Sambandsord
Ett användbart verktyg för att skapa en tydlig och logisk text är sambandsord (sambandsmarkörer). Sambandsord är ord eller fraser som signalerar hur fraser, satser eller meningar förhåller sig till varandra. Lämpliga sambandsmarkörer gör texten lättare att läsa och förstå.
Några vanliga sambandsmarkörer är: eftersom, på grund av, trots att, dock, och, men, vidare, för det första och uttryck som dels, dels. Ju fler sambandsmarkörer du känner till, desto lättare är det att skriva texter som är tydliga och logiska. (Sambandsmarkörer kallas ibland för konnektiver eller konnektorer.)
Exempel
- Björkarna släppte mycket pollen. Pollenallergi är jobbigt. Apoteket säljer receptfria allergitabletter.
- Björkarna släppte mycket pollen och pollenallergi är jobbigt men apoteket säljer receptfria allergitabletter.
Skillnaden mellan det första och det andra exemplet är att i exempel 2 binds satserna ihop av sambandsmarkörer. Det leder till två saker: dels blir texten lättare att förstå, dels får texten en bättre rytm.
Sambandsmarkörer kan bestå av ett eller flera ord
Sambandsmarkörer kan bestå av ett ord eller flera som markerar hur innehållet i fraser och satser hör ihop. Exempel på ettordsmarkörer är: därför, eftersom, när, sedan, och, samt ... Exempel på flerordsuttryck är: dels, dels; både ... och; antingen ... eller; på grund av ...
Välj rätt markör
Det gäller dock att veta vilken typ av samband en viss markör kan signalera. Annars kan du råka ut för att din text (oavsiktligt) blir svårare att förstå med sambandsmarkör än utan. I meningen "Det regnade men de stannade inne" uttrycker "men" att den andra satsen motsäger den första. De flesta läsare skulle dock inte uppfatta att det finns en motsättning mellan regn och att stanna inomhus. I denna mening skulle antagligen sambandsmarkören "och" passa bättre!
Sambandsmarkörer har olika funktion
Sambandsmarkörer delas ofta in i grupper efter funktion.
Sambandsmarkörer med additiv funktion används när du vill samordna fraser och satser, eller lägga till underordnad information i en sats. De används också när du vill redogöra för ordningen i ett skeende. Tänk på att du inte kan använda samma markörer för att visa samordning, tillägg och/eller ordning, utan det gäller att hålla isär dessa underfunktioner.
Additiv funktion
- En biomedicinsk analytiker kan ta blodprov och analysera provsvaren.
- Man kan välja att bli behandlad av naprapat eller kiropraktor.
- Läkare behandlar olika slags sjukdomar, exempelvis hjärtsjukdomar.
- Fysioterapeuter rehabiliterar, bland annat, knäskador och musarm.
- Först tas en anamnes, sedan görs en undersökning.
Sambandsmarkörer med kausal funktion används när du vill förklara orsaker till en händelse eller ett fenomen. De används också för att markera verkan av en händelse eller ett fenomen och för att markera villkor av olika slag. Håll isär de olika underfunktionerna!
Kausal funktion
- TBE är en farlig sjukdom. Därför är det viktigt att vaccinera sig.
- Eftersom det saknas vaccin kan en del grupper prioriteras.
- Det är viktigt med god handhygien på grund av risken för smitta.
- En god handhygien leder till minskad smittspridning.
- En orsak till feber är virusinfektion.
Sambandsmarkörer med temporal funktion används när du vill förklara tidsrelationer mellan satser.
Temporal funktion
- När man stegrar träningsmängden för snabbt ökar risken för skador.
- Då sprang de väldigt fort.
- Efter undersökningen föreslår läkaren kanske behandling.
- Anamnes tas före eventuell behandling.
Sambandsmarkörer med adversativ funktion används för att jämföra skillnader och/eller likheter mellan olika fenomen. De används också för att visa på motsättningar mellan innehållet i olika satser. Sambandsmarkörer med adversativ funktion tar ofta längst tid att lära sig.
Adversativ funktion
- Till skillnad från X menar Y att det är olämpligt med inlägg i löparskor.
- I jämförelse med X arbetar Y betydligt mera.
- I likhet med sjuksköterskorna arbetar barnmorskor ibland långa arbetspass.
- En del vägrar vaccinera sina barn, trots att vaccination förebygger barnadödlighet.
Sambandsmarkörer finns i olika ordklasser
Sambandsmarkörer hittar du i flera olika ordklasser. De flesta sambandsmarkörer är så kallade formord (ord utan egen betydelse) och tillhör någon av följande ordklasser: konjunktioner, subjunktioner, flerordsprepositioner och (i viss mån) konjunktionella adverb.
Måste alla samband skrivas ut?
Ibland är det möjligt att hoppa över sambandsmarkörer. Det gäller ofta när du skriver om händelser eller fenomen där läsaren, genom tidigare erfarenheter, har kunskap om hur saker brukar hänga ihop. Sambandet är i det här fallet implicit, eller underförstått. Ett exempel är: "Patienten borstade tänderna. Patienten fick inga hål." För de allra flesta är det tydligt hur sambandet ser ut, nämligen att tandborstningen var anledningen till att patienten inte fick några hål.
Vanliga sambandsord
- Lista på sambandsord (PDF, 111.14 KB)
Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan