Shall we play a game? (Del 2/2)

Titelbild med texten "Shall we play a game"

Spelintresset i Sverige ökar och spelar vi inte själva har vi sannolikt någon i bekantskapskretsen som envisas med att prata om det och det indieutvecklade bräd- eller dataspelet på den och den webbplatsen för gräsrotsfinansiering. Så sent som under julhelgen 2018 publicerade SVT:s kulturredaktion en artikel om hur intresset för brädspel ökar och organisationen Dataspelsbranschen visar på nya marknadsrelaterade rekord i rapporten Spelutvecklarindex, som ges ut årligen. Det är inne att spela. Det svåra är att veta vad en ska spela, utbudet är enormt.

Det här är andra delen av två i en serie blogginlägg om spel och lärande inom medicin, omvårdnad och livsvetenskaperna. I första delen tittade vi som hastigast på begreppen gamification och spelbaserat lärande samt tillämpningen av metoderna i högre undervisning. I denna del ska vi äntligen börja rota i spelhögen för att se vad vi hittar.

Spel inom medicin, omvårdnad och livsvetenskaperna

Nu ska vi alltså ägna oss åt andra slags spel än de rollspel och simuleringar som nämndes i förra blogginlägget. Men vi stannar naturligtvis kvar bland spel som är på teman bekanta för studenter, doktorander och anställda vid Karolinska Institutet. Dessutom letar vi efter spel som är både för nytta och för nöje.

Spelen som valts ut är endast en mycket liten del av allt som finns att upptäcka och urvalet är tänkt att inspirera till vidare utforskande på egen hand. Vi har också varierat form eller medium som spelen kommer i för att försöka visa på den generösa bredden. Med andra ord: det finns något för alla och just därför är det inte möjligt att lyfta fram allt.

Foldit - Solve puzzles for science.

Foldit
Animation Research Labs, University of Washington /
CC BY-SA 3.0 DE

Vi börjar i det lilla; proteinveckning. Foldit är ett spel som utvecklats av University of Washington Center for Game Science, University of Washington Institute for Protein Design, Northeastern University, Vanderbilt University, University of California, Davis, och University of Massachusetts, Dartmouth.

Spelet låter spelaren utforska en makromolekyls tredimensionella struktur, något som är centralt inom läkemedelsdesign, men också inom patofysiologin eftersom proteiner inte sällan är inblandade i sjukdomar. Foldit utnyttjar människans förmåga att känna igen mönster och kreativt lösa problem för att bättre komma underfund med ett proteins struktur och därmed potentiella funktion. En förhoppning är att datorer ska kunna läras upp, med hjälp av spelarnas resultat, för att i framtiden lösa liknande uppgifter med hög precison och i mycket hög hastighet.

Det är en väldigt aktiv grupp som ligger bakom spelet, en grupp som regelbundet publicerar uppdateringar och har gjort så sedan 2007. Antalet problem som finns att lösa ökar stadigt och detsamma gäller användarbasen. De som spelar Foldit kallas tydligen kollektivt för folders... Spelet är gratis och tillgängligt för alla (som har en uppkopplad dator) och har idag många tusen registrerade spelare över hela världen. Det finns till och med en svenskspråkig hjälp-wiki kopplad till spelet.

För vissa är den kreativa problemlösningen som spelet i sig erbjuder fullt tillräcklig, men för de som vill ha ett inslag av gamification utöver det spelbaserade lärandet finns även ranking och topplistor, för solospelare såväl som registrerade grupper. Johns Hopkins har till exempel en grupp för anställda och studenter världen över, som är med på rankinglistan. Om inte KI redan representeras i Foldits ranking så kanske det är dags för våra molekylärbiologer att dra ihop ett lag folders under 2020! :D

BioBlox3D

BioBlox3D
Skärmdump från BioBlox3D

Vi stannar i det lilla och går vidare till ytterligare ett spel om proteiner, men den här gången handlar det inte om veckning utan om dockning -en högst relaterad process. BioBlox utvecklas av två olika grupper; den ena vid Department of Life Sciences vid Imperial College London och den andra vid Department of Computing vid Goldsmiths College, också i London. Projektet stöds ekonomiskt av Biotechnology and Biology Sciences Research Council (BBSRC). Spelet finns för närvarande till mobil (BioBlox2½D), som desktopversion att spela i browserfönstret (BioBlox3D) samt under utveckling i VR-tappning (BioBloxVR).

