Källkritikens dag

Tisdag 13 mars är det källkritikens dag. Dagen har etablerats av Metro och Viralgranskaren och man kan delta i en rad evenemang bland annat på Kulturhuset. På kvällspasset kl 18-20 deltar flera KI-forskare och en av programpunkterna är vanliga myter och missförstånd om mat och hälsa. För er som inte har möjlighet att delta på plats livesänds passet kl 13.30-15.

En kommentar till detta är att 2018 verkar vara källkritikens år. Behovet av källkritik är större än någonsin. Fakta är inte längre fakta utan beskrivs som alternativa fakta. Nyheter är eller beskrivs som fejkade nyheter. Faktaresistens verkar breda ut sig. Internetjättarna sluter in oss i filterbubblor där vi nås bara av den information vi verkar vilja ha. Vi kanske till och med lever i den postfaktiska eran. Källkritik är viktigare än någonsin. 

En annan kommentar är att alla dagar är källkritikens dag på biblioteken! Källorna och formerna varierar, men oavsett så räcker de grundläggande frågor vi rekommenderar på våra webbsidor ganska långt:

  • Vem står bakom informationen? Är någon person eller organisation angiven som ansvarig? Vet du i sådana fall något om personen eller organisationen? Har personen/organisationen kunskaper i området?
  • Vilket syfte har informationen? Är syftet att informera, övertyga, marknadsföra något?
  • När publicerades eller uppdaterades informationen? Är informationen fortfarande aktuell?
  • Har informationen granskats innan den publicerades?
  • Finns det källor och referenser? Är dessa källor aktuella och relevanta?

Ytterligare en fråga som har fått förnyad aktualitet är frågan om äkthet. Är källan vad den utger sig för att vara? Tillhör webbplatsen den organisation den ger sken av? Är fotot taget vid det tillfälle som det påstås?

Det är viktigt att komma ihåg att vetenskapliga publikationer inte står över behovet av källkritik. Bland tidskrifterna finns också oseriösa tidskrifter, så kallade rovdjurstidskrifter som ger sken av att vara seriösa vetenskapliga tidskrifter, men som har stora brister i sin kvalitetskontroll och publicerar vilka manus som helst i syfte att tjäna pengar.  

Även forskare är individer som kan ha intressekonflikter och förutfattade meningar som påverkar hur forskningen bedrivs och rapporteras.  

Det är lätt att bli uppgiven och misstro allt, men en bättre strategi är faktiskt att förbättra sina källkritiska färdigheter, till exempel genom att läsa KI-forskaren Emma Frans bok Larmrapporten
 

Magdalena Svanberg

Bibliotekarie som handleder och undervisar studenter på alla nivåer. Är också del av bibliotekets sökargrupp.