Värdera information

Information finns i många olika typer av källor och olika källor lämpar sig för olika syften. Om du snabbt vill hitta fakta om ett ämne som du inte kan något om innan fungerar Wikipedia och andra uppslagsverk bra. När du som student vill lära dig ett nytt ämne passar en lärobok. För en patient som drabbas av en sjukdom är Vårdguiden och liknande källor särskilt lämpliga. Alla källor innehåller däremot inte pålitlig information.

De här frågorna kan hjälpa dig att bedöma om informationen är pålitlig:

  • Vem står bakom informationen? Är någon person eller organisation angiven som ansvarig ? Vet du i sådana fall något om personen eller organisationen? Har personen/organisationen kunskaper i området?
  • Vilket syfte har informationen? Är syftet att informera, övertyga, marknadsföra något?
  • När publicerades eller uppdaterades informationen? Är informationen fortfarande aktuell?
  • Har informationen granskats innan den publicerades?
  • Finns det källor och referenser? Är dessa källor aktuella och relevanta?

Vad är en vetenskaplig artikel?

En vetenskaplig artikel är en artikel där forskning presenteras. Artikeln publiceras i en vetenskaplig tidskrift och blir därigenom tillgänglig för andra forskare och övriga intresserade. Inom det biomedicinska området är vetenskapliga artiklar den viktigaste formen för att publicera forskning. Vetenskapliga tidskrifter har en redaktion som avgör vilka av de inskickade artiklarna som ska publiceras.

De flesta vetenskapliga tidskrifter tillämpar också expertgranskning, peer review. Det innebär att inskickade artiklar granskas och godkänns av experter i området. Hur vet du om en artikel är expertgranskad? Ibland framgår det i artikeln. Tidskriftens webbplats är en annan källa för att hitta information om eventuell expertgranskning.

Vetenskapliga artiklar kännetecknas av en formell, objektiv stil. Forskningsprocessen ska beskrivas så tydligt att andra forskare kan följa hur forskaren gått tillväga. För all information som forskaren hämtat från andra finns referenser tydligt angivna. När du skriver examensarbete och andra större skriftliga uppgifter på KI brukar vetenskapliga artiklar vara den viktigaste källan.

Om du vill fördjupa dig

Läs mer om peer review på vår sida Är artikeln peer reviewed?

Originalartiklar

I originalartiklar presenteras resultaten från empiriska forskningsstudier för första gången. De flesta originalartiklar har en tydlig struktur, som också återspeglar de olika stegen i forskningsprocessen. Denna struktur brukar kallas IMRoD, en akronym bildad av artikelns fyra huvuddelar:

Introduktion, Metod Resultat och Diskussion
  • Abstract. Ett abstract är en kort sammanfattning av artikelns innehåll. Ofta är abstractet strukturerat i samma delar som hela artikeln: introduktion, metod, resultat och diskussion. I anslutning till artikeln återfinns ofta författarens nyckelord som beskriver artikelns ämne i ytterligare kondenserad form.
  • Introduktion. I introduktionen beskrivs studiens syfte och författarens problemformuleringar/frågeställningar. Eventuella avgränsningar anges. Ibland presenteras också de viktigaste resultaten. Bakgrundsfakta som hjälper läsaren att sätta sig in i problemområdet finns i regel också med i introduktionen.
  • Metod (ibland Material och metod). I metodavsnittet beskrivs vilken/vilka metoder som använts – kvantitativa eller kvalitativa. Beskrivningen ska vara så detaljerad och noggrann att forskningsprocessen ska kunna följas och upprepas. Metoderna ska vara rimliga i förhållande till vad som ska undersökas.
  • Resultat. Här redovisas forskningens resultat i en översiktlig beskrivning utan att upprepa vad som tidigare framgått i artikeln. Viktiga data presenteras i löpande text eller i tabeller och figurer. Även oväntade eller negativa resultat redovisas.
  • Diskussion. I denna del diskuteras principer, relationer och generaliseringar som är styrkta i resultatavsnittet. Undantag, brist på samband och svaga punkter i studien uppmärksammas. Här kan vetenskapsteoretiska, etiska och samhällsinriktade frågor komma fram. Slutsatserna från forskningen måste vara lätta att följa i relation till observerade data.
  • Acknowledgements. Här nämns personer som har gett olika typer av stöd under arbetets gång: personligt, professionellt, tekniskt eller finansiellt. Alla som nämnts bör vara underrättade om detta.
  • Referenser. I referenslistan samlas alla referenser som omnämns i artikeln för att läsaren ska kunna gå tillbaka till källan.

