Tillgänglig visualisering

Effektiv visualisering, i synnerhet sådan ämnad för kommunikation, behöver vara tillgänglig. Det finns mycket att vinna på att försöka nå och tilltala fler. Här kan du läsa mer om hur du visualiserar tillgängligt.

Tillgänglighet

Grundläggande tillgänglighet är en förutsättning för effektiv kommunikation, i synnerhet när allt mer publiceras digitalt. Att sörja för att budskapet som kommuniceras kan tas emot av betraktare med något slags funktionsnedsättning, -hinder eller -variation är dessutom en viktig del av visualiseringsarbetet och något som är nödvändigt att ta hänsyn till redan tidigt i processen, snarare än att det tillämpas som en eftertanke.

Kom ihåg att...

...funktionsnedsättningar, -hinder eller -variationer ingalunda behöver innebära kroniska tillstånd eller konstanta omständigheter. Blindhet, till exempel, må vara ett kroniskt tillstånd, men att ha tillfälligt nedsatt syn på grund av ofördelaktiga ljusomständigheter eller ett sjukdomstillstånd, är det inte.

Webbaserad publicering

När du publicerar dina resultat digitalt finns vissa krav och standarder att beakta. Grundläggande webtillgänglighet kan du till exempel läsa mer om hos World Wide Web Consortium.

Alt-text

Enligt tillgänglighetskriterierna för visuellt material så ska en alternativ beskrivande text finnas tillgänglig, en så kallad alt-text. I den årliga rapporten The WebAIM Million, där en miljon webbplatser undersöks och bedöms utifrån tillgänglighetskriterierna, är dock detta tyvärr en av punkterna där det finns stora brister. 

Att författa adekvata alt-texter kan vara en utmaning i sig, att dessutom göra det för förhållandevis avancerande diagram kan kännas övermäktigt för den som inte är van. Den grafiska designern Amy Cesal har dock författat en informativ artikel för publikationen Nightingale, med titeln Writing Alt Text for Data Visualization, där du kan få tips på hur du kommer igång.

Texta allt

I de fall du producerar och publicerar en animation eller video bör du naturligtvis sträva efter att texta materialet, i synnerhet om det ligger en förklarande och berättande speakerröst över. Tänk på att vi tar till oss information på många olika plattformar och i många olika miljöer, via telefonen på pendeltåget till exempel. Det är inte alltid möjligt att ha ljudet på. En textremsa kan också bidra till en effektiv kommunikation, även hos de som har fullgod hörsel och väljer att ha ljudet på. Att läsa och lyssna samtidigt har, i vissa fall, visat sig ha gynnsamma effekter på framförallt ordförståelsen.

Kontrast och färg

Att designa med tillräcklig kontrast är viktigt att tänka på när du publicerar digitalt material. Inte bara för att inkludera människor som lever med någon form av synnedsättning eller färgsinnesdefekt, utan återigen spelar sättet vi tillgodogör oss information på en roll. En för svag kontrast kan, till exempel, vara förödande om mottagaren sitter med sin laptop utomhus. Skillnaderna i valör kan elimineras helt om solen lyser.

En återhållen färgpalett kan vara en stor fördel vid visualisering. Färg kan sparas för att framhäva specifika element, grafiska detaljer som är centrala för budskapet som kommuniceras. Var dock noga med att låta färgerna skilja sig tillräckligt mycket från varandra, även de färger som har en mer tillbakadragen roll att spela.

Läs mer om tillgänglig design vad gäller både kontrast och färg på sidan om färg.

Kognitiv belastning

Nära besläktat med en restriktiv användning av färg, i synnerhet många och kraftiga sådana, finns diskussionen om kognitiv belastning. Allt ska inte betonas hela tiden, du vill värna betraktarens uppmärksamhet varsamt och vara noga med att det budskap som är centralt för din visualisering är det som sticker ut, det som fångar den eftertraktade uppmärksamheten.

För att minska den kognitiva belastningen bör du eftersträva ett så enkelt uttryck som möjligt. Det handlar inte om minimalism, en visualisering kan förmedla stora mängder information även om uttryckssättet är återhållet och sparsmakat. I många fall sannolikt mer än om det grafiska maximerats.

Förenkla och förtydliga...

