Akademiska texters struktur: examensarbetet

Syfte

Syftet fångar vad du avser att uppnå med din studie. Ett exempel skulle kunna vara att syftet var ”att undersöka hur effektiva omvårdnadsinterventioner är för rökavvänjning”. Syftet styr på olika sätt urvalet av information i uppsatsens olika delar.

Frågeställningar

Syftet är ofta generellt, och kan behöva kompletteras med mer konkreta frågeställningar. Frågeställningar är med andra ord mer specifika frågor som du ställer för att kunna uppnå syftet. För exemplet ovan skulle frågorna kunna vara: ”Vilka omvårdnadsinterventioner förekommer idag?”  och ”Hur stor andel är fortfarande rökfria efter ett år?” 

Har du flera frågeställningar är det bra att fundera på ordningen mellan dessa. Finns det någon logisk ordning, så att någon fråga bara kan förstås om man först läst de andra frågorna? Är någon fråga mer överordnad eller mer viktig än de andra? Placera frågeställningarna i en följd som du tänkt igenom och håll dig sedan till denna inbördes ordning i resultatdelen samt i diskussionsdelen.

Ditt syfte och dina frågeställningar måste vara väl avgränsade och smala: vi kan bara undersöka en liten del av världen i vår forskning.  Det är också därför de delar som visar vad vi gjort i vår studie – metod och resultat – är smala i imrod-modellen ovan. 

Metod och material

I metodavsnittet ska du visa din läsare exakt hur du gjorde för att uppnå ditt syfte (inte vad du skulle ha kunnat göra). Dels ska läsaren förstå hur du kom fram till dina resultat, dels ska hen kunna upprepa din undersökning, så du behöver vara noggrann i redovisningen av din metod så att detta framgår tydligt. Inled din metoddel med att skriva något övergripande om metoden – där du förslagsvis nämner vilken sort din studie är. Om du berättar från början att ditt arbete är en litteraturstudie, eller att din metod är att intervjua sjuksköterskor med hjälp av en halvstrukturerad intervju, är det lättare för läsarna att hänga med än om du går direkt på detaljer om sökprocessen eller studiegruppen utan att läsarna alls vet vad du avser att göra sen.

Resultat

I resultatdelen ska du redogöra för dina resultat på ett sakligt vis, utan att tolka dem (det gör du i stället i diskussionen). Om du undersöker flera saker som är kopplade till olika frågeställningar bör du redogöra för dessa resultat i samma ordning som du satt upp dina frågeställningar i början; det bidrar till att din uppsats känns konsekvent och hjälper din läsare att hänga med.

Det kan också underlätta för läsarna om du använder illustrationer såsom tabeller och diagram. Illustrationerna ska ha en tydlig koppling till texten, men du ska inte upprepa precis allt i texten som du anger i en tabell. I stället kan du redogöra för de viktigaste aspekterna, alltså det som du vill att din läsare ska uppmärksamma. Tänk också på att tabeller och diagram ska kunna förstås även utan brödtexten, så det är viktigt att du har en bildtext som tydliggör vad din bild illustrerar.

Diskussion

Diskussionsdelen är den del där du tolkar dina resultat, och det är också den del som tar mest tid att skriva. Det beror just på att du inte bara skriver om något som redan är gjort – här både skriver och analyserar du samtidigt. Alla delar av diskussionen ska fokusera på att säga något om dina resultat – det får inte vara för mycket upprepning av bakgrund, metod eller resultat (ibland kan du behöva påminna din läsare om något du tagit upp i dessa delar, men det får alltså inte bli för mycket fokus på detta). Läs gärna avsnittet om styckeindelning och kärnmeningar och se till att varje stycke (utom det allra första) utgör någon sorts analys av ditt ämne. Ett vanligt upplägg för diskussionen är följande:

Det första stycket påminner först din läsare om syftet, gärna med hänvisning till kunskapsluckan. Du kan till exempel skriva ”Detta är den första studie som undersöker sambandet mellan …”. Sedan redogör du kortfattat för de viktigaste resultaten du har fått, ibland med koppling till din hypotes om du hade satt upp en sådan. Man kan säga att första stycket utgör en genväg in i diskussionen: med hjälp av det kan din läsare förstå diskussionen utan att läsa alla delar av uppsatsen.

Resten av diskussionen ska analysera och just diskutera dina resultat. Du kan med fördel ha följande frågor i huvudet:

• Vad kan dina resultat innebära?
• Hur förhåller de sig till tidigare forskning? Vad beror eventuella skillnader på? Vad tyder eventuella likheter på?
• Hur kan din metod ha påverkat dina resultat?
• Vilka är studiens styrkor respektive svagheter?
• Vad innebär dina resultat inför framtiden – vilka kliniska implikationer kan de ha?
• Vilken forskning bör göras inom området i framtiden, och varför?

Det är också vanligt att dela upp diskussionen i två delar, en resultatdiskussion och en metoddiskussion. Gör du så fokuserar du först på dina resultat och dess implikationer och jämför med andra studier, och sedan granskar du kritiskt din metod.

Slutsats

Slutsatsen är (oftast) ett relativt kortfattat avsnitt. I det avsnittet ska du lyfta fram det viktigaste ur din resultatdiskussion, men försök spetsa till budskapet. Här ska det tydligt framgå vad din studie bidrar med till fältet. Ange också om det finns det något som behöver undersökas ytterligare. Vad samt varför, i så fall? 

Språkverkstaden

Språkverkstaden är ditt stöd i det akademiska skrivandet. Hos våra skrivpedagoger kan du boka tid och få personlig hjälp med din text.