Om du vill fördjupa dig

Läs mer om IMRoD på vår sida om struktur i akademiska texter.

Översiktsartiklar

Översiktsartiklar sammanställer och granskar resultaten från flera originalartiklar. De är särskilt användbara för att sätta sig in i ett område. En särskild slags översiktsartiklar är de systematiska litteraturöversikterna. I en systematisk litteraturöversikt har forskarna systematiskt arbetat med att hitta och värdera samtliga artiklar som är relevanta för frågeställningen.

Systematiska litteraturöversikter spelar en viktig roll inom evidensbaserad sjukvård eftersom de sammanställer det vetenskapliga underlaget för en frågeställning. På sidan Systematiska översikter och Systematisk litteraturöversikt som examensarbete  hittar du mer information om vad en systematisk översikt är och hur systematisk informationssökning fungerar. 

Många översiktsartiklar innehåller en metaanalys. Det innebär att data från flera artiklar slagits samman och en ny statistisk analys gjorts. Det finns flera olika typer av översikter med olika metodologi, och terminologin kan vara förvirrande. I en artikel från 2009 (Grant & Booth) beskriver författarna 14 olika typer av översikter med tillhörande metodologi, till exempel scoping reviews.

I jämförelsen här nedanför kan du se vad som skiljer en traditionell översikt från en systematiskt översikt.

Värdera artiklar

Vetenskapliga artiklar har större trovärdighet än många andra källor, men du behöver även värdera och granska information hämtad från vetenskapliga artiklar. Kanske har din sökning resulterat i fler artiklar än du hinner läsa och då behöver du göra en första värdering för att kunna välja vilka artiklar du går vidare med.

För att underlätta värderingen används ofta en så kallad evidenspyramid. Systematiska översikter placeras vanligtvis högst upp i evidenshierarkin eftersom de sammanställer resultatet från samtliga originalstudier inom ett ämne.

Här är några aspekter du kan titta på när du gör ditt urval. I vissa fall kan du göra en bedömning redan utifrån titel eller ämnesord. I andra fall behöver du gå vidare till abstractet. För att bedöma studiens kvalitet måste du läsa artikeln, men du kan ibland göra en första bedömning utifrån abstract.

  • Relevans. Stämmer artikeln överens med din frågeställning?
  • Aktualitet. Är informationen i artikeln fortfarande aktuell? Finns det nyare artiklar om ämnet som du kan välja istället? Hur viktigt kravet på aktualitet är kan variera inom olika ämnesområden och också bero på hur mycket som finns skrivet om ett ämne. Max 5 eller 10 år är två vanliga gränsdragningar.
  • Studiepopulation. Studeras samma grupp som du är intresserad av så att resultaten är relevanta för din frågeställning? Är de av samma kön, ålder och har liknande egenskaper i övrigt?
  • Studietyp. Vilken typ av studie är det? Vilken metod har använts? Olika studietyper är lämpliga för olika syften. Din handledare eller lärare kan ge dig råd om vilka studietyper du i första hand bör söka efter för din frågeställning. Mer om studiedesign kan du läsa i litteratur om forskningsmetodik.
  • Studiestorlek. Hur stor är studien? En stor studie har större tyngd än en liten och kan få fram mer pålitliga resultat.
  • Studiekvalitet. Är studien välgjord och tydligt beskriven i artikeln? För att bedöma detta till fullo måste du läsa hela artikeln, men du kan göra en första bedömning utifrån artikelns abstract.
  • Centrala artiklar. Verkar artikeln vara central inom ämnesområdet? Ett tecken på det kan vara att den förekommer som referens i andra artiklar om samma ämne. Du kan också använda den information om citeringar som finns i en del databaser som hjälpmedel för att bedöma hur central en viss artikel är. En citering är detsamma som att förekomma som referens i en annan artikel. Tänk på att helt nya artiklar inte har hunnit citeras alls ännu, och att äldre artiklar i regel samlat på sig fler citeringar. Olika artikeltyper citeras olika mycket och citeringsvanorna skiljer sig också åt mellan olika ämnesområden. Databaser som innehåller citeringsinformation är Web of Science och Google Scholar.
  • Tidskrift. I vilken tidskrift har artikeln publicerats? Är det en välrenommerad tidskrift inom området? Vem ger ut tidskriften? En del i denna bedömning kan vara att kolla vilken impaktfaktor en tidskrift har. Impaktfaktorn är ett mått på hur ofta artiklar i en viss tidskrift i genomsnitt citeras. Impaktfaktorn för en viss tidskrift bör alltid jämföras med andra tidskrifter inom samma ämnesområde. Till grund för impaktfaktorerna ligger citeringarna i databasen Web of Science. Därigenom är det bara tidskrifter som ingår i Web of Science som har impaktfaktorer. En tidskrift kan mycket väl sakna impaktfaktor men ändå vara viktig inom sitt område. Du hittar tidskrifternas impaktfaktorer i databasen Journal Citation Reports eller, via enskilda artiklar, i Web of Science. Ska du publicera en egen artikel kan du läsa mer under Strategisk publicering.

