Grå litteratur
Grå litteratur är den typ av material som inte riktigt går att placera in i de gängse publikationstyper som ges ut av vanliga förlag. Det kan vara rapporter, avhandlingar, manuskript, kliniska riktlinjer, framtagna av myndigheter, universitet och andra organisationer och företag.
Varför söka och använda grå litteratur?
Grå litteratur kan vara ett viktigt komplement eftersom du där kan hitta information som inte finns tillgänglig på andra ställen. Grå litteratur kan ge andra synvinklar, och kan användas för att belysa och diskutera ett ämne utifrån en bredare kontext. Grått material kan också ge en mer detaljerad beskrivning av exempelvis en viss metod eller teknik.
Du kan också hitta mer aktuell information i grå litteratur jämfört med andra källor. Den gråa litteraturen genomgår oftast inte samma granskning som vetenskapliga publikationer, och tar därför inte lika lång tid att publicera. Det kan också röra sig om information som ännu inte har accepterats för publicering i en vetenskaplig tidskrift. Att den gråa litteraturen inte följer samma standardiserade struktur för rapportering som vetenskapligt publicerade artiklar innebär att kvaliteten och pålitligheten kan variera.
Grå litteratur i systematiska översikter
Att söka och inkludera grå litteratur i systematiska översikter är något som nämns och rekommenderas i flera olika handböcker och checklistor, däribland Cochrane Handbook och PRISMA. Det är också vanligt att inkludera grå litteratur i andra typer av översikter, t ex Scoping reviews.
Ett skäl till att inkludera grå litteratur i systematiska översikter är att minska risken för publiceringsbias. Publiceringsbias innebär att studier med positiva resultat har större chans att publiceras än studier med negativa resultat, vilket kan leda en överrepresentation av studier med positiva resultat i den publicerade vetenskapliga litteraturen.
Att söka grå litteratur
För att hitta grå litteratur kan du behöva använda flera olika metoder och källor. Att söka i Google Scholar eller andra söktjänster kan vara en bra start, men för att inte missa relevant litteratur rekommenderas även andra tillvägagångssätt. Hur många och vilka källor som bör användas beror dels på hur mycket tid och resurser du har till förfogande – att söka grå litteratur kan vara tidskrävande - dels på vilken typ av grått material du vill hitta.
Generellt sett behöver du använda dig av en förenklad sökstrategi när du söker grå litteratur jämfört med när du söker i vanliga databaser. I vissa källor behöver du söka med enbart något eller ett fåtal nyckelord.
Många källor där du hittar grå litteratur har begränsade möjligheter när det kommer till att exportera resultaten till exempelvis ett referenshanteringsprogram. Du kan därför behöva göra urvalet direkt i samband med sökningen.
Om du vill fördjupa dig
Summarized Research in Information Retrieval for HTA (SuRe Info) har ett informativt och nyligen uppdaterat kapitel om grå litteratur.
Searching the Literature: A Guide to Comprehensive Searching in the Health – Grey literature Utförlig guide från University of Toronto Libraries. Innehåller förutom tips på resurser att söka i även förslag på tillvägagångssätt och dokumentation.
Resurser och söktjänster för grå litteratur
Nedan tipsar vi om resurser och söktjänster som kan vara användbara för att hitta olika typer av grått material.
- Google Scholar: Googles sökmotor för vetenskaplig litteratur. I Google Scholar söker du i artiklarnas fulltext, till skillnad från i många databaser. Ett tips är dock att prova att begränsa sökningen till titelfältet (kan göras i det avancerade sökfältet), det ger ibland ett mer relevant sökresultat. Se denna guide för allmänna söktips. För att exportera många träffar på en gång (upp till 1000) från Google Scholar kan du använda Harzings Publish or Perish.
- BASE (Bielefeld Academic Search Engine): En sökmotor för vetenskaplig litteratur, innehåller över 300 miljoner dokument från 10.000 olika källor. Goda begränsningsmöjligheter vad gäller ursprung, språk, materialtyp och ämne. Drivs av Bielefelds universitetsbibliotek i Bielefeld, Tyskland.
- Semantic Scholar: Semantic Scholar är en fritt tillgänglig AI-driven sökmotor, som utvecklas av Allen Institute for AI i USA. Innehåller över 200 miljoner akademiska publikationer. Semantic Scholar använder tekniker för behandling av naturligt språk och maskininlärning för att tillhandahålla sammanfattningar av vetenskapliga artiklar, och innehåller också flera funktioner för att utforska citeringar.
