Söka information med AI
Här kan du lära dig mer om hur du kan använda AI för att söka information såsom vetenskapliga artiklar till dina studier. Du får konkreta tips men även en förståelse för hur verktygen fungerar.
Hur funkar AI-sökverktyg?
Den form av generativ AI-teknik som används i chattbottar som ChatGPT, Copilot och många andra AI-verktyg kallas stora språkmodeller, på engelska Large Language Models (förkortat LLM). En stor språkmodell är en statistisk modell över mänskligt språk och hur människoskrivna texter brukar se ut. Chattbottar och andra AI-sökverktyg bygger alltså sina svar utifrån sannolikhetsberäkningar. Förenklat uttryckt innebär det att AI-verktyg tar din prompt – den text eller fråga du skrivit in – och genererar ett svar utifrån vad som sannolikt skulle kunna vara ett svar. Man säger ofta att modeller hallucinerar när svaret inte överensstämmer med verkligheten – när de ger felaktiga eller osanna svar – men det är egentligen inte någon skillnad på vad modeller gör när de producerar sanna och osanna saker: de skapar en text som stämmer med hur text brukar se ut och vilka ord som brukar stå tillsammans.
Det här betyder också att stora språkmodeller kan reproducera faktafel, stereotyper eller snedvridning (bias). De kan även generera källor som låter trovärdiga men som är helt påhittade. Vilka data olika AI-söktjänster är tränade på och har tillgång till skiljer sig åt. ChatGPT och Copilot är chattbottar som inte enbart genererar svar från vetenskapligt material, till skillnad från AI-sökverktyg som Elicit, Consensus och Scite, som är framtagna för att ge svar baserade på vetenskapliga publikationer som de också hänvisar till. En del stora språkmodeller har ett inbyggt sökverktyg som gör att de i vissa fall kan hämta källor från exempelvis Google, men inte alla. Du behöver därför vara uppmärksam på hur AI-verktyget du använder funkar och hur du kan använda det!
Exempel på fråga till KIB från forskare:
Vi läste i en nyhetsartikel på en webbsida om en intressant ny forskningsartikel som påstås vara skriven av A och B. Den ska ha titeln X men vi hittar den inte någonstans. Har de två skrivit en artikel om detta eller kan det vara ett påhitt av en AI?
KIB:s svar:
Ja, det är generativ AI som skapat denna referens. De två forskarna A och B existerar och är båda auktoriteter inom detta område, men de har inte skrivit någonting ihop. Anledningen till att AI genererat referensen är att många AI-modeller bygger på sannolikhet: A och B är två stora forskare inom samma område och de skulle sannolikt ha kunnat skriva någonting ihop, och om de hade gjort det är det sannolikt att artikeln skulle haft titeln X, baserat på vad de skrivit tidigare.
AI-sökverktyg som hämtar källor
Det finns AI-sökverktyg som är framtagna för att söka efter källor. De verktygen bygger ofta på en stor språkmodell som är sammankopplad med en databas eller sökmotor genom en teknik som kallas för retrieval augmented generation (RAG). Det gör att de kan hämta riktiga källor utifrån den prompt du har skrivit in. AI-sökverktygen kan vara sammankopplade med både mer generella sökmotorer som exempelvis Google och med mer vetenskapligt inriktade sökmotorer som exempelvis Semantic Scholar. Den stora språkmodellen genererar sedan en text som svar på din fråga med riktiga källor.
Agentbaserade AI-sökverktyg
I agentbaserade AI-sökverktyg görs sökningen oftast i flera steg, även om de steg som ingår kan skilja sig åt. Ett exempel är där du först får chatta med en chattbot som utifrån det tar fram en prompt som används för att göra en mer djuplodande sökning. Den djuplodande sökningen tar ofta ta lite längre tid och innebär att verktyget inte bara gör en sökning, utan flera. Agentbaserade AI-sökverktyg hjälper därmed till i en större process.
Snöbollssökande AI-sökvertyg
Det finns sökverktyg som använder AI utan att vara generativa. De använder en eller flera artiklar som du redan har identifierat för att hitta fler liknande artiklar. Den form av sökteknik där du utgår från en relevant artikel för att hitta fler via exemplevis referenslistor eller citeringar, eller med AI-sökverktyg som visar liknande artiklar kallas för snöbollssökning eller citeringssökning.
Snabba fakta
- Stora språkmodeller (large language models) är den generativa AI-teknik som finns i chattbottar och AI-sökverktyg som ChatGPT, Copilot, Elicit och SciSpace.
- Stora språkmodeller är statistiska modeller som bygger på sannolikhetsberäkningar. Det innebär att den kan reproducera faktafel, stereotyper och snedvridningar (bias).
