Styckets struktur
Stycket är en viktig byggsten i texten. Ett välskrivet stycke kännetecknas av tydlig styckeindelning, logisk organisation av innehållet, kärnmeningar samt tematisk bindning.
Styckets funktion
Stycket är en av textens viktigaste byggstenar. Stycket är inte bara en grafisk enhet som gör texten luftigare/lättare att läsa, utan är även ett sätt att organisera innehållet och på vis bidra till textens disposition. I en akademisk text ska stycket vara självbärande, vilket bland annat innebär att stycket ska behandla ett (del)tema, ett perspektiv eller en aspekt, inte flera olika.
Styckeindelning
Styckets huvudsakliga funktion är att organisera de tankar som hör ihop. Vad som hör ihop är emellertid inte alltid en självklarhet, utan beror till stor del dels på vad du som skribent önskar att förmedla med det specifika stycket, dels i vilket sammanhang det förekommer. I en text om cancer skulle ett stycke exempelvis kunna behandla åkommans prevalens, följt av ett stycke om symtom och avslutas med ett stycke om behandling. I en annan text om exempelvis Sveriges vanligaste folksjukdomar skulle alla dessa tre aspekter av cancer kunna skrivas ihop till ett och samma stycke. Således kan ett styckes längd också variera, men ofta omfattar ett stycke tre till tolv meningar. Kortare stycken än tre meningar kan ofta behöva utvecklas.
Nytt stycke markeras grafiskt genom blankrad eller indrag. Andra sätt, exempelvis genom radstycken/hybridstycken där man börjar stycket på en ny rad utan en tom rad mellan styckena, är inte att rekommendera.
Kärnmeningar
En kärnmening är en mening som fångar själva essensen i stycket, det allra viktigaste, det som skiljer styckets innehåll från andra stycken i texten. Kärnmeningen placeras ofta först i stycket. Kärnmeningen sammanfattar vad ett stycke handlar om. Här behöver du tänka på att denna första mening bör vara mer generellt och/eller övergripande formulerad jämfört med resten av stycket. Kärnmeningar gör texten läsvänlig och är därför bra för din läsare. Kärnmeningar hjälper även dig som skribent eftersom de fungerar som ett verktyg för att tänka igenom hur du ska organisera din text.
1. Exempel på kärnmening som signalerar ett styckes innehåll
Distriktssköterskan har en rad olika arbetsuppgifter. Den främsta arbetsuppgiften är att ansvara för primärvården genom att arbeta nära patienten. Vidare kan distriktsköterskan vara verksam inom skolhälsovården och ansvarar då över elevernas hälsokontroller. Utöver arbetsuppgifter som berör omvårdnad, förekommer även en rad administrativa uppgifter såsom förskriva somliga läkemedel.
2. Exempel på kärnmening som signalerar samband mellan olika stycken
Omvårdnadsprocessen består av flera faser, nämligen datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering, genomförande av åtgärder och omvårdnadsresultat. Datainsamlingen har till syfte att skapa ett underlag för bedömning av patientens hälsotillstånd. Detta sker genom att […].
Omvårdnadsdiagnosen är den fas där man utifrån insamlade data värderar patientens hälsotillstånd och ställer en diagnos. För att ställa och därefter validera en diagnos, måste data och annan information tolkas […]
Tematisk bindning
Det finns olika sätt att binda ihop texten, men ett mycket vanligt sätt är att använda tematisk bindning (tema-rema-principen) som innebär att man växlar mellan känd och ny information i en mening. Den kända informationen (temat) placeras först i meningen. Den nya informationen (remat) placeras efter temat. Ofta är remat viktigare än temat. Temat fungerar som introduktion och förbereder läsaren för den viktigare informationen. Jämför exempel 1 och 2. I exempel 1 används tema-rema-principen. I exempel 2 bryter författaren mot tema-rema-principen. Vilket exempel är lättast att läsa?
Sambandsord
Sambandsord binder ihop texten och hjälper mottagaren att förstå hur de olika delarna hänger ihop. Exempel på sambandsord är "och, men, eftersom, på grund av, dock". På sidan Sambandsord kan du lära dig mer om dessa viktiga ord och deras användning.
Topikalisering
Du kan påverka hur läsaren uppfattar informationen inom en mening genom att laborera med ordningsföljden för de olika satsdelarna. Svenskans regler för ordföljd innebär att du kan placera vilken satsdel som helst i fundamentet, det vill säga före det finita (tempusböjda) verbet.
Möjligheten att topikalisera, alltså placera information i fundamentet, ger dig som skribent dels möjlighet att variera meningsuppbyggnaden, dels möjlighet att framhäva viss information i en text.
Jämför nu nedanstående påståenden.
I det första exemplet lyfter skribenten fram oenigheten om prevalensen. Det är alltså detta som är i fokus i skribentens diskussion eller argumentation. I det andra exemplet lyfts i stället de tidigare studierna fram.
Högertunga och vänstertunga meningar
Förutom att välja vad du ska placera i fundamentet kan du även välja hur mycket information som ska placeras i fundamentet. Om du placerar mycket information till höger om det finita verbet kallas det för att meningen är högertung (exempel 1). Om du placerar mycket information i fundamentet kallas det för att meningen är vänstertung (exempel 2).
Den vänstertunga meningen blir mer svårläst, eftersom läsaren måste ta in mycket information före det finita verbet. I en akademisk text bör du därför sträva efter en balans mellan att lyfta fram det viktigaste i fundamentet och bruket av högertunga meningar.
Språkverkstaden
Språkverkstaden är ditt stöd i det akademiska skrivandet. Hos våra skrivpedagoger kan du boka handledning och få personlig hjälp med din text.
Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan