Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, del 1 – Meritvärdering

Kungliga biblioteket har på uppdrag av regeringen tagit fram rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. I en serie blogginlägg presenteras dessa rekommendationer av Henrik Schmidt, bibliotekarie på KIB.

I den senaste forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft menas att öppen tillgång till forskningsresultat är ett sätt att ”upprätthålla och främja en hög forskningskvalitet”. Regeringen menar att öppen tillgång är av stor betydelse för hela samhällsutvecklingen; innovationsförmågan och konkurrenskraften. Målet är därför att alla vetenskapliga publikationer omedelbart bör bli ”öppet tillgängliga direkt då de publiceras.”

Regeringen har gett Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att ta fram rekommendationer för nationella lösningar och åtgärder för att nå målet. KB presenterade under våren 2019 16 sådana rekommendationer. Syftet med rekommendationerna är att stödja forskarsamhällets olika aktörer i den strukturella omvandling som behövs för att nå målet om öppen tillgång. Vi på Karolinska Institutet är en viktig part i den här omvandlingen.

Den första rekommendationen handlar om forskningens meritvärdering. Det är meritvärderingen som i långa stycken styr medelstilldelning och tjänstetillsättningar. Hur den utformas och uppfattas kommer alltså att påverka de val som enskilda forskare och forskargrupper gör, inklusive val av tidskrift eller annan publiceringskanal. ”Trots att forskare uppmuntras att röra sig över gränser och mellan discipliner och sektorer, och att delta i en kultur där man delar sina resultat, belönas eller återspeglas detta ofta inte i deras karriärutveckling.” Så beskriver EU-kommissionen (2018) ett av problemen som måste undanröjas för att målet om fri tillgång till vetenskapliga publikationer ska nås.

I nuläget är publiceringen i prestigefyllda tidskrifter av stor betydelse för forskningsmeriteringen. För många av dessa tidskrifter krävs höga prenumerationsavgifter, vilket således exkluderar alla utan prenumeration. Vill man styra mot öppen tillgång måste det anses meriterande att publicera öppet med fri tillgänglighet.

Den här omställningen är en stor utmaning eftersom den kräver förändring av kultur, sinne och system, inte bara hos forskare och forskningsinstitutioner utan även hos finansiärer, myndigheter och departement. Förändringen behöver ske brett, över organisations- och nationsgränser. Det menar The League of European Research Universities (LERU) som är en sammanslutning av 23 universitet i tolv länder i Europa. De skriver: “Embed Open Science principles in the institutional research assessment system, shifting away from an excessive reliance on publication-based journal impact factors and citation cultures and recognising Open Science approaches such as OA publishing, data/code/reagent sharing, recognising pre-prints, etc.”

Därför bör det tydligt framgå av meriteringssystem, på olika nivåer och i olika sammanhang, att det är meriterande att publicera sig på sådant sätt att det ger öppen tillgång för alla tänkbara läsare. Dessutom bör man tona ner betydelsen av de mått som är kopplade till tidskrifter (till exempel journal impact factors) när man bedömer kvaliteten av publiceringen.

KB kan inte ändra meriteringssystem. Det måste göras av lärosäten, forskningsfinansiärer och vetenskapliga akademier.

Rekommendation 1 lyder: ”Att riktlinjer för meritvärdering hos lärosäten och finansiärer undanröjer aspekter som negativt påverkar publicering med öppen tillgång. I detta arbete behövs en samordnande organisation som samlar förslagsvis lärosäten, finansiärer samt vetenskapliga akademier och sammanslutningar.”

Läs mer om beskrivning av, och argument för, den här rekommendationen i utredningen Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång.

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.