- En stor språkmodell har ingen uppfattning om vad som är sant eller falskt – den är enbart tränad för att generera språk. Den kan därför generera text som överensstämmer med verkligheten, men den kan också generera innehåll som är helt felaktigt.
- En stor språkmodell kan inte sammanfatta utan bara förkorta en text, eftersom den inte kan värdera eller bedöma vad som är viktigt i innehållet eller applicera vanlig källkritik vid urval av källor.
- ChatGPT och Copilot ger svar som inte enbart baseras på vetenskapliga texter, så söker du vetenskaplig information är det bättre att använda AI-sökverktyg specifikt inriktade på vetenskapligt material.
- Det finns stora språkmodeller som sammankopplats med en databas eller sökmotor via en teknik som kallas för RAG (retrieval augmented generation). De verktygen kallas för AI-sökverktyg och ger riktiga referenser.
- AI-sökverktyg har oftast inte tillgång till hela texten, utan baserar sina svar på artikelns abstrakt.

Tänk på!
Det är inte transparent hur AI-sökverktygen väljer ut de artiklar som framhålls. De kan inte applicera grundläggande källkritik och kvaliteten på källorna kan därmed variera. Det är viktigt att du alltid granskar dem noggrant. Även om källorna finns så kan AI-sökverktygen också sammanfatta innehållet i källorna på ett felaktigt sätt. Det är därför viktigt att du även läser igenom ursprungskällan ordentligt.
Vilka AI-sökverktyg kan jag använda?
Om du söker efter vetenskapliga källor så är ett generellt råd att undvik att använda ChatGPT eller Copilot. De verktygen är stora språkmodeller som inte är avsedda enbart för akademiskt bruk. Det innebär att du kan få källor som antingen är påhittade eller som inte är vetenskapliga. Istället bör du använda AI-sökverktyg som är framtagna för att söka vetenskapliga artiklar. De fungerar på lite olika sätt och söker på olika ställen. Eftersom många AI-sökverktyg söker bland ett stort material, ofta bland hundramiljontals artiklar, finns det en risk att det kommer med oseriösa tidskrifter eller problematiska studier. Det är därför viktigt att du alltid granskar artiklarna du får ut från AI-sökverktygen för att säkerställa att de håller tillräckligt hög kvalitet.
Frågor att ställa till dig själv vid val av verktyg:
- Hur funkar verktyget?
- Vilka typer av sökfrågor/promptar funkar bäst för det här verktyget?
- Var söker verktyget?
- Är artiklarna du får ut av tillräckligt hög kvalitet?
Här är en lista över verktyg som fungerar för sökning av information i utbildning och vetenskap. Observera att listan inte är fullständig och att du själv behöver ta ansvar för att du använder verktygen på ett för din uppgift tillbörligt sätt och även med etiska hänsyn. Du kan läsa mer om AI och etik här. Verktygen fungerar på olika sätt, så du behöver sätta dig in i hur de fungerar, hur du skyddar dina data och inte inskränker upphovsrätten.
AI-sökverktyg som baseras på en stor språkmodell med RAG.
- Consensus (Gratisversion finns. Inget konto krävs.)
- Elicit (Gratisversion finns. Konto krävs.)
- Scispace (Gratisversion finns. Inget konto krävs.)
- Scite (Gratisversion finns. Konto krävs.)
- Perplexity (Gratisversion finns. Inget konto krävs.)
- Scinapse (Gratisversion finns. Inget konto krävs.)
- EvidenceHunt (Gratisversion finns. Konto krävs.)
- Scholarcy (Gratisversion finns. Konto krävs.)
Agentbaserade AI-sökverktyg - sökningen görs i flera steg.
- Undermind (Gratisversion finns. Konto krävs)
- Gemini Deep research (Gratisversion finns. Inget konto krävs.)
- Claude 3.7 (Gratisversion finns. Konto krävs)
Snöbollssökande AI-sökverktyg - en eller flera artiklar används för att hitta fler, liknande artiklar.
- ResearchRabbit (Gratis. Konto krävs)
- Connectedpapers (Gratisversion finns. Inget konto krävs.)
- Litmaps (Gratisversion finns. Inget konto krävs)
Kan man använda ett AI-sökverktyg som källa?
Ett AI-sökverktyg kan inte anses vara en källa. Den referens du får i en AI-genererad text måste du själv ha läst för att kunna referera till i din egen text. Referenser i din egen text skrivs som vanligt enligt APA eller Vancouver. Läs mer om källor och hur du refererar här!
När kan jag använda AI-sökverktyg?