- Lens.org: Lens är en fritt tillgänglig sökmotor för vetenskapliga publikationer och patent. Innehåller mer än 200 miljoner vetenskapliga publikationer och mer än 120 miljoner patent. Lens hämtar bibliometriska data från andra källor såsom PubMed, Crossref och OpenAlex. Det är möjligt att göra lite mer avancerade sökningar och det finns flera sätt att filtrera sin sökning på. Drivs av Cambia, ett icke-vinstdrivande företag baserat i Australien.
- Dimensions AI: Dimensions AI är en databas som omfattar miljontals forskningspublikationer och länkar dem till över 1,7 miljarder citeringar, forskningsanslag, dataset, kliniska prövningar, patent och policydokument. En del av Dimensions AI är fritt tillgänglig, men för att få full tillgång krävs prenumeration på databasen. Produceras av Digital Science, ett teknikföretag baserat i London.
- OAIster – OAIster är en söktjänst som samlar in och sammanställer metadata från olika databaser och digitala samlingar för öppet tillgängliga resurser. OAIster produceras av OCLC (Online Computer Library Center) och syftar till att öka tillgången till öppet tillgängligt material. Innehåller över 50 miljoner dokument.
Pågående kliniska läkemedelsprövningar och kliniska studier hittar du i kliniska prövningsregister. Informationen i registren uppdateras när studien är klar och har publicerats. RCT-studier och kvasi-RCT-studier från ICTRP och ClinicalTrials.gov ingår i Cochrane Central Register of Controlled Trials (CENTRAL). Det rekommenderas dock att söka direkt i ICTRP och ClinicalTrials.gov, för att säkerställa att alla relevanta pågående kliniska prövningar hittas.
- The World Health Organization International Clinical Trials Registry Platform Search Portal (WHO ICTRP): hämtar information från register över hela världen, och syftar till att ge samlad tillgång till information om pågående och avslutade kliniska prövningar.
- ClinicalTrials.gov: är en databas för kliniska forskningsstudier med information om deras resultat. Inkluderar studier från över 200 länder. Också sökbart via ICTRP.
- Clinical Trials Information System (CTIS): Från och med den 31 januari 2023 måste alla ansökningar om kliniska prövningar i Europeiska unionen (EU) lämnas in via informationssystemet för kliniska prövningar (CTIS). Systemet lanserades i januari 2022 och innehåller för närvarande en begränsad mängd kliniska prövningar men kommer gradvis att växa. Också sökbart via ICTRP.
- The EU Clinical Trials Register (EUCTR): innehåller information om interventionella kliniska prövningar av läkemedel som utförts i Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som inletts efter den 1 maj 2004. Databasen omfattar främst prövningar som inletts före den 31 januari 2023. Också sökbart via ICTRP.
- HiKS - Hitta Kliniska Studier: är en informationstjänst där du hittar godkända kliniska läkemedelsprövningar i Sverige. Ansvarig för tjänsten är Lif, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag.
För att hitta rapporter och publikationer från organisationer, myndigheter och regeringar behöver du ofta söka direkt på respektive myndighets eller organisations webbplats. Du kan även hitta den här typen av material via flera av resurserna under rubriken ”Allmänt/söktjänster” ovan.
- Google site search: Google Site Search är en funktion som gör det möjligt att söka efter innehåll på en specifik webbplats med hjälp av Googles sökmotor. Det kan vara användbart om organisationen eller myndigheten inte har en egen bra sökfunktion på sidan. Exempel: sök i Google på site:ki.se "dyslexi" för att hitta alla webbsidor under domänen ki.se där ordet "dyslexi" förekommer.
- Greylitsearcher: Ett R-paket och en R Shiny app som använder sig av Goolge site search för att möjliggöra sökning på flera olika webbsidor samtidigt.
- Policy Commons: Policy Commons är en resurs där du kan hitta publikationer från tankesmedjor, myndigheter och organisationer. Här finns policyrapporter, administrativa dokument, böcker, rapporter, pressmeddelanden, broschyrer mm. Det finns goda möjligheter att avgränsa sin sökning på olika sätt och att göra mer avancerade sökningar. Policy Commons drivs av Coherent Digital.
- International HTA database: Internationell HTA-databas där du kan hitta både pågående och publicerade utvärderingar som beställts eller genomförts av HTA-organisationer över hela världen, inklusive svenska SBU.
- List of Foreign Governments: Här hittar du länkar till regeringars och myndigheters webbplatser i olika länder. Listan är skapad av Northwestern University Library.
Konferenspublikationer hittar du i en del databaser, och även via flera av resurserna under rubriken ”Allmänt/söktjänster” ovan. Ofta går det att filtrera sin sökning på conference proceedings eller conference papers. Du kan även lägga till conferences som ett sökord. Konferenser kan på engelska även kallas meetings, symposia, seminars, colloquia, congresses, workshops, eller conventions.