I nästa steg behöver du kritiskt granska de artiklar du läser och bedöma deras resultat. I detta steg behöver du bland annat titta närmare på studiedesign och studiekvalitet. Det finns många olika mallar för att granska vetenskapliga artiklar. SBU har till exempel granskningsmallar för flera olika typer av artiklar.

Andra sätt att publicera vetenskap

Forskningsresultat publiceras även på andra sätt än i vetenskapliga artiklar, till exempel i konferenspublikationer, rapporter och avhandlingar. Inom vissa ämnesområden är böcker också en vanlig form för att publicera forskning.

I samband med en konferens publiceras ofta de bidrag som presenterats vid konferensen i ett konferenstryck eller konferenspublikation. Bidragen kan ha formen av abstract eller fullständiga artiklar. Resultaten kan vara mer preliminära än i en vetenskaplig artikel och bidragen har inte alltid genomgått peer review. Ofta är det här man kan hitta den allra senaste forskningen.

Rapporter eller forskningsrapporter presenterar forskningsresultat från till exempel myndigheter, organisationer, forskningsinstitutioner och företag.

De här typerna av publicerad vetenskap kan vara svåra att bedöma. För att bedöma om en rapport eller konferenspublikation är vetenskaplig kan du bland annat undersöka om dokumentet genomgått granskning och kontroll innan det publicerades, om det följer en tydlig struktur där de olika stegen i forskningsprocessen redovisas och om det finns referenser för information som hämtats från andra källor.

Vetenskapliga avhandlingar är skriftliga arbeten som läggs fram vid en disputation och leder till licentiat- eller doktorsexamen. Inom det biomedicinska området är sammanläggningsavhandlingar vanligast. Sammanläggningsavhandlingar består av ett antal publicerade artiklar och en kappa, det vill säga en inledande text som integrerar de olika artiklarna. I sammanläggningsavhandlingar har de artiklar som ingår genomgått den vanliga granskningsprocessen hos respektive tidskrift inför publicering. Avhandlingar kan också bestå av en enda sammanhängande text.

Har du frågor om vetenskapliga källor? Fråga gärna våra bibliotekarier!

Två kvinnor vid en laptop

Handledning i informationssökning

Ska du söka vetenskapliga artiklar eller skriva referenser och behöver råd? Då kan du få hjälp av våra bibliotekarier. Vi erbjuder både drop-in i Zoom och bokad handledning.

Öppettider bokad & drop-in-handledning i Zoom

mån - fre: 12:00-14:00
lör - sön: Stängt
Hade du nytta av informationen på denna sida?

Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan

Jag godkänner att mina (frivilligt lämnade) personuppgifter (namn, e-post) lagras i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR). Uppgifterna används endast till att återkoppla till den som använder formuläret.
Senast uppdaterad: 2024-08-20