AI-sökverktyg upplevs ofta som enklare att söka i jämfört med vanliga databaser, eftersom du kan använda naturligt språk i stället för att använda ämnesord eller booleska operatorer. Det är däremot viktigt att komma ihåg att det ofta sker komplexa processer som osynliggörs för dig i AI-sökverktygen. Var du ska söka information – i kurslitteratur och böcker, via Google, via en vetenskapliga databas eller via ett AI-sökvertyg – beror på vad du har för syfte med sökningen och vilka krav du har för uppgiften eller på svaret. Du behöver därför identifiera varför du söker information för att avgöra vilket förhållningssätt du bör ha. AI-sökverktyg kan passa i vissa skeden av din sökprocess. Nedan följer en kort beskrivning på tre olika faser av sökprocessen.
- Explorativ och utforskande fas i din sökprocess - Här kan AI-sökverktyg passa bra.
- Kompletterande sökning och citeringssökning - Här kan AI-sökverktyg passa bra.
- Systematisk och uttömmande sökning - Här räcker det inte att använda AI-sökverktyg. Här behövs en strukturerad, transparent och replikerbar sökning i databaser. Läs mer om hur du söker strukturerat och systematiskt i vetenskapliga databaser.
Skillnader mellan traditionella databaser och AI-sökverktyg
Traditionella databaser och AI-sökverktyg skiljer sig åt i hur de hanterar information, presenterar resultat och vad de kräver av dig som användare. I tabellen nedan ser du några viktiga skillnader som kan hjälpa dig att avgöra vilket verktyg som passar bäst för olika syften.
Traditionella databaser (till exempel PubMed, CINAHL, Web of Science) | AI söktjänster/verktyg (till exempel Elicit, Consensus, SciSpace) | |
Din sökning/prompt... | …genererar en lista med källor som matchar de sökord du skrivit in. Går att få rangordnade på olika sätt. | …genererar ofta en text med hänvisningar till referenser, men det är ofta oklart varför just dessa artiklar har valts ut. Ibland får du också en lista med referenser. |
Du söker bland... | …utvalda tidskrifter som indexerats i databaserna, ofta utifrån vissa ämnesområden. | …stora mängder artiklar och källor som inte alltid har indexerats eller valts ut, ofta tvärvetenskapligt. |
Du söker med... | …sökord, det vill säga du får bara upp artiklar som använder just de sökord du skriver in. Det kallas för lexikal sökning. | …naturligt språk/promptar, det vill säga det är ofta bra att skriva ut en hel fråga. Sökresultaten behöver inte innehålla alla de ord du skrivit in utan det sker en så kallad semantisk sökning. |
Passar när du ska: |
|
|
Snabba fakta
- Vilket verktyg som passar när är kontextberoende – du behöver alltid fundera varför du söker och därefter ta beslut om var och hur det är mest lämpligt att söka.
- Det finns vissa betydande skillnader mellan traditionella databaser och AI-sökverktyg – till exempel var de söker, hur de söker och vilka källor de har tillgång till.
- AI-sökverktyg kan inte sammanfatta text eller bedöma vad som är en bra artikel, eftersom de inte förstår och kan tolka textinnehållet som en människa. De kan bara förkorta text.
- AI-sökverktyg kan ibland ge helt felaktiga svar även om källan som den refererar till existerar, eftersom de inte förstår och kan tolka textinnehållet som en människa.
- Chattbottar som ChatGPT och Copilot ger svar som inte enbart baseras på vetenskapliga texter, så söker du vetenskaplig information är det bättre att använda AI-sökverktyg specifikt inriktade på vetenskapligt material.
Prompt-tips för AI-sökverktyg
När du använder ett AI-sökverktyg är det viktigt att formulera en tydlig begäran till verktyget (prompt) om vad du vill ha ut av det. Kvaliteten på prompten är avgörande för kvaliteten på resultatet, det vill säga det du får ut från verktyget. Söker du vetenskaplig information i ditt fält så vill du hitta relevant information men också information som är så neutral som möjligt. Du vill också säkerställa att du i din sökning efter information inte introducerar snedvridning (bias). Nedan kan du läsa mer om exempel på bra och mindre bra promptar för AI-sökverktyg.
När du använder AI-sökverktyg för att få fram information är det viktigt hur du skriver din prompt.
Mindre bra promptar
Varför är dessa promptar inte bra?
- Prompten innehåller endast enstaka ord, inte en fullständig fråga, vilket gör att AI-verktygen oftast ger dig sämre svar.
- Frågan som du har ställt är vinklad; du har redan förutsatt att melatonin kanske påverkar demens negativt. Du inför snedvidning (bias) i sökningen.
Bra promptar
Varför är prompten bra?
- Den innehåller en fullständig fråga, inte bara enstaka ord.
