Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 8 – Böcker

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

Sedan 2017 har Kungliga biblioteket (KB) ett regeringsuppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Till grund för detta uppdrag ligger regeringens mål, att alla vetenskapliga publikationer omedelbart bör bli ”öppet tillgängliga direkt då de publiceras”. Som en del av uppdraget har KB genomfört fem utredningar. De fem olika teman som utreds härstammar från Vetenskapsrådets (VR) nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information som publicerades 2015. Om vi backar ytterligare några år, till 2012, så hittar vi EU-kommissionens rekommendation till alla medlemsstater att tydligt utveckla policyer och planer för spridning av, och öppen tillgång till, vetenskapliga publikationer, som är resultatet av offentligt finansierad forskning. Så långt tillbaka som till Berlindeklarationen (2003) för öppen tillgång, ska vi inte gå idag.

KB har, i mars 2019, redovisat varje tema-utredning separat och dessutom sammanfogat slutsatser och förslag i en rapport som heter: Omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. Deltagarna i de olika utredningsgrupperna har representation från forskningsfinansiärer, forskarsamhället, lärosätena samt KB. I utredningarna presenteras sammanlagt 16 rekommendationer till nationella lösningar. Vi har i en serie blogginlägg skrivit om de första sju. Den åttonde rekommendationen handlar om böcker.

Frågan om boken som en del av publiceringssystemet är inte så stor här på Karolinska Institutet (KI) eller, för den delen, på andra tekniska, naturvetenskapliga eller medicinska lärosäten. I alla fall inte när det handlar om att publicera forskningsresultat. Det är mest inom humaniora och samhällsvetenskap som monografin är en central publiceringskanal. Omställningen till öppen tillgänglighet för böcker går dessutom trögare jämfört med tidskrifter och boken har av det skälet kommit i skymundan. Men utgångspunkten är densamma som för tidskriftsartiklar, att, som VR skriver, ”böcker som publiceras av svenska förlag och är resultat av forskning som är finansierad med offentliga medel, ska vara fritt tillgängliga på internet”. Affärsmodellen är också densamma. Kostnaderna finansieras av publiceringskostnader, s.k. BPC:er (Book Processing Charge), vilket möjliggör att boken är fritt tillgänglig för läsaren. Det finns även hybrid-lösningar och parallellpublicerings-lösningar för böcker.

Även om boken inte är KI:s huvudsakliga publiceringskanal så vilar våra utbildningar tungt på ”kursboken”. Studenter köper, lånar, säljer, kopierar, delar eller avstår från (av kostnadsskäl) viktig kurslitteratur. Kursbokslistorna domineras av titlar från forskare anknutna till andra universitet, men många av KI:s utbildningar listar även obligatoriska (eller rekommenderade) böcker skrivna av KI-forskare. Andra KI-forskare bidrar med redaktörskap och/eller kapitel i olika antologier och/eller kursböcker. Ser man det så, så äger boken stor betydelse även på KI.

Förlaget Springer Nature redovisar i en rapport att nedladdningssiffrorna för öppet tillgängliga böcker är sju gånger högre än för förlagets licensbaserade boktitlar. Vidare att öppet tillgängliga böcker har 50 procent mer citeringar och mer än 10 gånger så många omnämnanden online. Nedladdningen sker inom akademin men rapporten visar att öppet tillgängliga böcker också används utanför forskarsamhället.

Det har argumenterats för att öppna läroböcker och öppna utbildningsresurser kan öka tillgången till utbildning och därmed minska ojämlikheten i utbildningsmöjligheter. Frågan är måhända inte så stor här i Sverige, men på många andra platser är kursbokskostnaderna ett reellt hinder. Det har också pekats på att studieresultaten förbättras när en öppen kursbok används jämfört med en kommersiell dito.

Låt oss därför tipsa om några ställen där man kan botanisera bland böcker som är öppet tillgängliga. PubMeds ”bokhylla” innehåller knappt 7000 titlar. På Directory of Open Access Books (DOAB) listas mer än 1100 böcker inom hälsovetenskap. På europeisk nivå finns OAPEN och i Sverige finns Kriterium som tillhandahåller sakkunniggranskade vetenskapliga böcker enligt etablerade open access principer. I vårt eget, öppna arkiv, finns allas KI:s avhandlingar sedan 2005 i fulltext. Sveriges alla avhandlingar finns i SWEPUB och i DART Europe finns avhandlingar från mer än 600 europeiska universitet.

I KI:s gällande policy rörande öppen tillgång talas det om ”publikationer”. Det som i första hand avses är den sakkunniggranskade vetenskapliga artikeln. Men även andra publikationsformer, såsom boken, kan uppmärksammas och inlemmas i policyer och praktiker. Det rekommenderas i alla fall i KB:s utredning.

Rekommendation 8 lyder: "Att lärosäten och forskningsfinansiärer inkluderar vetenskapliga böcker i sina riktlinjer för öppen tillgång till publikationer."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Öppen tillgång till böcker

Samtliga blogginlägg i serien

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.