Försök att skala bort allt onödigt i din grafiska framställning. Reducera antalet färger, fonter, förklaringar och dimensioner. Försök att fokusera på tydliga kontraster och spara krutet till det som är viktigt. 

  • Hur många färger behöver du använda? Finns det några element som egentligen skulle  tjäna på att vara förhållandevis färglösa?
  • Hur många olika fonter använder du? Vilken font används i den förklarande texten? Kan du återanvända någon? Försök att hålla dig till max 2 olika; en för rubrik och en för text.
  • Behövs alla förklarande element? Tydliga skalor, enheter, axelbeskrivningar och dylikt, ska naturligtvis finnas med, men kan du reducera antal angivelser eller frekvens?
  • Fyller till exempel en tredje dimension någon funktion? Behöver du ha en skuggsida på staplarna i ditt diagram? Fyller den fjärde dimensionen (det vill säga tiden) någon funktion? Behöver du presentera dina fynd i en animation eller skulle en statisk bildserie vara lika tydlig?

Den typen av frågor är viktiga att kontinuerligt ställa sig under arbetsprocessen. Skaparglädje och en vilja att uttrycka sig kan lätt ta överhanden, bejaka för all del din kreativitet men se till att behålla fokus på tydlig kommunikation av dina fynd.

...utan att förvanska

Edward Tuftes diskuterar begreppen data-ink ratio och chartjunk i sin bok The Visual Display of Quantitative Information (1983) och betonar vikten av att "above all else show the data". Det är dataunderlaget och dina fynd som är det centrala, inte den grafiska formen eller det estetiska uttrycket.

Jämförelse mellan svårtydda skyltar och ett användarvänligt, designat schema
Nikki Syliantengs schema reducerar den kognitiva belastningen avsevärt. Tidigare svårtydd information presenteras på ett överskådligt sätt.

Ett levande exempel

I vissa fall är det särskilt viktigt att den information som förmedlas uppfattas på rätt sätt av mottagaren. Det kan till exempel handla om provtagningsinstruktioner, ett dosschema för en viss medicin, eller något så enkelt som parkeringsregler på campus. Det finns ett exempel som handlar om just parkering där komplicerade skyltar med oklara instruktioner ledde fram till att en designer, Nikki Sylianteng, startade projektet To park or not to park. Målet med projektet är att förenkla och framförallt förtydliga hur parkeringsregler presenteras. Den kognitiva belastningen minskade drastiskt eftersom informationen som kommuniceras kodas på ett betydligt mer effektivt sätt, bättre lämpat för hur vår perception fungerar.

Rekommenderad läsning:

Lisa Charlotte Rost (Datawrapper) skriver om hur du kan hålla det enkelt, utan att det blir tråkigt, i artikeln In defense of simple charts.

Darkhorse Analytics har en serie animationer under namnet Data looks better naked, som pedagogiskt beskriver hur du kan minska den kognitiva belastningen.

Gänget bakom Plotly publicerade en kortfattad, men praktiskt orienterad, artikel i Medium som går i helt i Tuftes anda med titeln Above all else show the data.

Initiativet DataViz Accessibilty har en omfattande och ständigt växande lista på resurser för dig som vill ha ytterligare tips och stöd i hur du visualiserar tillgängligt.

Tydlighet

Tillgängliga visualiseringar innebär mer än att ett normkritiskt och inkluderande perspektiv antagits under produktionen av det grafiska materialet. Det handlar också om att genom referenser visa vad visualiseringen är baserad på, vad som exkluderats och varför, samt att ägna beskrivande legender och hjälptexter en extra tanke. 

Referenser och grafiskt material

Visualisering i ett akademiskt sammanhang ställer samma krav på tydlighet och transparens på det grafiska materialet som på det icke-grafiska. En proteinstruktur som läggs till i biodatabasen Protein Data Bank (PDB) är, till exempel, kopplad till en källartikel som presenterar fynden. En pedagogisk illustration som publiceras i PDB:s lärportal PDB101 har alltid en källförteckning som klargör vilka strukturer, och därmed artiklar, som ligger till grund för den. Referenskedjan, från den publicerade visualiseringen hela vägen till dataunderlaget, ska i möjligaste mån bibehållas och vara obruten.