- Du har formulerat frågan neutralt, utan att införa snedvridning (bias).
Avgör syftet med din sökning för att avgöra om AI är ett lämpligt verktyg. Om det passar med ett AI-sökverktyg kan du använda checklistan nedanför för att säkerställa att du använder verktyget på ett bra sätt.
Vad är syftet med din sökning?
- Explorativ eller kompletterande sökning – Ja, då kan AI-sökverktyg passa.
- När du vill få en första bild av ett ämne eller hitta några exempelartiklar att starta med.
- När du vill kolla om du missat någon aspekt i ämnet.
- Systematisk och uttömmande sökning - Nej, då räcker det inte med att använda AI-sökverktyg.
- När du vill hitta all forskning inom ett område.
- När du behöver skapa transparenta och reproducerbara sökningar, till exempel en systematisk litteraturöversikt.
- När du vill göra en en evidenssammanställning av forskningsläget.
Kan du svara "ja" på frågorna nedan så har du använt verktyget på ett bra sätt, annars behöver du fundera på din användning.
- Har du ställt fullständiga frågor till verktyget?
- Har du undvikit att lägga in värdeord i eller vinka din fråga?
- Har du ställt frågan till AI om igen, men omformulerad?
- Har du använt flera olika verktyg?
- Vet du vilka källor verktyget hämtar informationen från?
- Består källorna av vetenskapliga och peer-granskade artiklar?
- Är källorna korrekt angivna, det vill kan du spåra den angivna källan med tillhörande information i texten? Om inte har verktyget fabricerat källorna.
- Kan du verifiera informationen mot minst två andra källor?
Tänk också på att det kan vara bra att spara din sökhistorik eller promptningen. Detta gäller särskilt om du har krav på dig att redovisa hur du har sökt. Här kan du läsa mer om att redovisa din AI-användning och upphovsrätt kring AI.
En anledning till att det kan vara svårt att avgöra om och hur man får använda AI är att det är ny teknik – och att vi kollektivt inte riktigt har klurat ut hur vi bäst använder den. Att då dra en parallell till en situation vi är mer bekanta och bekväma med – som att få hjälp av en kompis – kan göra det lättare att fatta beslut.
”Min kompis Kim”-principen hjälper dig att avgöra om det är lämpligt att använda AI, genom att du byter ut ”AI” eller ”ChatGPT” mot ”min kompis Kim”.
Till exempel:
Det låter inte okej, eller hur? Då är det inte heller okej att använda AI på detta sätt.
Varför?
Det här är inte okej i ett sammanhang där du själv måste ta ansvar för det du producerar och lär dig. Du behöver själv granska ursprungsartiklarna för att säkerställa att sammanställningen stämmer.
Låter det okej? Då är det generellt också okej att använda ChatGPT eller andra AI-verktyg på det sättet.
Varför?
Det här är okej eftersom du enbart använder AI/Kim som en startpunkt i ditt sökande efter information. Du tar även eget ansvar för att läsa igenom ursprungskällorna för att se att de håller tillräckligt hög kvalitet.
”Min kompis Kim” kan förstås inte alltid ge dig det slutgiltiga svaret på om du får eller bör använda AI i ett visst sammanhang – men principen kan hjälpa dig på vägen mot ett genomtänkt beslut.
Se en inspelad föreläsning av Lovisa Liljegren (bibliotekarie) och Alvin Gavel (bibliometriker) om AI och informationssökning (från KI-dagen "AI in practice").
Övning
Jämför två olika AI-söktjänster för vetenskapligt material, t ex:
- Skriv samma fråga i båda söktjänsterna, t ex en fråga inom ditt eget forskningsområde, eller ett område du själv kan väl. Du kan också använd exempelfrågorna: "Is coffee good for you?" respektive "What does the latest research say about coffee and its effect on health?" Testa gärna båda versionerna av frågorna i båda verktygen.
- Jämför sammanfattningarna och referenserna du får. Vad får du för typ av referenser? Är det samma referenser i de båda tjänsterna? Varför/varför inte? Stämmer sammanfattningen? Hur verifierar du det? Finns det risk för bias? Vilken typ av bias?
Reflektera
- När skulle du använda en sådan här sökning? När skulle du inte använda den?
- Vad finns det för fördelar respektive risker med att använda AI-sökning för fakta/vetenskapliga artiklar?

Tänk på!
Du är alltid ansvarig för ditt eget lärande och det du producerar i dina studier.
Se till att du gör det med akademisk hederlighet, det vill säga att du är transparent med hur du använder verktygen samt inte använder dem mer än vad som är tillåtet för din kurs.
Dela inte personuppgifter, känsliga data eller upphovsrättsskyddat material med verktygen.
Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan