Så fungerar databaser

Vid sökning i databaser efter artiklar om specifika ämnen kan det vara bra att känna till hur databaserna fungerar. De allra flesta databaser innehåller inte fulltexter, det vill säga hela artiklarna, utan endast information om dessa, som titel, abstrakt och nyckelord. Informationen kallas referenser eller metadata. Om en artikel handlar om ett ämne, men detta ämne inte avspeglas i titel, abstrakt eller nyckelord blir det svårt att hitta artikeln.

Skillnad mellan att söka i Google och ämnesdatabaser

Här skiljer sig databaserna från Google och Google Scholar, där sökningen görs i hela textmassan. Det kan vara en god idé att prova Google Scholar för mer uttömmande sökningar kring ämnen där det är svårt att hitta artiklar.

Vad får man träff på när man söker i en databas?

Sökning i databaser begränsas till de ord som förekommer i artikelreferensen. Ett och samma ämne kan uttryckas på olika sätt, med olika synonymer eller närliggande begrepp. En sökning på ordet cancer i en fritextdatabas, hittar referenser som innehåller just detta ord. Vissa databaser hittar även artiklar med synonymer som neoplasms, tumors och oncology men detta kan du inte förutsätta.

Kontrollerad vokabulär/ämnesordlistor

För att underlätta en sökning använder många databaser därför kontrollerade vokabulär. I en kontrollerad vokabulär är det bestämt vilken term som ska användas för ett visst ämne, och alla dokument är indexerade, eller taggade, med just denna term. I PubMed heter den kontrollerade vokabulären MeSH, Medical Subject Headings. Oavsett hur författaren utryckt sig så kommer artiklar om cancer i PubMed att förses med MeSH-termen ”Neoplasms”. När du söker med MeSH-termer i PubMed behöver du därför inte täcka in synonymer.

MeSH-termerna ska beskriva artikelns huvudämnen. En artikel där t e x BMI endast nämns i förbigående i abstraktet kommer inte att indexeras med MeSH-term för BMI. När du söker med hjälp av MeSH-termen ”Body Mass Index” begränsar sig databasen till de artiklar där BMI verkligen är huvudämnet, och letar inte upp artiklar om andra ämnen där BMI bara nämns

Använd exempelvis Svensk MeSH eller MeSH Database som är tillgänglig via PubMed för att se vilka MesH-termer som finns och hur de förhåller sig till varandra. Det finns dessutom en funktion i PubMed som försöker mappa eller översätta de termer som skrivs in till de korrekta MeSH-termerna. Skrivs söktermen ”cancer” in kommer även en sökning att ske på MeSH-termen ”Neoplasms”. Hur PubMed mappat söktermerna till MeSH-termer går att se i den avancerade sökningens Search Details.

Andra exempel på databaser med kontrollerade vokabulärer är CINAHL, Embase och PsycInfo.

Även här finns mappningsfunktioner som hjälper till att översätta de skrivna söktermerna till de korrekta termerna. Ibland är det förvalt att mappningsfunktionen är påslagen, ibland behövs det aktivt slå på den. Ett bra tips är att låta databasen hjälpa till, och ha funktionen påslagen. Även i databaser utan kontrollerade vokabulärer finns det söktekniker som kan överbrygga begränsningarna som databasernas uppbyggnad medför.

Hade du nytta av informationen på denna sida?

Om du vill att vi ska kontakta dig angående din feedback, var god ange dina kontaktuppgifter i formuläret nedan

Jag godkänner att mina (frivilligt lämnade) personuppgifter (namn, e-post) lagras i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR). Uppgifterna används endast till att återkoppla till den som använder formuläret.
Senast uppdaterad: 2022-05-17