Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 6 – Finansiering

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

Det pågår en omställning i det vetenskapliga publiceringssystemet. Från en tid då innehållet i de vetenskapliga tidskrifterna var låsta bakom höga, prenumerationsbaserade, betalväggar till en tid då forskningsresultaten är öppna för alla. En del frågor kring finansiering och betalningsströmmar återstår fortfarande att lösa ut. I grund och botten bygger omställningen på en affärsmodell där det omvända förhållandet gäller. Istället för att läsaren tar kostnaderna, förknippade med den färdiga publikationen, så täcks dessa vid tillkomsten av publikationen, av författaren, lärosätet, sällskapet, forskningsfinansiären eller annan part. Publiceringskostnad alltså, istället för läsarkostnad.

En väsentlig utgångspunkt för omställningen, ur ett ekonomiskt perspektiv, är att de pengar som redan cirkulerar i publiceringssystemet är tillräckliga. Utan att behöva öka i volym kan dessa medel omdirigeras till att bekosta publiceringar istället för prenumerationer. Detta visas och konkluderas i en genomgång från Max Planck Institutet. En av bakgrundsfaktorerna till systemskiftet är de stora prisökningar som förlagen villkorat i prenumerationsavtalen. (Detta gäller såväl i Europa som i Sverige.) Prisökningarna, i kombination med sänkta anslag, har lett till minskat bestånd av forskningslitteratur trots ökad budgetandel för universitetsbiblioteken och andra betalande kunder. Det är därför av vikt att de totala kostnaderna för publicering inte ökar.

En förutsättning för lyckad system-omvandling, med tanke på forskningens internationella karaktär, är en samordning av aktiviteter; att en sorts samsyn bland forskningsorganisationer, finansiärer och (därmed) förlag etableras. En del av Plan S är att forskningsfinansiärerna, på ett samordnat sätt, ska följa prisutvecklingen och eventuellt införa pristak om kostnaderna ökar på ett orimligt sätt. En annan del av Plan S är att inte lägga vare sig ekonomisk eller administrativ börda på  den enskilda forskaren utan på lärosäten och/eller forskningsfinansiärer. (“…publication fees are covered by the Funders or research institutions, not by individual researchers.”)

Ett exempel på ny form av ersättning till förlagen är det avtal som tecknats mellan Springer Nature och en rad svenska lärosäten, däribland Karolinska Institutet. Avtalet innebär att forskningsfinansiärerna står för 50 procent av publiceringsavgiften och resterande 50 procent står respektive lärosäte för. En rad liknande avtal finns tecknade.

Ytterligare en angelägen aspekt av den omvända affärsmodellen är att säkerställa att forskare inte hindras i valet att publicera sina verk på grund av höga publiceringskostnader. På universitet med knappa resurser finns det en risk att man visserligen kan ta del av öppet publicerad forskning, men inte bidra till den. Temat för den internationella open access-veckan 2019, nyss avslutad, är just ”Öppet för vem?”  Vilkas intressen prioriteras? Utesluts vissa röster? När öppen vetenskap blir standard behöver vi försäkra oss om att systemen blir inkluderande, rättvist och verkligen tillgodoser behoven hos ett mångfaldigt globalt samhälle.

Det är alltså av stor betydelse för omställningen att parterna, framför allt lärosäten och finansiärer, samråder kring hur en omdirigering av betalningsströmmarna kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. Detta menar den utredning om övergången till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem som KB presenterade under våren 2019. Utredningen är gjort på uppdrag av regeringen och innehåller 16 rekommendationer. Den sjätte handlar om finansiering.

Rekommendation 6 lyder: "Att forskningsfinansiärer och lärosäten tar delat ansvar för finansiering av publiceringskostnader."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

Samtliga blogginlägg i serien.

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.