Har jag sökt tillräckligt? Hur ska jag veta att jag har täckt in mitt område?

Det är en fråga som vi får rätt ofta i biblioteket. Och dessvärre kan det vara svårt att ge ett kort och enkelt svar på frågan. Här ska jag dock försöka ta upp några saker som du kan tänka på när du känner dig osäker på om du sökt tillräckligt eller inte.

Vilken typ av studie eller arbete ska du göra?

Att göra sökningar för att täcka in allt som finns om ett område är ett omfattande och tidskrävande arbete. Varje år utkommer över en miljon nya vetenskapliga artiklar och utgivningstakten ökar ständigt. Den medicinska databasen Pubmed innehåller idag 26 miljoner referenser. Och Pubmed är inte den enda databasen, och innehåller långt ifrån allt.

När vi säger att vi vill ”täcka in ett område” menar vi nog inte alltid samma sak, och omfattningen på din sökning beror på vad det är för typ av studie eller arbete du ska göra. Söker du främst litteratur till bakgrunden i ditt arbete eller ska du göra en litteraturöversikt?

Vad är en systematisk översikt?

En systematisk översikt är en studie som utifrån en specifik frågeställning, ofta formulerad enligt PICO-strukturen Population, Intervention, Control och Outcome, syftar till att identifiera alla relevanta studier relaterade till frågeställningen, värdera studiernas kvalitet, och sammanställa/analysera studiernas resultat. En central del av en systematisk översikt är en omfattande litteratursökning, som också redovisas i studien. Litteratursökningen ska, för att undvika bias, vara utformad för att hitta all relevant litteratur relaterad till frågeställningen.

På vår webbplats kan du läsa mer om vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en litteraturöversikt ska räknas som en systematisk översikt, och om hur du söker systematiskt. Som forskare på KI kan du vända dig till Sökarna för att få hjälp med att utföra systematiska litteratursökningar.

Systematisk litteraturöversikt som examensarbete – vilka krav finns på litteratursökningen då?

I KIB-labb träffar vi ofta studenter som gör litteraturöversikter som examensarbete. Hur omfattande litteratursökningen ska vara kan skilja sig mellan olika program/nivåer. På grund av begränsad tid och kunskap är det oftast inte möjligt att göra systematisk översikt i egentlig mening, där all relevant litteratur inkluderas, som examensarbete. Det är dock möjligt att ha en systematisk ansats och att sträva emot att fånga in så stor del som möjligt av den relevanta litteraturen.

I en faktisk systematisk översikt är det inte ovanligt att sökningen resulterar i en träfflista med tusentals träffar. Sökningen görs med en kombination av kontrollerade ämnesord och fritextord, och man tar hänsyn till sådant som olika böjningsformer och stavningsvarianter, för att verkligen fånga in alla relevanta studier. Att manuellt sålla bort de studier som inte är relevanta är en del av arbetet med systematiska översikter. Den första grovsållningen görs genom att läsa titlar och abstract. De studier som blir kvar läses i fulltext och kvalitetsgranskas. I en riktig systematisk översikt är det vanligtvis någonstans runt 2-3 procent av träffarna i det ursprungliga sökresultatet som sedan inkluderas i analysen.

Med de begränsade tidsramar som ett examensarbete utgör behöver du antagligen göra relevanta begränsningar för att få ett mer hanterbart sökresultat. Du kan t ex välja att begränsa dig till forskning från de senaste åren, en viss studietyp, publikationer på ett visst språk eller från ett visst land. Även om du inte kan ha som ambition att täcka in precis allt kan du fortfarande ha ett systematiskt och transparant tillvägagångssätt i arbetet med datainsamling och urval. Att gå igenom ett hundratal träffar tar oftast inte så lång tid, och att du har gjort en sökning där majoriteten av träffarna inte är relevanta (men där ändå en minoritet faktiskt är relevanta) ska snarast ses som något bra i detta sammanhang. Det är ett tecken på att du har gjort en sökning med hög känslighet, dvs. en sökning som syftar till att fånga in ett stort antal av de relevanta artiklarna.

När du gör en litteraturöversikt så är litteratursökningen en del av din metod, och det kan vara en bra idé att kika i någon av bibliotekets böcker om litteraturöversikter. Ett annat tips är SBUs metodbok. Där kan du läsa mer om hur du strukturerar frågeställningen, bestämmer inklusions- och exklusionskriterier, hittar sökord och formulerar en sökstrategi.