I BioBlox3D är uppgiften att få tredimensionella proteinstrukturer att passa ihop. Spelaren har möjlighet att vrida och vända på en makromolekyl, studera den komplexa ytan, ta hänsyn till olika positiva och negativa laddningar och sedan försöka få den att docka med en annan molekyl. Poäng sätts efter hur väl de båda ytorna passar ihop och spelaren har möjlighet att dela med sig av sina resultat och mäta sig med andra spelare över hela världen. Precis som med Foldit så sätts människans förmåga att kreativt lösa komplexa problem på prov. Syftet är att bättre förstå proteinrelaterade processer av olika slag samt hur läkemedel kan designas på ett smartare sätt för att nå utvalda molekylära mål med högre precision.

TIPS! Vid Linköpings universitet har applikationen MolDock utvecklats, ett verktyg som möjliggör visualisering och utforskande av dockning mellan makromolekyler (proteiner) och lite mindre molekyler (ligander) med haptisk återkoppling. Det innebär att en har kraftåtermatning och kan “känna” fälten runt molekylerna och krafterna mellan dem. Om du är nyfiken finns det en presentationsfilm om MolDock att titta på.

Eterna -Solve puzzles. Invent medicine.

EteRNA
Skärmdump från EteRNA

Ett annat intressant spel på nanoskalan är EteRNA. Eterna är ett spel som sätter RNA-molekylen i fokus och uppmuntrar spelarna att lösa komplicerade problem, utmana varandra, utveckla spelet i sig och framförallt bidra till ökade insikter om RNA och om hur RNA-molekyler fungerar. Istället för proteinveckning är det alltså RNA-veckning som är huvudämnet här. Nämnvärt är att experimentella lösningar på problem faktiskt kontrolleras i en laboratoriemiljö vid Stanford Medicine och resultaten återkopplas till den aktuella spelaren. Huvudsyftet är alltså att fortsätta utforska RNA-molekylens hemligheter, men med det sekundära syftet att nå ett annat mål; nämligen att, som den säljande undertiteln antyder, bidra till att utveckla nya och bättre mediciner.

År 2014, tre år efter lanseringen av EteRNA, publicerades en kortfattad artikel av Adrien Treuille och Rhiju Das i Trends in Biochemical Sciences med titeln “Scentific rigor through videogames”. Artikeln beskriver den vetenskapliga modell som ligger till grund för spelet och benämner den världsomspännande användarskaran som “a massive open laboratory”. Båda artikelförfattarna är eller har visserligen varit inblandade i utvecklandet av EteRNA, men med den vetskapen kan en ändå läsa artikeln och få med sig insikter om hur spel och spelbaserat lärande i en högspecialiserad vetenskaplig domän lyckas mobilisera och engagera en omfattande kreativ och kollektiv intelligensresurs.

TIPS! Stanford University publicerade 2015 en film om EteRNA, där Rhiju Das presenterar spelet.

Mozak: brainbuilder.

Mozak
Skärmdump från Mozak

Innan vi går vidare till andra typer av spel vill vi mycket kort också bara nämna Mozak. Mozak är ett spel som utforskar neurovetenskapen och låter spelaren vara med och bygga modeller av hjärnceller. Bakom spelet finns främst professor Jane Roskams som, tillsammans med Zoran Popovic (en av skaparna av Foldit), kläckte idén till spelet. Mozak utvecklas tillsammans med Center for Game Science vid University of Washington och Allen Institute for Brain Science.

Återigen är det människans förmåga att se komplicerade mönster eller former i en tredimensionell miljö som, tillsammans med datorns förmåga att lösa komplicerade matematiska uträkningar i hög hastighet, är de eftertraktade egenskaperna. Målet är även här att träna datorn i att lära sig känna igen 3D-modellerna för att i framtiden kunna kartlägga neuroner på ett säkrare, snabbare och mer korrekt sätt. I förlängningen hoppas alltså Mozak-gänget kunna bidra till att driva forskningen inom neurovetenskapen framåt.

TIPS! New York Times publicerade en artikel om Mozak, centrerad kring Popvic, för ett par år sedan.

Plague Inc. - Can you infect the world?

Plague Inc.
Skärmdump från Plague Inc., datorspelsversionen, där vi
orsakat en okontrollerad virusspridning i östra Ryssland.

Nu vänder vi blickarna mot något helt annat: Plague Inc.; ett spel som med anledning av det senaste utbrottet av SARS-CoV-2 plötsligt fått ny uppmärksamhet. Det här spelet tilltalar sannolikt såväl epidemiologer som dystopiromantiker då det går ut på att, genom att utveckla och sprida en patogen, förinta mänskligheten. Beroende på om det handlar om ett virus, en bakterie eller, till exempel, en parasit som tar sig an världen, så råder lite olika förutsättningar. Ett virus tenderar att mutera snabbt och ibland okontrollerat, en parasit kan behöva tillbringa första delen av sin livscykel utan att väcka för mycket uppmärksamhet för att undgå att bli upptäckt och så vidare. Det slutgiltiga målet är dock detsamma; total utplåning av mänskligheten.

