Rovdjursförlag – tänk efter före!

I en ny artikel (maj 2018) från Tidningen Curie finns de senaste nyheterna kring rovdjursförlag. Rovdjurstidskrifterna vinner mark

I open access-rörelsens kölvatten har det dykt upp ett antal mindre nogräknade förlag som låter vilka artiklar som helst passera det redaktionella nålsögat – med enda syfte att komma åt författaravgifterna. I denna intervju med Anders Wändahl, tidigare på KIB:s forskarstöd numera på KTH biblioteket, lär du dig känna igen hur ett rovdjursförlag beter sig, och därmed hur du kan undvika att fastna i deras grepp.

Anders, ni varnar ofta publicerande forskare för så kallade rovdjursförlag eller rovdjurstidskrifter, vad är det för något?

– Det är ett förlag, eller en enskild tidskrift, som har stora brister i sin kvalitetskontroll. De har ingen akademisk förankring, utan har startats av entreprenörer som ett sätt att tjäna enkla pengar på forskare genom publiceringsavgifter. De har en dålig eller obefintlig peer reviewverksamhet och publicerar, lite grovt sagt, vilka artiklar som helst mot betalning.

Hur ska en enskild forskare veta om det handlar om en oseriös aktör?

– Den här typen av förlag mejlar enskilda forskare och föreslår publicering hos dem. Det är en första varning – blir man kontaktad på det sättet ska man dra öronen åt sig.

Kan det bli en dyrköpt erfarenhet att tacka ja?

– De tar kanske 400 dollar för en artikel jämfört med 1 500 dollar hos en seriös tidskrift. Men du får inget för pengarna och det är ett dåligt sätt att avrapportera din forskning. Dels så uppträder du i ett sammanhang som är tveksamt och dels får du ingen synlighet i forskarsamhället, eftersom din artikel inte finns i databaserna.

Vad har de här tidskrifterna för läsare?

– Tidskrifterna hittas via Google. Så läsekretsen blir väldigt slumpmässig.

Hur kommer ni på biblioteket i kontakt med dessa förlag?

– Forskare som blivit kontaktade brukar i sin tur kontakta oss, för att fråga oss om det är en seriös tidskrift. Då kan vi säga om det är något de borde undvika eller inte.

Blir det vanligare med den här typen av förlag?

– Ja, det blir det. Men i samband med att folk lär sig deras sätt att verka kan man tänka sig att det blir en avtrappning. Om någon är osäker får de gärna vända sig till oss på biblioteket. Vi har bra koll på detta och kan göra en bedömning. Vi kommer också gärna ut och pratar och berättar mer.

Är det något annat som är bra att veta?

– De erbjuder också forskare att sitta med i redaktionsrådet – de vill samla på sig namn som legitimerar tidskriften. Det förekommer till och med att de lägger till namn på ovetande forskare i sina editorial boards. Så det kan vara bra att googla sitt namn då och då.

Till sist: tre tumregler som kan hjälpa till att avgöra om ett förlag eller en tidskrift är seriöst eller inte:

  • Känner du till tidskriften eller förlaget? Gör dina kollegor det? Om inte – varningsflagg!
  • Är tidskriften medlem i någon branschorganisation? Det är ofta en kvalitetsmarkör.
  • Finns tidskriften med i databaser som Medline eller Web of Science? Att de inte finns med behöver inte betyda att de är oseriösa, men då är det bra att kolla ett varv till.

Läs mer om rovdjursförlag och strategisk publicering i allmänhet på vår webbplats. Du får också gärna ladda ned vår affisch om rovdjursförlag (pdf) och sätta upp eller sprida där du tror att många kan se den!

Ovanstående text, skriven av Sofia Stridsman, publicerades ursprungligen i KIBladet nummer 4, 2015. Texten är en aning modifierad för denna blogg.

Carl Gornitzki (tjl.)

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Ansvarar för KIB:s sökuppdragsverksamhet. Undervisar på läkarprogrammet.