Nu är det Peer Review Week 2018

Under en vecka i september (10-15 september) är det dags för Peer Review Week. För fjärde året i rad uppmärksammas betydelsen av den expertgranskning (peer review) som görs i samband med, och som en vital del av, den vetenskapliga publiceringsprocessen.

Många menar att denna expertgranskning, som utförs av forskarkollegor inom samma ämnesområde, är en nödvändig förutsättning för att upprätthålla tillförlitligheten och kvaliteten i publicerad forskning.

På flera platser och i olika medier uppmärksammas temat med texter och aktiviteter. En rad händelser, inklusive öppna webinars, listas på webbsidan peerreviewweek.org. Vill man vara med och sprida ordet kan man använda sig av hashtagen #PeerReviewWeek18.

I samband med årets Peer Review Week har Publons publicerat en rapport som analyserar data om peer review-aktiviteter inom vetenskaplig forskning, delvis baserat på enkäter till närmare 11 000 forskare över hela världen. Rapporten är väl värd att läsa i sin helhet för att få perspektiv på de olika varianter av peer review som finns, vilka som genomför peer review och hur man kan bedöma kvaliteten på kollegial granskning.

Här är dock några intressanta fakta från rapporten:

  • 68,5 miljoner timmar - så mycket tid ägnas åt peer review över hela världen under ett år.
  • 19,1 dagar - så lång tid tar det i genomsnitt för en forskare att granska en artikel.
  • Ju mer prestigefull en tidskrift är, desto längre är granskningsrapporterna, och artiklar granskas fortare ju mer prestige tidskriften har.
  • Forskare från framväxande forskningsregioner (t.ex. Kina, Brasilien, Indian och Iran) är underrepresenterade i peer review-processen, medan forskare från etablerade regioner (såsom USA, Storbritannien och Japan) står för en mycket stor del.

Även om de flesta aktörer inom den vetenskapliga publiceringsvärlden är överens om granskningsarbetets betydelse så finns det kritik mot systemet. Det finns åtskilliga exempel på där granskningen varken varit opartisk eller insiktsfull med följden att viktiga forskningsresultat motverkats eller ignorerats. (1)

Ett annat bekymmer är att den enskilde forskarens engagemang i expertgranskningen varken uppmärksammas eller belönas i någon nämnvärd omfattning. Ett initiativ med avsikten att försöka ändra på det är Publons, som är en kostnadsfri webbplats där forskare kan registrera sig och visa upp sitt granskningsarbete. Enligt Publons har fler än 450 000 forskare världen anslutit sig till nätverket, en ökning med ca 265 000 sedan förra året.

Expertgranskningens avgörande betydelse har också aktualiserats i samband med ökningen av oseriösa förlag och tidskrifter. Gemensamt för dessa förlag är att de inte tillhandahåller en rigorös och pålitlig granskningsprocess (även om de ofta säger att de gör det). Drivkraften bakom dessa förlag är snarare att komma åt författarens publiceringsavgifter. (2)

Cartoon by Nick D Kim, scienceandink.com. Used by permission. 

Till sist: hur vet du om artikeln genomgått kollegial granskning? Det har vår kollega Klas Moberg skrivit om i ett tidigare inlägg.

  1. Smith R. Peer review: a flawed process at the heart of science and journals. Journal of the Royal Society of Medicine. 2006;99(4):178-82.
     
  2. Bohannon J. Who's afraid of peer review? Science (New York, NY). 2013;342(6154):60-5.

Henrik Schmidt

Bibliotekarie som sysslar med forskarstöd i olika former. Undervisar doktorander och forskare i frågor som rör litteratursökning, publicering och publikationsuppföljning.