Vego som norm firar ett år

För ett år sedan så bestämde KIB att vi skulle införa vegetariskt som norm, vilket innebär att all mat som betalas av arbetsgivaren ska vara förvalt lakto-ovo-vegetarisk*. Andra kostval, alltså animalisk kost eller växtbaserad kost, fick istället specialbeställas. Att tydliggöra att vegetarisk** kost är det "normala" och att animalisk kost är det "avvikande" handlar om att förändra hur vi ser på mat och ompröva dess status i vårt samhälle.

Tanken med normförskjutningen är att dels minska de faktiska koldioxidutsläpp animalisk kost ofta innebär, men också att inspirera medarbetare att äta mer vegetariskt även utanför arbetsplatsen.

Jag som är miljö- och hållbarhetsombud på biblioteket anser att fler myndigheter, statliga verksamheter och offentlig sektor bör införa vegetariskt som norm. Det är ett sunt sätt att spendera skattepengar på, samtidigt som man bidrar till mindre utsläpp av växthusgaser. Självklart får människor äta vad de vill på sin fritid, men de måltider som bekostas av staten ska ha så låg påverkan på klimatet som möjligt. Växtbaserad kost har absolut lägst påverkan – med hästlängder. Lakto-ovo-vegetariskt som norm är en del i ett förändringsarbete, och som miljö- och hållbarhetsombud kommer jag arbeta för att införa växtbaserat som norm framöver. 

Hur har det då gått efter ett år med vegetariskt som norm?

Under året har de som är ansvariga för matbeställningar sammanlagt rapporterat in 436 måltider. 230 av dessa är vegetariska eller veganska. 114 är inrapporterade animaliska måltider (måltider med djurprotein). 92 går ej att avgöra (buffé etc.) men i mina beräkningar får jag ändå anta att de är animaliska måltider.

Illustration av före vegetariskt som norm och efter vegetariskt som norm

Det finns ju ingen data att jämföra med sen tidigare, men för enkelhetens skull har jag räknat på att alla måltider har varit just animaliska innan vi skiftade normen. Hade alla 100 medarbetare ätit sina 4,36 måltider med nötkött hade det totala koldioxidutsläppet blivit knappt 2 ton (1962 kg). Räknar vi på ett medelvärde av nötkött, fläsk, fisk och kyckling hade kosten släppt ut 915,6 kg. Nu när drygt hälften har valt eller ätit vegetarisk kost har siffran istället landat på 727,3 kg koldioxidutsläpp (vilket är en minskning om 63% gentemot om alla åt nötkött, samt en minskning om 20% om alla åt blandade animaliska kompositoner).

Hade alla 100 medarbetare ätit sina 4,36 måltider växtbaserat som med baljväxter hade motsvarande siffra landat på 87,2 kg koldioxidutsläpp, vilket skulle vara en minskning på cirka 95% respektive 90% i koldioxidutsläpp.

Sammanfattningsvis så kan man beskriva det som att vegetariskt som norm ger effekt, men den absolut största effekten med minskat koldioxidutsläpp skulle vi uppnå genom att äta helt växtbaserat, helst också utan köttersättningprodukter som generellt har högre utsläpp än baljväxter. Köttersättningsprodukter ger dock mindre utsläpp än mejeriprodukter och fisk. Det är alltså möjligt att sänka sina utsläpp med cirka 90% om man byter ut kosten till växtbaserad. 

Vad skulle hända om hela KI gick över till växtbaserad kost?

Som ett tankeexperiment gjorde jag en uträkning kring vad som skulle hända om hela KI (5221 medarbetare) gick över till enbart växtbaserad kost. Vid uträkningen har jag antagit att man får 4,36 måltider per år betald av sin arbetsgivare (beräknat på 436 / 100 (alltså 436 inrapporterade måltider delat på 100 KIB-medarbetare)). Tankeexperimentet är också uträknat med extremerna, alltså en standardmåltid bestående av nötkött (4,5 kg koldioxid) och en standardmåltid bestående av baljväxter (0,2 kg koldioxid). 

Uträkningen visar att med nötkött som proteinkälla skulle släppa ut 102 ton, vilket motsvarar 167 transatlantiska flygresor. Om alla KI-medarbetare istället åt växtbaserat skulle kosten släppa ut 4,5 ton, vilket motsvarar 7 transatlantiska flygresor.

Så här har jag räknat

Jag har använt mig av Världsnaturfondens Matkalkylator för att räkna ut ungefärliga standardvärden för olika måltidssammansättningar. Deras data bygger på CarbonClouds mätverktyg, som i sin tur bygger på ett antal forskningsrapporter. 

Med det sagt, alla mätverktyg har sina begränsningar och i vissa fall egen agenda. För tillfället är dessa verktyg de som jag ändå har sett som användbara i denna beräkningsmodell. 

De standardvärden jag använt är:

  • Standard nötkött: 4,5 kg
  • Standard kyckling: 1,5 kg
  • Standard fläsk: 1,5 kg
  • Standard fisk: 0,9 kg
  • Standard lakto-ovo-vegetarisk med ost & grädde: 1,1 kg
  • Standard vegetarisk köttersättning: 0,6 kg
  • Standard växtbaserad (vegansk) med baljväxter: 0,2 kg

Jag har använt ICAO Carbon E​missions Calculator för att räkna ut flygresors koldioxidutsläpp (för jämförelsedata).

Givetvis är dessa uträkningar ej vetenskapliga på så sätt att man kan se de ”faktiska” utsläppen då detta inte har varit möjligt rent praktiskt. Jag kan bara visa på standardvärden, estimeringar och några gissningar. Men trenden över vad som släpper ut mycket respektive lite anser jag är tydlig.

Gör skillnad

Vad vi äter gör skillnad. Som myndighet bör vi vara en förebild kring hur vi hanterar resurser och att vi gör sakliga bedömningar av vad olika verksamheter innebär i form av resurser och utsläpp. Detta innefattar givetvis även övrig resurs- och energianvändning, men där kost (och kostnorm) är en viktig pusselbit.

KI:s miljö- och hållbarhetsarbete

Alla avdelningar och institutioner på KI ska ha ett eller två utsedda miljö- och hållbarhetsombud som driver frågorna om miljö och hållbarhet på den egna arbetsplatsen. Prata med prefekt eller motsvarande om detta saknas på din institution. Du kan läsa mer om KI:s miljö- och hållbarhetsarbete, och här finns också mer information om just miljö- och hållbarhetsombudens roll och arbetsuppgifter.

* Lakto-ovo-vegetarisk innebär vegetarisk kost med inslag av mejeriprodukter och ägg.

** Vegetarisk kost används här som ett beskrivning av lakto-ovo-vegetarisk kost, för enkelhetens skull. Den äkta benämningen är att vegetarisk kost är växtbaserad, men det är en term som inte är allmänt vedertagen ännu.

Sara Lind

Kommunikatör och samordnare för bibliotekets externa kommunikation. Jag pysslar också med grafik, trycksaksproduktion och videoproduktion. Du hittar mig också ute i biblioteket och i chatt och telefon. Jag är KIB:s miljö- och hållbarhetsombud och brinner för dessa frågor.