Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 15 – FAIR och Swepub

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

Den svenska regeringens inriktning vad gäller ett öppet vetenskapssystem är tydlig. Den har även uttryckts av statliga myndigheter och forskningsfinansiärer. Inriktningen innebär, som det står i senaste budgetpropositionen, att: ”forskningens produkter, så långt det är möjligt, ska uppfylla FAIR-principerna och att vetenskapliga publikationer som tagits fram med offentliga medel senast fr.o.m. 2020 bör bli öppet tillgängliga direkt då de har publicerats.” Denna inriktning delas av många andra europeiska regeringar och sammanfaller också med EU:s forskningspolitik.

FAIR står för Findable (Sökbara), Accessible (Tillgängliga), Interoperable (Kompatibla) och Reusable (Återanvändbara). När FAIR-principerna introducerades syftade dem i första hand på återanvändning av forskningsdata, men principerna kan även sägas gälla andra forskningsresultat, inklusive den vetenskapliga publikationen. Motivet för och behovet av FAIR har tydligt identifierats och formulerats. Vi behöver innovativa, användarvänliga och öppna forskningsinfrastrukturer för att göra mesta och bästa bruk av vetenskaplig data och kunskap. Och vi behöver komma överens om gemensamma tekniska lösningar och standardiserade format och rutiner, för att infrastrukturen ska bli så resurseffektivt som möjligt.

Varje publikation bör beskrivas med beständiga identifikatorer för att identifieras och matchas mot andra poster i diverse datakällor. Det kan handla om DOI för artiklar (DOI= en identifikator för digitala objekt) eller ISBN för böcker, eller ORCID för författare. Persistenta identifikatorer behövs också för forskningsfinansiärer (t.ex. via Funder Registry), forskningsprojekt och forskningsaffiliering. Metadata-standarder, datakällor och kommunikationsprotokoll ska också utvecklas med tanke på att kunna vara hållbara över tid.

I den femte av KB:s utredningar rörande öppen tillgång identifieras Swepub som den datakälla som ska användas för publikationer. Swepub lanserades 2009 och innehåller referenser från ett fyrtiotal svenska lärosätens (inklusive Karolinska Institutets) och andra myndigheters publiceringsdatabaser. Alla referenser har redan i dag metadata, men det behövs ytterligare utveckling för att databasen ska möta den fulla innebörden av FAIR-principerna. (Ytterligare läsning finns i en separat FAIR-utredning från KB.)

Ett exempel på angelägen utveckling är att det behöver framgå av postens metadata vilken upphovsrättlicens som gäller för publikationen. Den som använder en publikation behöver veta var den kommer ifrån och hur den kan återanvändas. Detta är avgörande för R-aspekten av FAIR, alltså återanvändbarheten.

I en rapport – Turning FAIR into reality – från EU-kommissionens expertgrupp konstateras att det eftersträvansvärda ekosystemet av vetenskapliga aktiviteter och produkter inte kommer uppstå av sig själv, även om teknisk infrastruktur finns på plats. Här behövs att rutiner sätts, att tjänster utvecklas och, kanske att nya yrkesgrupper etableras. "Building a cohort of data scientists and data stewards that work closely with, or are embedded in, research groups has been identified as a significant need."

Samma rapport föreslår också att graden av FAIR ska följas upp kontinuerligt och ligga till grund för meritering och resursfördelning. KB:s förslag på lösning är alltså att Swepub ska vara källan i vilken man ska registrera publikationer framtagna vid svenska lärosäten och myndigheter, men också mäta både graden av öppenhet och graden av FAIR. Idag saknas en sådan heltäckande nationell uppföljning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Rekommendation 15 lyder: "Att uppföljningsmodellen bör använda Swepub som datakälla och mäta alla publikationstyper, fördelat på sakkunniggranskat och ej sakkunniggranskade publikationer. […] Modellen kan även utvecklas så att FAIR-principerna kan följas upp."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Uppföljning av krav på öppen tillgång till publikationer samt rekommendationer för Creative Commons-licenser.

Samtliga blogginlägg i serien

 

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.