Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 13 – Oseriösa tidskrifter

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

När vi nu för tiden diskuterar och definierar vetenskapliga publikationer så lägger vi inte sällan till förledet ”sakkunniggranskade” (peer reviewed på engelska). När Vetenskapsrådet (VR) definierar vetenskapliga publikationer så preciseras det till “... sakkunniggranskade artiklar och konferensrapporter samt böcker …”. VR, i likhet med andra aktörer (universitet och forskningsfinansiärer) framhåller således betydelsen av att skilja sakkunniggranskade publikationer från de som inte är det. Sakkunniggranskningsförfarandet har fått förnyad uppmärksamhet och betydelse, inte minst i ljuset av de oseriösa tidskrifter och förlag som dykt upp i samband med omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

Om man kombinerar det publiceringstryck som många (speciellt unga) forskare lever under (”publish or perish”) med ett ökat utbud av tidskrifter där författaren kan betala sig fram till en publicering, så kan man nästan förstå att det uppstår oseriösa aktörer som inte bry sig om att granska och säkra det vetenskapliga innehållet. Istället används chimärer av etablerade akademiska rutiner för att tjäna pengar. Denna oseriösa publiceringsform kan väsentligen erodera förtroende för vetenskapliga publikationer och utgör därför ett reellt hot mot den seriösa forskningen.

Vi kan nu inte längre kalla den här för ett marginellt problem, rycka på axlarna och vifta undan det som en bagatell. Studier har visat omfattningen av verksamheten och det har också uppskattats hur stora belopp som omsätts. I Cabells databas (tillgänglig för alla här på KI) listas för närvarande 12 834 oseriösa tidskrifter och i en annan databas listas knappt 1 200 oseriösa förlag.

Inte heller kan vi vifta bort problemet med hänvisning till att det endast berör forskning från låginkomst-länder. I en studie granskades knappt 2 000 artiklar från 200 oseriösa tidskrifter. Mer än hälften av de korresponderande artikelförfattarna kom från hög- eller medelinkomst-länder. Det rör sig, i bästa fall, om forskning som tagit stora resurser i anspråk men som publiceras i tidskrifter utan sakkunniggranskning och utan synlighet i de etablerade databaserna (så som PubMed och Web of Science). Rubriken på studien sammanfattar slutsatsen: Stop this waste of people, animals and money.

Inte heller vi på Karolinska Institutet (KI) är förskonade från det här problemet. Inte nog med besväret av aggressiva epostkampanjer som många av oss får utstå, det förekommer också att KI-forskning publiceras i dylika tidskrifter. Ibland sker detta av misstag. Titlarna på oseriösa tidskrifter ligger ofta väldigt nära etablerade tidskrifters titlar. Läs mer om hur KI, andra svenska lärosäten och forskningsfinansiärer ser på saken.

Ytterligare en beklaglig effekt av den här oseriösa verksamheten är att den misstänkliggör omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Att byta affärsmodell, från en prenumerationsbaserad till en som bygger på publiceringskostnader, har inget att göra med hur angelägen en tidskrift är om kvalitet och integritet. Oavsett affärsmodell så säkras den vetenskapliga kvaliteteten bäst genom publiceringskanaler där en rigorös sakkunniggranskning är ett avgörande fundament.

Flera forskningsorganisationer har utfärdat olika sorters riktlinjer, regler och uttalanden för att förhindra spridningen av oseriös publicering. I ett uttalande från American Medical Writers Association, European Medical Writers Association och International Society for Medical Publication Professionals listas egenskaper som är typiska för oseriösa tidskrifter och förlag.

Så, för att skydda integriteten i forskningsresultat, stödja sakkunniggranskningen, följa europeiska riktlinjer för forskningsetik, bli synlig i etablerade databaser och motverka oseriös publicering, välj att publicera din forskning, och granska andras, i tidskrifter med hög kvalitet. Vi på KIB listar några inledande tips på hur man kan tänka vid valet av tidskrift.

Den 13:e rekommendationen från Kungliga Biblioteket (KB) handlar inte om oseriösa tidskrifter/förlag. Den handlar istället om att ta fram och etablera stödtjänster som kan underlätta de svenska vetenskapliga tidskriftsredaktionerna; teknikstöd såväl som kontinuerligt utbildningsstöd. Möjligen kan man integrera en ambition att medvetandegöra fenomenet med oseriösa tidskrifter i ett sådant utbildningsstöd. Hur som helst så behöver universitet och forskningsinstitutioner, förlag och tidskriftsredaktioner, finansiärer och andra aktivt arbeta tillsammans mot oseriösa tidskrifter.

Rekommendation 13 lyder: "Att Kungliga biblioteket och lärosäten tar delat ansvar för att inrätta stödtjänster som underlättar tidskrifternas redaktionella arbete."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång.

Samtliga blogginlägg i serien.

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.