln publicerats i. 

• I vilken tidskrift har artikeln publicerats? Vem ger ut tidskriften?
• Tillämpar tidskriften peer review inför publicering?
• Är det en välrenommerad tidskrift inom området? Vad har den för impact factor?

Impact factor

Impaktfaktorn är ett mått på hur ofta artiklar i en viss tidskrift i genomsnitt citeras. Impaktfaktorn för en viss tidskrift bör alltid jämföras med andra tidskrifter inom samma ämnesområde. 

Till grund för impaktfaktorerna ligger citeringarna i databasen Web of Science. Därigenom är det bara tidskrifter som ingår i Web of Science som har impaktfaktorer. En tidskrift kan alltså mycket väl sakna impaktfaktor men ändå vara viktig inom sitt område. 

Du hittar tidskrifternas impaktfaktorer i databasen Journal Citation Reports eller, via enskilda artiklar, i Web of Science. 

Ska du publicera en egen artikel kan du läsa mer under Strategisk publicering.

Peer review

Peer review är en process där vetenskapliga publikationer läses och granskas av ämnesexperter innan de accepteras för publicering. Sammanfattningsvis kan man säga att det är en form av kvalitetsgranskning som säkrar att den publicerade forskningen håller en hög standard.  

Det finns olika sätt att se om en artikel är peer-reviewed (expertgranskad):

1. På tidskriftens webbplats. Informationen kan finnas t e x under rubriker som ”Journal Information” eller ”About the journal”. Men hittar man ingen information där behöver det inte nödvändigtvis betyda att artikeln inte är peer-reviewed, det finns fler sätt att gå vidare för att kontrollera detta.  Tänk också på att tidskrifter innehåller generellt ett antal olika dokumenttyper. Ledare, brev, nyheter och kommentarer utgör en del av de dokumenttyper som kan inkluderas i en tidskrift utan att ha genomgått en strukturerad peer-review process.  
2. Databasen Ulrichsweb som innehåller detaljerad information om över 300 000 tidskrifter av olika typer. Ulrichsweb är tillgänglig via vår databaslista. När du sökt fram en tidskrift finns det en flik som heter ”Additional title details” där det kan finnas information om en tidskrift är peer-reviewed. Detta illustreras antingen genom att det står ”refereed” eller “peer-reviewed”. Dock gäller samma sak här som ovan, det vill säga att, även om det inte står något om peer-review behöver det inte nödvändigtvis betyda att tidskriften inte är peer-reviewed.
3. I vissa databaser finns en möjlighet att avgränsa sig till peer-review. PubMed har tyvärr ingen funktion där information om peer-review förekommer. De flesta tidskrifter i PubMed är peer-reviewed men vill man vara säker på om en tidskrift är peer-reviewed får man ta reda på detta genom att gå till någon annan källa. En databas som erbjuder information om peer-review är CINAHL.
4. En sista möjlig utväg är att kontakta tidskriften eller förlaget och be dem svara på om tidskriften och artikeln ifråga är peer-reviewed.

På en hel del artiklar står det något i stil med ”Accepted” eller ”Submitted”, följt av ett datum. I många fall har dessa artiklar genomgått peer-review, men det är ingen absolut garanti för att så är fallet. Det kan betyda att artikeln blivit accepterad för publicering utan att ha gått igenom en peer-review process.   

Grå litteratur och andra sätt att publicera vetenskap

Forskningsresultat publiceras även på andra sätt än i vetenskapliga artiklar, till exempel i konferenspublikationer, rapporter och avhandlingar. Inom vissa ämnesområden är böcker också en vanlig form för att publicera forskning.

Grå litteratur är den typ av material som inte riktigt går att placera in i de gängse publikationstyper som ges ut av vanliga förlag. Det kan vara rapporter, avhandlingar, manuskript, kliniska riktlinjer, framtagna av myndigheter, universitet och andra organisationer och företag.

Vetenskapliga avhandlingar är skriftliga arbeten som läggs fram vid en disputation och leder till licentiat- eller doktorsexamen. Inom det biomedicinska området är sammanläggningsavhandlingar vanligast. Sammanläggningsavhandlingar består av ett antal publicerade artiklar och en kappa, det vill säga en inledande text som integrerar de olika artiklarna. I sammanläggningsavhandlingar har de artiklar som ingår genomgått den vanliga granskningsprocessen hos respektive tidskrift inför publicering. Avhandlingar kan också bestå av en enda sammanhängande text.

I samband med en konferens publiceras ofta de bidrag som presenterats vid konferensen i ett konferenstryck eller konferenspublikation. Bidragen kan ha formen av abstract eller fullständiga artiklar. Resultaten kan vara mer preliminära än i en vetenskaplig artikel och bidragen har inte alltid genomgått peer review. Ofta är det här man kan hitta den allra senaste forskningen.

Rapporter eller forskningsrapporter presenterar forskningsresultat från till exempel myndigheter, organisationer, forskningsinstitutioner och företag.