Oseriösa publiceringsformer är ett reellt hot mot den seriösa forskningen.

En nationell databas över forskning publicerad i svenska vetenskapliga tidskrifter.

Den vetenskapliga tidskriften utgör, än så länge, en essentiell komponent i den vetenskapliga kommunikationen.

Vi behöver stärka och vidareutveckla infrastrukturer och standarder.

Vetenskapens oumbärliga roll för att nå målen för hållbar utveckling.

Omställningen till öppen tillgänglighet för böcker går trögt.

Relevanta myndigheter ges ansvar för kontinuerlig uppföljning och analys av nationella publiceringskostnader.

Forskningsfinansiärer och lärosäten tar delat ansvar för finansiering av publiceringskostnader.

Regeringen har i propositioner och myndighetsuppdrag pekat på betydelsen att ställa om till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem i syfte att främja både hög forskningskvalitet och fortsatt samhällsutveckling.

Regeringen har som mål att göra den forskning som är finansierad via offentliga medel omedelbart öppet tillgänglig för alla.

Lärosätenas uppgift, enligt högskolelagen, är att ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”.

Sedan ett tjugotal år har diskussionen om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer pågått. Vid 2000-talets början formulerades först Budapestinitiativet och sedan Berlindeklarationen.

I den senaste forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft menas att öppen tillgång till forskningsresultat är ett sätt att ”upprätthålla och främja en hög forskningskvalitet”.

KI, som alla andra universitet och högskolor i Sverige, har saknat direkt tillgång till fulltexten till artiklar som har publicerats efter juni 2018 i Elseviers tidskrifter. Förhandlingar pågår.

Grejen med open access är att alla skall kunna läsa den forskning som produceras på olika universitet och forskningsinstitut världen över.