När det kommer till visualiseringar baserade på statistiska data kan kompletterande tabelldata bidra med ett visst mått av transparens, under förutsättning att detta är möjligt naturligtvis.

Referenser och animationer

Animationer har en stor pedagogisk potential och är en populär medieform att använda som lärobjekt. När de publiceras och presenteras i sitt sammanhang kan och bör de kompletteras med en beskrivande text där betraktaren får ta del av föregående länk i referenskedjan.

Stuart G Jantzen, Jodie Jenkinson och Gaël McGill publicerade 2015 en kommenterande artikel i Nature med titeln "Transparency in film: increasing credibility of scientific animation using citation" som tar sig an detta problem.

Kan du inte läsa artikeln?

Om du, som är student eller anställd på KI, söker i rosa rutan på bibliotekets startsida hittar du den.

Referenser och det okända

Det är inte alltid vi har all data till hands. I grafisk framställning, liksom i övriga delar av den vetenskapliga processen, förekommer då och då hypotesdrivna approximationer. Det kan, till exempel, vara otydligt hur två proteiner interagerar med varandra samtidigt som det är känt och belagt att gör det. Denna osäkerhet är också något som ska redovisas. Det behöver vara tydligt var skarvar föreligger och vilka eventuella konsekvenser detta har för de slutsatser som dras. I sammanhanget beskrivs ofta dessa skarvar som att ett mått av konstnärlig frihet, eller artistic license, har tillämpats.

Redan 2007 publicerade David S Goodsell och Graham T Johnson en artikel i PLoS Biology med titeln "Filling in the gaps: artistic license in education and outreach" där de beskriver problematiken kring detta. Det centrala är, enligt artikelförfattarna, att förklara utan att förvanska, även när ett visst mått av osäkerhet föreligger. Perspektivet är applicerbart på kommunikation och undervisning i en akademisk kontext.

Referenser och det dolda

All data är inte alltid relevant och vid grafisk framställning, liksom vid annan presentation av data, behöver bruset ibland reduceras och irrelevanta mått exkluderas. Det kan dock förekomma fall där det som tas bort är en viktig del av sammanhanget och då behöver detta redovisas. Illustrationer och animationer kan vara kraftfulla pedagogiska verktyg, oumbärliga vid kommunikation av ett budskap, men missuppfattningen om att det som visas är hela sanningen och inte bara en utvald del av den, kan ställa till problem.

I undersökande studier beskrivs och motiveras regelmässigt vilka urvalskriterier som antagits, varför vissa grupper uteslutits och andra inte. Fundera på om du medvetet exkluderar några grafiska element som är nödvändiga för att din visualisering ska förstås på rätt sätt. Fundera sedan på hur sannolikt det är att din tänkta målgrupp har en adekvat uppfattning för det större sammanhanget och om exkluderandet behöver kommenteras på något sätt.

Makromolekyler i en kolibakteries intracellulärvätska.
De 15 vanligaste makromolekylerna i en kolibakteries cytoplasma.

Bildkälla: doi:10.7295/W9CIL28234

Vi kan ta som exempel hur cytoplasma ofta framställs i, till exempel, läroböcker. Inte sällan är cellen förhållandevis tom; ett membran, några organeller och ett par svävande proteiner av olika slag, och i mitten en cellkärna. Av pedagogiska skäl har mycket exkluderats och skalan förvrängts. Många går igenom sin utbildning med minnet av den bilden som en beskrivning av cellen. Ta som kontrast artikeln "Diffusion, crowding and protein stability in a dynamic molecular model of the bacterial cytoplasm", från 2010. Till den presenterar artikelförfattarna Sean R McGuffee och Adrian H Elcock en animation som redovisar de 15 vanligast förekommande makromolekylerna i en kolibakteries intracellulära vätska. Resultatet är ett myller av slumpvandrande molekyler som kolliderar i ett fascinerande gytter av brownsk rörelse. Cellen är, som bekant, allt annat än tom.

En animation som Elcock och McGuffees fyller givetvis ett annat pedagogiskt syfte, men poängen är att det visuella har en förmåga att stanna kvar i minnet. Var därför noga med att kommentera det som exkluderats, i synnerhet om det som exkluderats är viktigt för fullständig förståelse av visualiseringen.