Upphovsrätt

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätt innebär att den person som har framställt ett verk äger rätten till verket. Den som har upphovsrätt till ett verk bestämmer om, och hur, verket får kopieras och spridas. Verk som skyddas av upphovsrätten är t.ex. bilder, fotografier, musik, texter, böcker och datorprogram. För att något ska anses vara ett "verk" i lagens mening krävs att det är tillräckligt originellt. Upphovsrätt uppkommer automatiskt när verket skapas och gäller i 70 år efter upphovspersonens död. 

Upphovsrättens två delar 

Upphovsrätten består av två delar, en ideell rätt och en ekonomisk rätt. Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har rätt att bli namngiven i samband med att verket används och sprids. Den ideella rätten kan aldrig överlåtas, men däremot avstås. 

Den ekonomiska rätten innebär att upphovspersonen har rätt att tillåta eller förbjuda alla former av kopiering eller spridning av verket. Den ekonomiska rätten kan överlåtas. Det sker oftast med hjälp av licenser. 

Upphovsrättsskyddat material 

Om du vill använda material som är skyddat av upphovsrätt, måste du be om lov att få använda materialet. Ibland kan det vara svårt att veta vem som äger upphovsrätten till exempelvis en bild. När det gäller bilder som förekommer i vetenskapliga tidskrifter kan det vara förlaget som äger den ekonomiska rätten, medan fotografen kan ha kvar den ideella rätten.

Om du är osäker på vad som gäller, kontakta både förlaget och författaren med en förfrågan. Vid kontakt med upphovspersonen för att be om tillstånd ska du informera om i vilket sammanhang bilden ska användas, och av vem. Spara gärna till exempel ett e-postmeddelande som bevis. Liksom vid övrig användning av material måste du som regel alltid ange källan.

Undantag från upphovsrätten - högskoleavtalet 

För dig som är student eller lärare vid ett universitet eller en högskola finns särskilda regler som medger vissa undantag från upphovsrätten, enligt högskoleavtalet. Avtalet ger studenter möjlighet att kopiera, dela och spara upphovsrättsskyddat material digitalt och analogt för undervisningsändamål. Källan måste dock alltid anges.

Enligt högskoleavtalet är det tillåtet för lärare och studenter vid högskolor att: 

• ladda ner
• fotografera av
• skanna
• skriva ut
• kopiera i kopiator (en begränsad mängd sidor)
• dela ut papperskopior
• spara kopierat, copyrightskyddat material, digitalt, till exempel på lärosätets slutna nätverk, på USB etc.
• dela material på lärosätets slutna nätverk, via mejl etc.
• lägga in i digitala presentationer
• projicera och visa på skärm.

Creative Commons-licensierat material 

En upphovsperson kan medge vissa undantag från upphovsrätten genom att sätta en Creative Commons-licens på sitt verk. Det finns sex CC-licenser, med olika villkor. Om du vill använda material märkt med en CC-licens, så bör du ta reda på vilka rättigheter den aktuella licensen ger dig. Tänk på att du alltid måste ange källan, även om verket har en CC-licens. Du bör bland annat ange namn och eventuell länk till verket, namn på upphovspersonen, länk till personens användarnamn och själva CC-licensen. Se exempel på hur du refererar till CC-licensierat meterial i våra referensguider för APA och Vancouver.

Exempel på databaser som innehåller CC-licensierat material: 

• Creative Commons Search
• Wikimedia Commons
• Googles avancerade bildsökning
• CDC Public Health Image Library

Universitetsbiblioteket har bilddatabaser med särskilda licensvillkor som du hittar genom att avgränsa till Bilder på sidan Databaser och e-resurser.

AI-genererat material 

Upphovsrätt 

Det krävs en fysisk person för att erhålla upphovsrätt. Det innebär att AI-genererat material, såsom text eller bild, i regel inte innehar upphovsrätt. Det kan däremot finnas restriktioner för hur det AI-genererade materialet får användas. Det kan du ta reda på genom att läsa användningsvillkoren som gäller för det specifika AI-verktyget som du vill använda.   

AI-verktyg är tränade på stora mängder data. Det har uppmärksammats fall där de data som använt för att träna en AI-modell tros ha varit upphovsrättsskyddat. Du bör vara försiktig med vilka data du själv matar in i AI-verktyg och hur de kan komma att användas för vidare träning av modeller. Det kan du också läsa i användningsvillkoren för AI-verktyget. Vissa verktyg ger också möjligheten att själv bestämma om de data du matar in ska kunna användas vidare eller inte.  

Fusk och plagiat 

Det är viktigt att du tar reda på om och hur det är tillåtet att använda generativ AI för din uppgift. Du bör även ta reda på om användningen av generativ AI ska redovisas på något sätt och i så fall hur. En del tidskrifter kräver numer att författare är transparenta med sin användning av AI-verktyg. Det kan ske antingen i metoddelen av vetenskapliga artiklar, eller i en så kallad “AI disclosure”. Om du är osäker bör du prata med den examinerande läraren eller redaktören för tidskriften för att se vad som gäller för just dig.  För dig som är doktorand finns rekommendationer kring användandet av generativ AI i din avhandling att läsa här.

Exempel på hur du kan referera till ett verk skapat med hjälp av generativ AI enligt APA 7

Exempel på hur du kan referera till ett verk skapat med hjälp av generativ AI enligt Vancouver

Du är alltid ansvarig för slutprodukten som du skapar, oavsett om du har använt generativ AI eller inte. Det är därför viktigt att du ser till att all information stämmer och att du har källor som styrker dina påståenden och upprätthåller en hög akademisk integritet.

Tips på hur du kan använda generativ AI:

• Som bollplank och debattpartner - AI-chatbots kan ge snabb feedback – men de är inte alltid korrekta! 
• För att undvika skrivkramp - Även om det i de flesta sammanhang är olämpligt att kopiera och klistra in text från generativ AI i ditt arbete, kan det vara mycket användbart för att skapa startmeningar eller en struktur för ditt arbete. 
• Som språkcoach - AI-verktyg kan hjälpa till att pedagogiskt korrigera språk eller till och med fungera som en samtalspartner när man lär sig ett annat språk.