Testsök och hitta översiktsartiklar

Oavsett omfattningen på ditt arbete så kan ett bra första steg vara att se efter om du hittar några översiktsartiklar (eng Review articles) eller systematiska översikter (eng Systematic Reviews) som berör ditt problemområde. Har du hittat en ny, välgjord översikt är referenslistan i den ofta en bra utgångspunkt. Om du har tur redovisas också sökorden och ibland även de fullständiga sökstrategierna. Sök gärna upp relevanta artiklar i en databas, och se efter vilka ämnesord artiklarna har taggats med. Leta också efter relevanta ord i titlar och abstract. Skriv ner dessa ord, de är användbara när du sedan söker i databaserna för att hitta originalstudier.

Ska du själv göra en systematisk översikt behöver du förstås se efter att det inte har publicerats en alldeles ny systematisk översikt med exakt samma frågeställning som du har. Om så är fallet får du se till att ändra din frågeställning något, så att din studie kan bidra med något nytt. Det är också bra att du, innan du gör din systematiska sökning, gör en testökning i databaserna för att se efter så att det verkar finnas ett tillräckligt stort antal publicerade studier för att du ska kunna genomföra din översiktsstudie. När du testsöker kan du passa på att fånga upp relevanta ord som förekommer i titlar och abstract.

Strukturera din sökning genom att dela upp sökorden i olika block

Ett bra sätt att strukturera din sökning är att göra en sk ”blocksökning”. Med det menas att du delar upp din sökfråga i olika delar, olika ”block”, och söker varje del för sig, för att på slutet kombinera ihop alla delar. På vår webb kan du läsa mer om hur du kombinerar sökord.

Har du strukturerat din frågeställning utifrån PICO motsvarar ofta de olika delarna i PICO-frågan ett block i din sökning. Det är dock inte säkert att alla delar i PICO-frågan behöver finnas med i sökningen.

Exempel*:
”Behandling med basal kroppskännedom eller autogen träning för stressrelaterade sjukdomar”

Population Intervention Control Outcome
Patienter med stressrelaterade sjukdomar Basal kroppskännedom eller autogen träning Inget Minskade symptom

Sökord
Burnout, Professional [MeSH] Autogenic Training [MeSH]
Stress, Psychological [MeSH] burnout* Progressive Relaxation
mental exhausti* Body awareness therapy
emotional exhausti* Body awareness scale

Antal sökord och synonymer

Hur många synonymer du behöver ha inom varje block beror dels på hur känslig du vill göra din sökning – vill du fånga in allt som finns skrivet om ämnet? –, men också på ditt vilket ämne du skriver om – kan det beskrivas på många olika sätt? Har du ett ämne där det finns bra kontrollerade ämnesord är det bra att använda dessa, och komplettera med fritextord för att även fånga upp artiklar som inte har taggats med ämnesord.

För en del ämnen är det svårare att hitta kontrollerade ämnesord. Ibland finns det flera snarlika ämnesord och i vissa fall saknas det kanske kontrollerade termer för just det du letar efter. Då behöver du istället fundera över relevanta fritextord, det vill säga, ord som kan tänkas förekomma i titlar och abstract på sådana artiklar som du vill fånga upp i din sökning.

Alla databaser har inte kontrollerade ämnesord. Web of Science är ett exempel på en sk fritextdatabas, där du bara söker med fritextord. När du söker i en sådan databas blir det viktigare att tänka på sådant som alternativa stavningar, böjningsformer med mera. På vår webb kan du läsa mer om trunkeringar och frassökning.

Databaser

För ett examensarbete är det ofta lämpligt att söka i minst två olika databaser. Många databaser överlappar varandra, men innehåller också mycket unikt material. Här kan du läsa mer om några av de mest använda databaserna på KI. Vilka databaser du bör söka i avgörs av ditt ämne, i bibliotekets databaslista kan du filtrera utifrån ämne.

Söker du på ett mycket specifikt begrepp eller en fras kan du också testa att söka i en fulltextdatabas, dvs. en databas där du kan söka i hela artiklarnas text. Google scholar och Research är två exempel på fulltextdatabaser.

Ytterligare ett sätt att hitta relevanta artiklar kan vara att följa citeringar. I citeringsdatabaser som t ex Web of Science kan du se vilka artiklar som har citerat en viss artikel. Du kan även se en del citeringar i Pubmed. När du ser efter hur mycket eller vilka som har citerat en viss artikel kan det vara bra att tänka på att äldre artiklar i regel har hunnit få fler citeringar än nyare artiklar, och att översiktsartiklar brukar citeras i högre utsträckning än originalartiklar.

Är du student på grund- och masternivå, eller doktorand som sammanställer en litteraturöversikt till din kappa, är du välkommen till biblioteket för att få hjälp med litteratursökning.

*Exemplet är hämtat från SBU:s upplysningstjänst:
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2016). Behandling med basal kroppskännedom eller autogen träning för stressrelaterade sjukdomar.

Sabina Gillsund

Bibliotekarie på KIB som främst arbetar med undervisning och handledning för studenter. Jag indexerar också artiklar till databasen SveMed+.