Plague Inc. släpptes av Ndemic Creations som mobilspel redan 2012 och fick snabbt en stor och hängiven spelarbas. Ett par år senare släpptes det som dator- och TV-spel och 2017 kom även en brädspelsversion ut. Vi har testat både datorspelet och brädspelet. Spelmekaniken skiljer sig naturligtvis åt, versionerna emellan, men i grunden är det samma spel.

Plague Inc
Högljudda vaccinationsmotståndare bidrog till att vår
patogen utplånade Brasiliens hela befolkning
(o_O )

2017, samma år som brädspelet gavs ut, publicerade en viss professor Sheryl Hamilton och doktoranden Scott Mitchell, båda vid Carleton University, en artikel i Convergence med titeln “Playing at apocalypse: Reading Plague Inc. in pandemic culture” där de bland annat undersöker spelets förmåga att realistiskt skildra ett pandemiskt förlopp. De konstaterar att spelets upplevda realism bygger på att vi, personerna som spelar spelet, redan har en uppfattning om vad sjukdomsepidemier är, har varit och kan innebära. Det är inte en simulering, snarare deltar spelarna i en aktivitet som tvingar fram ett annat perspektiv, ett annat sätt att se på mänskligheten. Spelaren behöver dessutom också beakta vissa socioekonomiska parametrar som spelar roll; i fattigare delar av världen saknas tillgång till de mediciner som i de rikare länderna bromsar en epidemi, till exempel. Artikelförfattarna sammanfattar diskussionen om realism med stycket:

The relationship between Plague Inc. and its external world is articulated through viral realism: the use of a purportedly accurate infection cycle, the inclusion of scientific terms, the range of realistic variables and visual characteristics, the placement of the fictional disease in actual disease history, the external framing and performance of the game as real, and so forth. In this way, a central element in the game’s success is tied to the circulation of the information and stories about catastrophic disease events that lie outside of the game’s own (limited) storyline. It weaves multiple disease stories across space and time, reality and fiction.

Plague Inc. erhåller som sagt extra uppmärksamhet när verkliga epidemier eller hotande pandemier är på tapeten. Det hände under ebola-utbrottet 2014-2016 och nu senast under COVID-19-utbrottet 2019-2020. I skrivande stund har detta utvecklats till att Plague Inc. totalförbjudits i Kina på grund av “olagligt innehåll”.

Pathogenesis

Nästa spel vi kikat närmare på är Pathogenesis från WIBAI Games, ett spel som även det släpptes 2017. Där Plague Inc. syftar till att utrota mänskligheten så fokuserar istället Pathogenesis på vad som händer i den enskilt drabbade värdkroppen. Här handlar det visserligen också om att utveckla en effektiv patogen, men målet är att bryta ned kroppens immunsvar, snarare än att utplåna hela mänskligheten. I en kortfattad artikel i The Journal of the American Medical Association (JAMA) från 2018 beskrivs spelet som …scientifically accurate and beautifully illustrated…. De mycket riktigt väldigt vackra illustrationerna är gjorda av personerna bakom signaturen somersault18:24, som ju är kända för sina korrekta och samtidigt estetiskt tilltalande visualiseringar.

Pathogenesis
Med hjälp av α-toxin kan vi snart börja bryta
ned kroppens immunförsvar!

Pathogenesis är ett så kallat “deck-building game” där spelarna drar, samlar och spelar ut kort enligt en bestämd ordning. Den stora mängden kort bidrar till en inbyggd oförutsägbarhet och det ger en hög variation partier emellan. Mekanismer i spelet simulerar det immunologiska svaret där bland annat antikroppar och leukocyter angriper respektive spelares patogen, men först efter att de yttre barriärerna, såsom hud och slemhinnor, har forcerats. Även yttre omständigheter och livsstilsval har roller att spela; kort som beskriver en undermålig kosthållning, rökning eller oavslutade antibiotikakurer kan ge en patogen en välkommen skjuts framåt. Utöver de vackra (och fantasifulla) illustrationerna innehåller korten även kortfattade informationstexter om det aktuella ämnet. Det kan röra sig om ett särskilt toxin, en cellulär funktion eller ett visst protein, till exempel.

