Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 10 – Infrastruktur

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

Som en följd av digitaliseringen har sättet på vilket vi kommunicerar vetenskapliga resultat förändrats. Här i Sverige, och i andra länder, pågår en omställning till andra modeller än de traditionella. Men vi befinner oss fortfarande i en övergångstid, med en fot kvar i det tryckta och inlåsta medan den andra foten söker nytt fäste i det digitala och öppna. Distributionssätt ändras, affärsmodeller görs om, den vetenskapliga texten berikas, nya maskinläsbara identifikatorer etableras, rättighetsfrågan diskuteras och en hel del annat.

Som vi tidigare har skrivit om, har de fem utredningarna från Kungliga biblioteket (KB) haft som mål att ta fram rekommendationer för nationella lösningar på särskilda utmaningar i övergången till ett nytt vetenskapligt publiceringssystem. Syftet är att stödja forskarsamhället i den strukturella omvandlingen, och att Sverige därmed ska nå regeringens målbild för öppen tillgång. En avgörande faktor för omvandlingen är en omformad och utbyggd infrastruktur, vad gäller system, teknik och funktion. Den tionde KB-rekommendationen handlar om att satsa på, och samordna, nya centrala infrastrukturella tjänster för öppen tillgång till publikationer.

I och med digitaliseringen hamnar infrastruktursatsningar och informationshanteringsplaner i fokus, både här på KI och på andra lärosäten. KI:s rektor menar, i ett blogginlägg, att det behövs en nationellt framtagen strategi med tillhörande resurser för att kunna samordna och samutnyttja avancerade och kostnadskrävande infrastrukturer för forskning. I Strategi 2030 konstateras det att en förutsättning för att vara banbrytande i nutid och i framtid är ett effektivt, samlat och kraftfullt IT-stöd i alla dess bemärkelser. Även KB-utredningen framhåller att det behövs nya planer och resurser för att tillgängliggöra och sammankoppla data, information och kunskap som tagits fram på KI och på andra ställen.

Hand i hand med den tekniska IT-utvecklingen behöver standarder utvecklas och spridas, inte minst för att kunna implementera de s.k. FAIR-principerna; Findable (Sökbara), Accessible (Tillgängliga), Interoperable (Kompatibla) och Reusable (Återanvändbara). Det är dock lättare sagt än gjort. De resursslukande fallgroparna är många. De lokala perspektiven och behoven kan ha svårigheter att jämkas med de regionala, nationella och/eller internationella.

Ett exempel på utmaning är det bitvis svåröverblickbara landskapet av digitala arkiv för parallellpublicerade artiklar. Parallellpublicering (s.k. självarkivering) innebär att forskaren, om förlaget tillåter, publicerar en sakkunniggranskad version av artikeln i ett öppet tillgängligt arkiv (ibland kallat repositorium) vid sidan av tidskriftspubliceringen. Den här vägen till öppen publicering benämns stundtals som den ”gröna” vägen. De flesta lärosäten har sitt eget digitala arkiv (på KI finns openarchive.ki.se). Utöver det lokala, finns nationella och internationella arkiv. Så finns det de som är kopplade till finansiärer och de som är uppbyggda kring ämnen. Samma artikel kan förekomma i flera arkiv och arkiven är inte alltid uppbyggda kring samma principer. Rörigt alltså. Och inte alltid FAIR.

Andelen självarkiverade artiklar varierar mellan de svenska lärosätena. Många lärosäten följer och registrerar den egna publikationsproduktionen genom ett lokalt arkiv. På flera lärosäten är det obligatoriskt att registrera alla publikationer i det lokala digitala arkivet, antingen bara i form av bibliografiska uppgifter men i möjligaste mån med fulltexten inkluderad. På KI är andelen självarkiverade artiklar låg. Det finns inte heller ett krav om registrering. KI:s samlade publikations-produktion speglas istället ganska väl i bibliometrisystemet. En stor andel av KI:s publikationer är dessutom sökbara och synliga i dominerande databaser såsom PubMed och Web of Science. Det är inte oväsentligt. Betydelsen av synlighet och sökbarhet i forskarvärlden har ökat. Detta kan, bland annat, förklaras av den ökade konkurrensen om forskningsmedel genom utvärdering och rankning. Synlighet och sökbarhet är en förutsättning för ökade ambitioner vad gäller både samverkan och vetenskapligt genomslag.

På nationell nivå finns Swepub. Swepub innehåller referenser till vetenskapliga publikationer från ett fyrtiotal svenska lärosäten (inklusive KI). Uppdrag och resurser kommer från regeringen medan ansvar för utveckling och förvaltning av Swepub ligger hos KB. Utöver lärosätena medverkar även Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet i samarbetet. Att ha ett lands forskning samlad och tillgänglig för analys och resursfördelning är, och har varit, en stark drivkraft bakom Swepub. Men, förutsättningarna för detta är regelbundna exporter från lärosätenas lokala publikationsdatabaser. Exporterna ska helst bearbetas, berikas, kvalitetskontrollerads och standard-anpassas för att databasen ska bli det som avses. Biblioteken ute på lärosätena, som oftast är de som står för det här arbetet, får inga centrala medel för detta och i uppdragen från universitetsledningarna prioriteras andra uppdrag. Läs mer om svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor.

KB framhåller i sin utredning också det sociotekniska perspektivet på informationsinfrastruktur. Det innebär att vi förutom de IT-tekniska delarna också bör uppmärksamma hur tekniken och systemen samverkar med t.ex. sociala och organisatoriska förutsättningar i organisationen samt hur infrastrukturen uppfattas och används, och därmed formas av forskaren och andra. Vi behöver alltså stärka och vidareutveckla infrastrukturer och standarder för vetenskapliga publikationer, men också anpassa och justera systemen efter hur forskningen bedrivs och organiseras.

Rekommendation 10 lyder: "Att lärosäten och finansiärer ger fortsatt och utökat finansiellt stöd till befintliga och nya centrala infrastrukturella tjänster för öppen tillgång samt samordning av infrastruktur."

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen: Öppen tillgång till böcker

Samtliga blogginlägg i serien

Henrik Schmidt (tjl.)

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.