Forskningsdata – vad och hur?

Forskningsdata kan beskrivas som fakta eller siffror som har samlats för att undersökas och anses vara grunden för resonemang, diskussion eller beräkningar. I forskningskontext är exempel på forskningsdata statistik, resultat från experiment, mätdata, observationer från fältarbete, enkätdata, intervjuer, inspelningar (video/ljud) och bilder.*

Hur kan och bör jag hantera mina forskningsdata?

Med datahantering menas hur forskningsmaterialet hanteras, organiseras och struktureras under hela forskningsprocessen. För att enklare hantera den mängd data som insamlingen genererar och för att undvika tidskrävande arbete i efterhand är det viktigt att ha en tydlig struktur i hur data, material och dokument organiseras. 

Datahanteringsplaner – en viktig del av din planering, rapportering och publicering?

Kvalitetssäkrad och korrekt hantering av data underlättas ofta med en genomtänkt datahanteringsplan (DHP). Många forskningsfinansiärer i Europa, England och USA kräver att man lämnar in en datahanteringsplan. Detta gäller i dagsläget både H2020 och ERC-finansierade projekt där en första version av datahanteringsplan ska lämnas in 6 månader efter projektstart.

En väl formulerad beskrivning av hur du kommer hantera och lagra dina data kan vara en av flera framgångsfaktorer i såväl ansökan som hur du sedan rapporterar under och efter avslutat forskningsprojekt. Även bland utgivare och tidskrifter har det börjat komma rekommendationer att inkludera och publicera en DHP tillsammans med forskningsdata i samband med artikelpublicering.

Läs mer om datahanteringsplaner

Kontakt

Har du frågor om hantering av forskningsdata? Läs mer på Hantera forskningsdata

* H2020 Programme Guidelines to the Rules on Open Access to Scientific Publications and Open Access to Research Data in Horizon 2020