Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 5 – Nationellt forum för forskningsutvärdering

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

Regeringen har i propositioner och myndighetsuppdrag pekat på betydelsen att ställa om till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. Detta i syfte att främja både hög forskningskvalitet och fortsatt samhällsutveckling. Som ett led i omställningen behöver nuvarande forskningsutvärderings-, meriterings- och medeltilldelningssystem granskas och revideras. Strut-utredningen menar att dagens system motverkar övergången till ett öppet publiceringssystem.

Att utvärdera forskningsresultat – identifiera, förstå och premiera god forskning – är en aktivitet med hög grad av komplexitet. Den låter sig inte reduceras till enkla indikatorer. Ämnet diskuterades av de församlade på årsmötet för American Society of Cell Biology i december 2012. Det var startskottet för vad som idag är, den i vetenskapliga kretsar vitt spridda, DORA-deklarationen. Den formulerar ett antal rekommendationer kring vad man bör (och inte bör) ta hänsyn till när forskningsresultat ska utvärderas.

DORA-rekommendationerna riktas till olika aktörer såsom forskningsfinansiärer, forskningsinstitut och universitet, vetenskapliga förlag, enskilda forskare och andra. Utöver specifika råd till olika målgrupper ges en övergripande rekommendation till alla aktörer, nämligen att avråda från att använda tidskriftsindikator för bedömning av enskilda forskningsartiklar, enskilda forskares bidrag till ett forskningsfält, eller som underlag för i anställning, befordran eller medelstilldelning. Bland de som skrivit under DORA-deklarationen finns svenska universitet och svenska finansiärer (Forte och Formas) samt en stor mängd forskare (däribland ett 40-tal från Karolinska Institutet).

Ett skäl till att en rad stora europeiska forksningsfinansiärer tog fram den så kallade Plan S formulerades så här: “We also understand that researchers may be driven to do so by a misdirected reward system which puts emphasis on the wrong indicators (e.g. journal impact factor). We therefore commit to fundamentally revise the incentive and reward system of science, using the San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) as a starting point.”

Det är dock få som skulle underkänna värdet av bibliometriska analyser. De har blivit en integrerad (och upplysande) del av uppföljningen av forskningsresultat och beskrivning av hur forskning bedrivs; av vem och om vad. Samtidigt tillämpas bibliometri i många fall okritiskt och utan insikt om dess begräsningar. Den slutsatsen redovisas av en rad initierade forskare i en Nature-artikel från 2015. Artikelns huvudsakliga ärende är att presentera det s.k. Leiden-manifestet, en lista bestående av tio punkter som sammanfattar och visar hur kvantitativ forskningsutvärdering bör användas och hur man kan undvika fallgropar. Läs mer.

För att styra mot ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem behövs det ett samlat grepp kring forskningsutvärdering, där öppen tillgång till publikationer ingår som en aspekt. Greppet ska tas i samförstånd och genom kontinuerlig dialog mellan olika parter, såsom lärosätesledningar med stöd från respektive bibliotek, forskningsfinansiärer, forskarsamhället representerat av akademiska sammanslutningar och forskare på olika stadier i sin karriär samt ledningar för andra relevanta myndigheter som har en roll i det vetenskapliga systemet.

Upprättandet av ett nationellt forum för forskningsutvärdering är den femte rekommendationen i den utredning som Kungliga biblioteket (KB) presenterade under våren 2019.

 

Rekommendation 5 lyder: "Att Utbildningsdepartementet etablerar ett nationellt forum för ansvarsfull forskningsutvärdering, där öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och öppen vetenskap ingår som parametrar."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång.

Samtliga blogginlägg i serien

Henrik Schmidt (tjl.)

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.