Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 4 – Uppföljning

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

Regeringen har som mål att göra den forskning som är finansierad via offentliga medel omedelbart öppet tillgänglig för alla. Det framgår av forskningspropositionen. Öppen vetenskap främjar såväl kunskapsutveckling som samverkan med det omgivande samhället samt underlättar för alla organisationer, företag och medborgare att bli mer delaktiga i den vetenskapliga utvecklingen. Men det räcker sällan att formulera målsättningar i statliga propositionstexter. För att nå målen måste skarpa åtgärder och aktiviteter preciseras och sjösättas, och därefter, kontinuerligt, följas upp. Uppföljning tillsammans med fungerande incitamentsstrukturer (morot och eventuellt piska) behövs för att styrningen ska bli effektiv, menar regeringen. ”Uppföljning och utvärdering på nationell nivå är viktiga verktyg i regeringens styrning av forskningspolitiken.” (Ur forskningspropositionen.)

Många svenska organisationer, statliga såväl som privata, har anslutit sig till rekommendationer kring öppen tillgång. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ställde sig tidigt bakom Berlindeklarationen, som redan 2003 formulerade mål kring öppen tillgång. Karolinska Institutet (KI) har genom SUHF anslutit sig till deklarationen. Men utvecklingen går inte jättefort. Grafen nedan är en sammanställning från Kungliga biblioteket (KB) som visar att knappt 40 procent av artiklar utgivna från svenska lärosäten under år 2017 finns öppet tillgängliga. 30% är deponerade i repositorier, 17% publicerade i helt öppet tillgängliga tidskrifter (OA Guld) och 13% i hybridtidskrifter.

För att öka takten, och styra mot målen, behövs en noggrannare och mer specifik uppföljning på området. I en statlig utredning, presenterad i februari 2019, kring styrning av svenska universitet och högskolor – Betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut) – slås det fast att öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är en högt prioriterad fråga. Utredningen pekar på att de indikatorer som tidigare använts vid uppföljning, bland annat antal vetenskapliga publiceringar, citeringar och externa medel, har sina begräsningar och bör ersättas. Strut-utredningen pekar på behovet att följa upp och utvärdera (och resursfördela) med hänsyn tagen till de politiska mål som är satta. Man exemplifierar resonemanget med öppen tillgång till forskningslitteraturen. ”Ett exempel på det senare är de förändringar som utvecklingen inom open access kan innebära.” (s.364) Utpekade myndigheter föreslås ansvara för dialog och uppföljning.

Många forskningsfinansiärer skärper sina rutiner vad gäller uppföljning. Ett exempel är Wellcome Trust som kvarhåller delar av utlovade medel om mottagaren inte möter de villkor som finns vad gäller öppen publicering; den s.k. 10 per cent retention policy. Det här är även en viktig princip för de finansiärer som är del av Plan S. En av portal-principerna är nämligen att följa upp hur väl mottagare möter kraven på öppen publicering och sanktionera dem som inte uppfyller dessa krav.

I KB:s utredning, gjord på uppdrag av regeringen, rekommenderas det att uppföljning och kvalitetssäkring av universiteten ska göras med hänsyn tagen till implementering av öppen tillgång. Detta kan öka incitament för lärosätena att följa utvecklingen och verka för omedelbar öppen publicering. Utredningens rekommendationer är 16 till antalet. Den fjärde handlar om uppföljning.

Rekommendation 4 lyder: "Att relevant myndighet ges i uppdrag av regeringen att inkludera lärosätenas implementering av öppen tillgång och öppen vetenskap i bedömningar av kvalitetssäkring av lärosätenas hela verksamhet."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång.

Samtliga blogginlägg i serien.

Henrik Schmidt (tjl.)

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.