Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 11 – Tidskrifter

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

 

Vi har i en serie blogginlägg uppmärksammat de rekommendationer som Kungliga biblioteket (KB) presenterade under våren 2019. Rekommendationerna vänder sig i första hand till forskare, lärosäten, forskningsfinansiärer, vetenskapliga sällskap, myndigheter och politiker. Den elfte rekommendationen handlar om tidskrifternas och förlagens roll i den vetenskapliga publiceringsprocessen.

Under de två senaste decennierna har det framförts kritik mot, i första hand, de stora vetenskapliga förlagen. Det har talats om en allvarlig systemkris. Det som utlöst kritiken är den snabba prisökningstakten och de höga vinstmarginalerna. Men det har också riktats kritik på ett mer grundläggande sätt. Produkten som förlagen säljer har i långa stycken uppstått genom offentlig finansierad forskningsproduktion. Universiteten och forskningsinstitutionerna har inte bara tagit fram vetenskapliga resultat, utan också granskat varandras data, metoder och slutsatser. Inte sällan har dessa i grunden offentligt finansierade forskare även arbetat i tidskrifternas redaktioner. För att förlaget ska ha en produkt att saluföra så har forskaren avsvurit sig sina kommersiella rättigheter, i samband med publicering, genom ett s.k. ”copyright transfer agreement”. Detta är grunden till den produkt som sedan säljs (tillbaka) till universitet, forskningsfinansiärer, beslutsfattare och allmänhet.

Till detta kan läggas ett ganska intrikat ekosystem (utvecklat över tid) av prestige, indikatorer och status som har gjort att vi inte riktigt kan prata om fri konkurrens inom det här området, varken för den publicerande forskaren eller för det prenumerationsbetalande biblioteket. En tidskrift ersätts inte hur som helst av en annan.

Men för att omställningen till öppen publicering ska bli effektiv och gynnsam behöver nya, såväl som etablerade förlag, kommersiella såväl som icke-vinst-drivande, ges möjligheter till, och förutsättningar för, en anpassning till nya förhållanden, nya önskemål och delvis nya målgrupper. Den vetenskapliga tidskriften utgör, än så länge, en essentiell komponent i den vetenskapliga kommunikationen. Därför är en utgångspunkt i KB:s utredning att övergången till öppen tillgång ska upplevas som fördelaktig för både forskare och tidskriftsutgivare.

Utredningen identifierar 218 vetenskapliga tidskrifter utgivna i Sverige. Bland dem finns ett 30-tal inom medicin. Letar man bland medicin-tidskrifterna, så hittar man KI-forskare verksamma i redaktioner här och var. En stor del av dessa har ett vetenskapligt sällskap eller universitet som huvudman. Sällskapens utgivning drivs inte av vinstintresse. En hel del av dessa tidskrifter ges ut i samarbete med ett kommersiellt förlag, i första hand för att frigöra redaktionens tid till att bedöma bidragens vetenskapliga innehåll, istället för att ägna den åt administrativa eller publiceringstekniska ärenden.

Bland dessa tidskriftsredaktioner varierar attityden till den affärsmodell som bygger på publiceringskostnader istället för prenumerationsavgifter. Det finns en utbredd oro för att nödvändiga prenumerationsintäkter ska försvinna och därmed undergräva förmågan att betala för produktion och redaktionell service.

Så här ser det ut i många andra länder. Den oro som uttrycks av vetenskapliga sällskap här på hemmaplan framkommer även i internationella utredningar. Och det är just affärsmodellen som genererar tveksamheter. Kan man förlita sig på en stadig och förutsägbar inkomst? Skrämmer man iväg potentiella författare om det läggs en avgift på publiceringen? Blir inkomsterna tillräckligt stora för att även kunna finansiera andra aktiviteter som sällskapet arrangerar? Men det framkommer också att både forskningsfinansiärer och bibliotekskonsortium är villiga att, finansiellt och på andra sätt, stödja de vetenskapliga sällskapen i övergången till hållbara och transparenta affärsmodeller. Delen kring den öppna publiceringen upplevs däremot inte som ett problem. Snarare är det ofta i linje med många lärda sällskaps uppdragsbeskrivning (mission statement) om att kommunicera vetenskap.

Ett nyligen lanserat initiativ har samlat ett flertal vetenskapliga sällskap kring den gemensamma ambitionen att genomföra en ordnad och hållbar övergång till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. Övergången kan avläsas i ett projekt på Harvard University som redovisar antalet tidskrifter utgivna av vetenskapliga sällskap som publicerar helt öppet. Där listas i skrivande stund 1041 rena (guld-)tidskrifter utgivna av vetenskapliga sällskap, inga hybrid-tidskrifter medräknade.

Tempot i, och omfattningen av, omställningen kan för förlagen, i synnerhet de små och medelstora, innebära svårigheter och osäkerhet. Olika sorters stödformer behöver erbjudas som kan underlätta arbetet och skapa en motiverande effekt för omställningen. Det finansiella stödet till svenska tidskrifter distribueras dels via Vetenskapsrådet och dels via Forte och motsvarar ca 4,8 miljoner kronor per år. I KB:s utredning rekommenderas det att stödet ökar, blir enklare att söka och samlas på en myndighet. Detta för att långsiktigt värna integritet och bredd inom svensk vetenskaplig publicering.

Rekommendation 11 lyder: "Att Vetenskapsrådet ges i uppdrag att inrätta ett tidskriftsstöd för utgivandet av vetenskapliga tidskrifter med öppen tillgång utan begränsning till vetenskapsområde."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång.

Samtliga blogginlägg i serien

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.