Det är fullt möjligt att spela Pathogenesis utan några förkunskaper (och därigenom råka skaffa sig rudimentär kunskap om till exempel det mukociliära transportsystemet), men precis som att Plague Inc. drar nytta av spelarnas kännedom om epidemier så bidrar viss domänkunskap till att förhöja spelupplevelsen även här.

Figure 1

Sist ut är en variant av frågesport... eller ja, Figure 1 är kanske mer en plattform för att dela, diskutera och lära än ett regelrätt spel. En central aktivitet hos Figure 1 är nämligen att dela anonymiserade fall där status och anamnes presenteras tillsammans med ett foto på till exempel en åkomma, en röntgenbild, ett EKG eller ett blodgassvar. Till bilden finns alltid en fråga; antingen om trolig diagnos eller, om diagnosen anges i fallbeskrivningen, kan frågan handla om adekvata nästa steg i vårdprocessen eller vidare medicinska åtgärder.

Så här skriver personerna bakom initiativet själva om Figure 1:

Figure 1’s mission is to democratize medical knowledge and improve the future of healthcare. Millions of healthcare professionals—as well as prominent institutions including Doctors Without Borders, BMJ, and Mount Sinai Health System—use our digital platform to share cases and help save lives...

Som registrerad medlem på plattformen får en med jämna mellanrum epost med titeln “Figure 1 Questions”, som innehåller ett litet quiz. Frågorna är baserade på de fall som delas och formulerade så att de speglar de diskussioner som uppstått kring de specika fallen. Tidigare i år kom till exempel följande fråga:

Figure 1 fallexempel
A 76-year-old male presents with a progressive headache,
dizziness, and confusion after falling from his bed the night before.
He currently takes warfarin...
What is most likely to increase the anticoagulant effect of warfarin?

Take the quiz!


Frågorna och diskussionerna spänner över alla möjliga tänkbara områden och discipliner inom medicin och omvårdnad. Just frågan om hematomet ovan har i skrivande stund 70 kommentarer i diskussionstråden och närmare 69.000 visningar. Plattformen är med andra ord levande, tack vare en oerhört engagerad användarbas.

Om du gillar att brottas med märkliga medicinska fall och om du tycker att det är ett bra sätt att lära dig mer om din egen specialitet, eller andra medicinska områden, så kan Figure 1 absolut vara något för dig. Det gäller oavsett om du är grundstudent, forskare, kliniker eller bara väldigt intresserad. Men även om det rådande språket är engelska så tenderar språkbruket att spegla dokumentationslingo i viss utsträckning, vissa förkunskaper om domänspecifika begrepp rekommenderas alltså.

Övriga spel… honorable mentions

Listan kan göras enorm, som sagt finns det något för alla vad gäller spel inom medicin, biologi och omvårdnad och vi uppmuntrar intresserade att fortsätta att undersöka och utforska utbudet. Därför vill vi som avslutning skicka med ytterligare en handfull tips:

  • Pandemic: ett populärt brädspel som först gavs ut 2007. Pandemic handlar inte om att utrota mänskligheten, här ska spelaren istället rädda världen från hotande pandemier. Pandemic finns numera även som datorspel.
  • AntibioGame: ett spel om antibiotikaresistens som just nu utvecklas av forskare vid bland annat Paris Descartes University i Frankrike.
  • EyeWire: ytterligare ett spel som kartlägger hjärnan (som Mozak ovan) som skapades vid ett lab på MIT redan 2012.
  • Phylo: ett browserbaserat spel om linjering eller inpassning av biologiska sekvenser, i det här fallet med fokus på DNA-sekvenser. Utvecklat i samarbete med McGill University i Kanada.
  • The Cure - Play games, defeat cancer: ett biologibaserat kortspel utvecklat vid Scripps Research, med tillhörande artikel.

Till sist ett tips på en plattform, om du inte fått nog av speltitlar; ScienceGameCenter (SCG) är ett initiativ från det forskardrivna Molecular Jig Games. SCG listar spel som antingen bottnar i vetenskap eller som är utvecklade specifikt för lärande. Det finns en smidig filterfunktion som gör att det går att smalna av sökningen och bara se spel som till exempel handlar om biologi och är avsedda för spelare på universitetsnivå. Databasen är omfattande och även om flera av de spel som nämns i föreliggande bloggtext förekommer i SCG:s lista så är det svårt att säga något om kvaliteten på övriga spel. Men det finns ett som heter CRISPR-VR som tycks gå ut på att leka med en gensax i en virtual reality-miljö… (o_O )

Okej gamer, kör igång!

GLHF :)

Erik Svallingson

Bibliotekarie med en bakgrund i både omvårdnad och grafisk design, och ett stort intresse i vetenskaplig visualisering.