Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 9 – Globala målen

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

I våras (2019) presenterade Kungliga biblioteket (KB) sexton rekommendationer för hur övergången till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem ska gå till. Rekommendationerna vänder sig till forskare, lärosäten, förlag, forskningsfinansiärer, myndigheter och andra. Vi på Karolinska Institutet är därmed en viktig adressat för rekommendationerna.

Trots att en diskussion om öppen tillgång pågått ett tag kan man nog säga att det vetenskapliga publiceringssystemet länge uppfattades som oproblematiskt av de inblandade aktörerna. En rad faktorer har ändrat på det. Utifrån ett europeiskt perspektiv har Plan S inneburit att frågan hamnat i fokus. Med de tunga forskningsfinansiärerna som påtryckande kraft uppmärksammas nu nya former för publicering och informationstillgång. Nya affärsmodeller och alternativa distributionskanaler provas. Många forskningsfinansiärer strävar efter målet om omedelbar och öppen tillgång till forskningsresultat.

Om vi lyfter blicken och vrider en smula på perspektivet kan vi betrakta det här från en internationell synvinkel. Öppen tillgång till forskning kan fogas in i en större diskussion kring öppen vetenskap, där öppna lärresurser utgör en del. Paris-deklarationen om öppna lärresurser pekar på betydelsen av, och potentialen i fritt tillgängliga utbildningsresurser. Fördelarna är uppenbara: utökad, snabb och kostnadsfri informationstillgång för studenter och andra. Utmaningen kan vara kontinuerlig kvalitetssäkring, begränsningar till följd av upphovsrätt, samt tekniska problem vad gäller tillgång till datorer och/eller internet.

FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) menar att öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är av grundläggande betydelse för att uppnå åtminstone tio av FN:s 17 utvecklingsmål för global hållbarhet. Den vetenskapliga informationen framhålls som den viktigaste resursen för teknisk innovation och utveckling, vilket många av målen är beroende av. Strävan att nå målen försvåras om viktig vetenskaplig kunskap inte är tillgänglig för alla, om begränsningar i tillgången inte tas bort. “UNESCO promotes Open Access (OA), with particular emphasis on scientific information (journal articles, conference papers and datasets of various kinds) emanating from publicly funded research.”

Samma hållning om öppen tillgång framförs i en FN-rapport framtagen av en grupp oberoende forskare. I den handlingsorienterade rapporten framhålls vetenskapens oumbärliga roll för att nå målen för hållbar utveckling. För oss på KI ligger väl utvecklingsmål tre om god hälsa och välbefinnande närmast. Enligt strategi för 2030 ska vi sikta på att vara ledande för att nå just det målet. Men även mål fyra om god utbildning för alla kunde vara ett prioriterat mål.

I augusti 2019 meddelade FN:s världshälsoorganisation (WHO) att de ansluter sig som medlem av Plan S. Beslutet motiveras så här: “WHO champions the right of everybody to access quality health care services, and our support for open access to the health research that underpins that care goes hand-in-hand with that commitment.” WHO menar vidare att medlemskapet syftar till att påskynda utvecklingen mot öppen tillgång till medicinsk forskning, vilket i sin tur stödjer WHO:s strategi att nå en miljard fler människor med hälsovård, under de kommande fem åren.

Ytterligare en medlem av Plan S är det speciella programmet för forskning och utbildning i tropiska sjukdomar, TDR. En avgörande faktor för att bli framgångsrika med att bekämpa fattigdomssjukdomar, menar TDR, är att stärka forskningskapaciteten i länder som är drabbade av sjukdomar samt att denna forskning är öppen och fritt tillgänglig. TDR har därför etablerat en publiceringsplattform – TDR Gateway – där forskare kan publicera forskningsresultat, efter gedigen sakkunniggransking.

På liknande sätt har Bill and Melinda Gates Foundation (BMGF) etablerat en plattform där sakkunniggranskad forskning, finansierad av fonden, publiceras öppet och fritt. Även BMGF har anslutit sig till de tio principer som är ryggraden i Plan S.

En sista sak, apropå utvecklingsmålen för global hållbarharhet: det internationella förbundet för bibliotek, informationsspecialister och dess användare, IFLA, har listat goda exempel på vad biblioteken kan göra för att bidra till utvecklingsmålen. Vi jobbar ju dagligen och stundligen för att underlätta tillgången till relevant, pålitlig och uppdaterad information. En stor del av KIB:s budget ägnas åt medieinköp i form av tidskrifter, databaser och böcker för KI:s användare. Men vi vill också medverka till att forsknings- och utbildningsinformation når utanför vårt universitet.

KB-utredningen menar att forskningsfinansiärer och lärosäten bör avsätta medel för att publiceringskostnader. Rekommendation 9 tar sin utgångspunkt i Vetenskapsrådets förslag att böcker som ”publiceras av svenska förlag och är ett resultat av forskning som är finansierad med offentliga medel, ska vara fritt tillgängliga på internet”.

Rekommendation 9 lyder: "Att lärosäten och finansiärer ger finansiellt stöd till publicering av vetenskapliga böcker med öppen tillgång."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Öppen tillgång till böcker

Samtliga blogginlägg i serien.

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.