Hur ska jag referera till en webbsida?

Är du student och har problem med att referera till källor du hittat på webben? Läs i så fall vidare, så ska vi försöka reda ut begreppen.

Troligen har du hämtat en stor del av dina källor från webben på ett eller annat sätt. För elektroniskt publicerade vetenskapliga artiklar, e-böcker och kapitel i e-böcker verkar mallarna och exemplen i våra referensguider för APA och Vancouver fungera ganska bra. Andra typer av material på webben verkar ställa till mer problem i referenshanteringen. Det kan gälla riktlinjer, statistik, rapporter, elektroniska uppslagsverk, webbsidor, information ur databaser. Det finns mallar och exempel i guiderna där dessa kategorier passar in också, men det kan vara svårt både att hitta rätt kategori och att hitta den information som ska finnas med i referensen.

Rapporter och broschyrer

I guiderna finns kategorin Webb. Faktum är dock att för de allra flesta källor hämtade från webben finns den någon annan kategori som fungerar bättre. Ett knep kan vara att tänka sig den elektroniska källan i tryckt form. Vad hade den varit då? Rapporter och broschyrer är kategorier som fungerar för olika slags dokument på webben, ofta i pdf-form. En annan ledtråd som tyder på att något passar bra att behandla som en rapport eller broschyr är att det också går att beställa en tryckt version. Rapporter och broschyrer är i regel mindre föränderliga än annat material på webben. Om dokumenten förändras så visas ofta det genom ett revisionsdatum, eller med uppgifter om version. Gränsen mellan rapport och broschyr kan vara svår att dra och ligger dels i omfånget (rapporten är i regel längre än broschyren), dels i syftet. Enkel information avsedd för till exempel patienter har ofta broschyrform, medan mer uttömmande redogörelser har formen av rapporter. Mallen för rapporter kan till exempel användas för:

  • Nationella och regionala riktlinjer
  • Årsrapporter
  • Publikationer från myndigheter och organisationer. För offentligt tryck, som Statens offentliga utredningar och lagar och förordningar finns dock särskilda mallar.

Tänk på att dokument på webben ibland är delar av en helhet. En rapport eller bok kan till exempel ha delats upp i olika kapitel för att göra det lättare att ladda ner och skriva ut dokumentet. I så fall kan mallen Kapitel i antologi vara ett viktigt komplement för att få till en korrekt referens.

Webbsidor, databaser och uppslagsverk

Då är vi framme vid källtypen Webb, som alltså bara ska användas för källor som inte passar in i andra kategorier. Bloggar och twitterinlägg och wikier är lätta att identifiera, men när ska mallarna Databas, Del av databas och Webbsidor egentligen användas.? Under Artiklar finns också kategorin Artiklar i uppslagsverk, som kan vara relevant i sammanhanget.

I det här sammanhanget är en databas en mängd strukturerad information som lagrats elektroniskt i en databashanterare och är sökbar. De mest använda databaserna på KI är bibliografiska databaser, som innehåller information om framför allt vetenskapliga artiklar. Hit hör PubMed, Cinahl och Web of Science. Bibliografiska databaser behöver du inte referera till, utan du refererar förstås till artiklarna i sig.

Det finns också databaser som innehåller fakta, och det är dessa databaser som det kan finnas anledning att referera till. Några exempel är Landguiden, Ovanliga diagnoser och OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man). Men vad skiljer då en faktadatabas från ett elektroniskt uppslagsverk eller en webbsida? Informationen på webbsidor och i elektroniska uppslagsverk och på webbsidor är också strukturerad och i regel sökbar. I många fall är den troligen dessutom lagrad i en databashanterare, men det är förstås inget man vet som utomstående. Här är gränserna otydliga och det kan vara svårt att välja mall i referensguiden.

  • Kolla om resursen själv kallar sig databas eller uppslagsverk och följ i så fall det. Informationen kan finnas på förstasidan, eller under Om oss eller liknande.
  • Om det finns en tryckt motsvarighet som kallas uppslagsverk är resursen kanske ett elektroniskt uppslagsverk. Ett annat tecken är att informationen i huvudsak är ordnad alfabetisk eller systematisk utifrån uppslagsord.
  • Om sökfunktionen är det mest centrala är det kanske en databas.
  • Om ingen av dessa punkter gäller är det kanske en vanlig webbsida.

Är det fortfarande svårt att välja mall? En tröst kan vara att mallarna visserligen är olika, men att den information som ingår för de olika typerna av källor ändå till stora delar sammanfaller. Ibland finns det information på resursen om hur den bör citeras. Utgå från den, och modifiera så att det stämmer med den referensstil du ska använda. Ibland saknas uppgifter som enligt referensstilarna ska finnas med, och då får du hoppa över dem. Försök dock alltid att ta med författare/upphovsman, resursens titel och en giltig URL. Om du skriver referenser enligt Vancouverstilen ska uppgifter om utgivare och utgivningsort också vara med. Sådana uppgifter går ofta att hitta under Om oss eller Kontakta oss.

Oftast har du bara använt en del av en databas eller ett uppslagsverk och bara en viss webbsida på en webbplats. Då bör du referera till den och inte till hela databasen, uppslagsverket eller webbplatsen. Läsaren ska inte behöva gissa hur du sökte i uppslagsverket eller databasen, utan du ska göra det lätt för läsaren. Använd en URL som leder till den del av resursen som du använt.

URL:er

Långa URLer kan vara svårhanterliga i en referenslista. När du söker i en databas eller på en webbplats så läggs ofta sökvägen till sist i URL:en. Ibland kan du ta bort den informationen och fortfarande ha en fungerande länk. Prova dig fram till kortast möjliga URL som leder rätt. Det finns också tjänster som förkortar URL:er, men åtminstone i APA-stilen är rekommendationen att inte använda förkortade URL:er i referenslistan. En del webbadresser är specifika för den särskilda session när du tittade på resursen, och leder ingen vart vid ett annat tillfälle. Kolla så att dina länkar fungerar efter att du stängt ner webbläsarfönstret och loggat ut från sådant som kräver inloggning. Använd gärna en annan webbläsare så att inte en cachad kopia finns kvar. Om du arbetat med din text under en längre tid är det också bra att gå tillbaka och kontrollera länkarna inför att arbetet ska lämnas in.

Fortfarande oklart hur du ska referera? Välkommen till KIB-labb för rådgivning och diskussion.

Magdalena Svanberg

Bibliotekarie som handleder och undervisar studenter på alla nivåer. Är också del av bibliotekets sökargrupp.