- Bibliotekets söktjänst reSEARCH: Under ”Populära avgränsningar” till höger om träfflistan kan du avgränsa till ”Konferensrapporter”.
- SwePub: I SwePub hittar du olika typer av forskningspublikationer producerade av forskare vid svenska lärosäten, däribland konferenspublikationer. Filtrera din sökning på konferensbidrag.
- Web of Science: innehåller ett index över citeringar av konferenser inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora från 1990 fram till idag.
- Embase: innehåller närmare 5 miljoner konferensabstracts från över 12,000 olika konferenser. På Elseviers webbsida finns en lista över vilka konferenser som ingår.
Avhandlingar kan du hitta via flera av resurserna under rubriken ”Allmänt/söktjänster” ovan, och även i en del databaser, som t ex CINAHL. Det finns också flera bra resurser att söka i om du vill hitta just avhandlingar:
- SwePub: I SwePub hittar du olika typer av forskningspublikationer producerade av forskare vid svenska lärosäten, däribland avhandlingar. Filtrera din sökning på publikationstypen avhandlingar.
- Dissertations and Theses (The Sciences and Engineering Collection): En databas som ger tillgång till en omfattande samling av tvärvetenskapliga avhandlingar från hela världen. Innehåller fulltext för majoriteten av avhandlingarna från 1997 och framåt. Databasen produceras av ProQuest och är inte fritt tillgänglig, endast åtkomst via KI.
- DART-Europe: Söktjänst för europeiska doktorsavhandlingar från 570 universitet i 28 länder. Drivs i ett samarbete mellan europeiska universitet.
- WorldCat: WorldCat är en global bibliotekskatalog där du kan söka efter material som finns katalogiserat på bibliotek runt om i världen. I det avancerade sökformuläret kan du begränsa din sökning till “thesis/dissertation” i rullgardinsmenyn under ”Format”.
Preprints kan du numera hitta i flera databaser. Du kan även söka preprints direkt via olika preprintarkiv, dock är sökmöjligheterna där ofta mer begränsade än i databaser.
- Embase: innehåller sedan November 2021 preprints från bioRxiv och medRxiv.
- PubMed: innehåller sedan Januari 2023 preprints från NIH-finansierad forskning, och preprints från bioRxiv, medRxiv, arXiv och Research Square.
- Europe PMC: innehåller preprints från 2018 och framåt, från flera olika preprintarkiv.
- bioRxiv: preprintarkiv inom biologi
- arXiv: preprintarkiv som täcker många olika ämnesområden
- medRxiv: preprintarkiv inom hälsovetenskap
- psyArXiv: preprintarkiv inom psykologi
Praktiska riktlinjer publiceras ibland i vetenskapliga tidskrifter och kan då hittas via databaser, exempelvis PubMed. Du kan även hitta praktiska riktlinjer via flera av resurserna under rubriken ”Allmänt/söktjänster” ovan.
- Socialstyrelsens nationella riktlinjer: Socialstyrelsen är den myndighet i Sverige som bland annat ansvarar för att ta fram nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten.
- Nationellt kliniskt kunskapsstöd: Regionernas gemensamma kunskapsstöd för alla som arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Innehåller vårdprogram och riktlinjer.
- Databaser med expertgranskade sammanfattningar av aktuell evidens, t ex UpToDate och DynaMed. Sjukhusbiblioteken tillhandahåller ofta denna typ av databaser.
- TRIP (Turning Research Into Practice): Sökmotor med fokus på evidensbaserad medicin. Lätt att filtrera sökresultatet på praktiska riktlinjer, och andra typer av dokument. TRIP har en fritt tillgänglig version men prenumeration behövs för att kunna använda databasen fullt ut och få tillgång till allt material.
- Specialistföreningar: Hos olika medicinska specialistföreningar och organisationer kan du ofta hitta riktlinjer och rekommendationer inom specifika områden. Några exempel på föreningar är: European Society of Cardiology (ESC), American College of Physicians (ACP), American Psychiatric Association (APA), National Comprehensive Cancer Network (NCCN).
- Guidelines International Network (GIN): GIN är en global nätverksorganisation som arbetar för att samla och främja utvecklingen av kliniska riktlinjer. På webbplatsen finns en omfattande samling av internationella riktlinjer inom olika medicinska områden.
- National Institute for Health and Care Excellence (NICE): NICE är en brittisk organisation som producerar riktlinjer, rekommendationer och vägledningar inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan