Läs mer om open access
Här har vi samlat en del bakgrundsinformation kring open access. Här finns även defintioner av vanliga begrepp inom open access samt svar på vanliga frågor.
Om open access
Grundtanken med open access är att all offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla. Open access-publicering innebär att författare publicerar sina forskningsresultat på sätt som gör dem öppna för alla att läsa utan kostnad.
Fördelar med att publicera open access
- Du får fler citeringar. En artikel publicerad open access får enligt vissa studier fler läsare och citeringar än motsvarande artikel hade fått om man istället valt en tidskrift endast tillgänglig via prenumeration.
- Du får snabbare spridning av dina publikationer.
- Du får fler läsare av dina publikationer.
- Du uppfyller eventuella krav från finansiärer.
- Publiceringsavgifter/APC är i många fall förbetalda, KI har avtal med flera förlag.
Läs mer om fördelarna med open access-publicering
The state of OA: a large-scale analysis of the prevalence and impact of Open Access articles.
KIB:s event om open access
Förklaringar och svar på frågor
AAM (Author's Accepted Manuscript) | Den slutgiltiga versionen av ett manuskript som inkluderar alla ändringar efter sakkunniggranskning (peer-review) och har blivit accepterad för publicering av en tidskrift. |
APC (Article Processing eller Publishing Charge) | Publiceringsavgift på svenska, den avgift författaren betalar för att artikeln ska publiceras open access. |
cOAlition S och Plan S | Internationellt konsortium av forskningsfinansiärer som driver open access-frågor. |
Corresponding author | Den författare som står för den primära kommunikationen med förlaget genom hela publiceringsprocessen. |
Creative Commons-licens | Öppen licens som talar om vad någon annan tillåts göra med en publicerad artikel. |
Diamond open access | Tidskrifter (eller plattformar) där ingen avgift tas ut för publicering och där allt innehåll är fritt tillgängligt att läsa. Ibland även kallat Platinum open access. |
Embargoperiod | Den tid som en artikel är låst och endast kan läsas av prenumeranter. |
Grön open access | Självarkivering av artiklar, en version av artikeln publiceras i ett öppet arkiv (oftast bara tillåtet efter en embargoperiod). |
Guld open access | Publicering i en helt öppen och fritt tillgänglig tidskrift där allt innehåll är gratis att läsa för alla. |
Hybridtidskrift | Tidskrift som i grunden är en prenumerationstidskrift (bakom betalvägg) men där vissa artiklar är publicerade open access (finansierat genom APC:er). Även kallat hybridpublicering. |
Open access-tidskrift | Tidskrift där alla artiklar är fritt tillgängliga för alla att läsa, finansierat genom APC:er. Även kallat guld-tidskrift eller guld-publicering. |
Pre-print arkiv | Arkiv online som innehåller vetenskapliga artiklar som ännu inte har sakkunniggranskats eller accepterats av traditionella akademiska tidskrifter. Exempelvis arXiv.org. |
Hur vet jag om en tidskrift ingår i något av bibliotekets OA-avtal? Du kan söka i tjänsten Open Access/APC Checker Tool. Får du en träff på tidskriften kan du läsa vidare vad som gäller för just den.
Jag hittar inte tidskriften jag tänkt skicka in mitt manuskript till i OA-söket, vad gör jag nu? Du kan alltid dubbelkolla med oss på biblioteket så tidskriften inte ingår, vi strävar efter att hålla OA-söket helt uppdaterat men förändringar kring vilka titlar som ingår sker regelbundet. Om tidskriften inte ingår i något av avtalen kan du välja att publicera bakom betalvägg eller betala en APC själv om tidskriften erbjuder open access-publicering eller självarkivera.
Vad krävs för att ta del av avtalen? Du kan läsa vad som krävs för respektive avtal.
Hur vet jag vilken licens jag ska välja? I OA-policyn rekommenderas licensen CC-BY. Du kan läsa vad förlagen har för licensalternativ på avtalssidorna samt vad de olika licenserna innebär. Som regel kan du själv välja vilken licens du vill använda.
Jag förstår inte hur jag ska gå tillväga för att slippa betala en APC? Varje förlag har sitt eget arbetsflöde för publikationer men som regel finns det utförliga guider för respektive förlag som hjälper dig genom processen, annars kan du alltid mejla din förlagskontakt eller oss på biblioteket så hjälper vi dig.
Varför ska jag använda min KI-mejl när jag skickar in mitt manuskript till förlaget? Det underlättar för förlaget att identifiera dig som KI-ansluten så att du hamnar i rätt spår från början och därmed slipper betala publiceringsavgiften.
Jag har inte längre någon KI-mejl, min anställning har upphört, vad gör jag då? Om forskningen som lett fram till en artikel utförts på KI spelar det ingen roll om din anställning och mejladress har hunnit avslutas, uppge bara att forskningen tillhör KI så hamnar du i rätt spår till slut, vid problem, kontakta oss på biblioteket.
Jag har fått en faktura för "page charges"/"colour charges" eller liknande, ska jag betala den? Det är inte ovanligt att tidskriften tar ut en extra kostnad för t.ex. färgillustrationer och liknande. Dessa kringkostnader ingår som regel inte i avtalen utan de får forskaren stå för själv.
Är det lättare att få en artikel publicerad i en OA-tidskrift än i en traditionell tidskrift? Det korta svaret är nej, läs gärna mer på sidan här ovan om fördelar med att publicera open access.
Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan