Skrivprocessen

En text växer sällan fram linjärt, utan mer ofta i en process i flera steg: analys av uppgiften, materialinsamling, utkastskrivande, bearbetning och granskning. Här kan du läsa mer om skrivprocessens olika steg. Bli inte förvånad om det visar sig under ditt skrivande att du växlar mellan de olika stegen, eller att ditt skrivande fungerar bättre om du tar stegen i en annan ordning. Hitta ditt bästa sätt!

Analys av uppgiften

Förbered ditt skrivande så tidigt som möjligt i processen. Ta till exempel reda på vem som ska läsa texten och i vilket syfte. Olika läsare har olika krav på en text - du skriver inte på samma sätt i ett sms till en kompis som om du skulle skriva ett avsnitt i en lärobok till exempel.  På grundutbildningarna är lärare, kurskamrater, handledare och examinatorer de läsare som du ska vända dig till. De förväntar sig vanligtvis att du ska följa de konventioner som finns för den akademiska texten stil och språk.

Syftet med akademiska texter är oftast att förhålla sig till kunskap på olika sätt. Ämne och innehåll brukar du få reda på i lärarens instruktioner eller anvisningar för uppgiften. För att inte missa någon viktig aspekt bör du noga läsa instruktionen. Stryk under centrala begrepp, termer och fackord som du är osäker på. Ta reda på vad de betyder. Stryk också under ”frågeverben” som läraren använder i instruktionen. Vanliga verb som lärare använder är till exempel: identifiera, beskriva, redogöra, definiera, analysera, jämföra, utvärdera och reflektera.

Stryk också under sådant material som läraren eventuellt betonar att du ska utgå ifrån i ditt svar. Om läraren vill att du ska referera till källa X men du i stället refererar till källa Y i ditt svar så missar du kanske att visa den kunskap som efterfrågas.

Materialinsamling

När du har förstått instruktionerna för uppgiften, tänk igenom vilket material du behöver för att skriva uppgiften. Materialet kan bestå av till exempel egna anteckningar, powerpointbilder, läroböcker, kompendier, vetenskapliga artiklar och egna undersökningar. Förhoppningsvis har du redan bearbetat det mesta av materialet inför tidigare seminarier, labbar, VFU-perioder och andra aktiviteter under kursen. Då bör det gå ganska fort att välja ut det material som du behöver för att kunna skriva din hemtenta, till exempel. Välj ut det material som du kommer att ha nytta av och bearbeta detta. En större uppgift som examensarbetet kommer förstås att kräva att du samlar in mer komplext material och i större omfattning än vad som krävs för en hemtenta.

Utkastskrivande

Även om du inte vet exakt vad du ska skriva om så kommer du att ha stor nytta av att planera ett textutkast tidigt i processen. Du kan till exempel planera den övergripande strukturen för din text så tidigt som möjligt. Allt eftersom du sedan börjar besvara tentafrågorna eller börjar skriva på din uppsats så kan du använda strukturen som stöd när du utvecklar din text. I början, innan du vet exakt vad du kommer att ta upp under varje avsnitt, så kan du skriva ett stolpmanus. Stolpmanuset kan innehålla försättsblad (om din lärare kräver ett sådant) och rubriker till de avsnitt du tänker ha med. Rubrikerna kan formuleras utifrån de frågor du fått av läraren om du skriver en hemtenta. Skriver du uppsats kan du utgå från IMRoD-strukturen – det vill säga inledning, metod och material, resultat och diskussion.

Komplettera med underrubriker. Inledningen innehåller till exempel ofta ytterligare avsnitt som bakgrund, problemformulering eller fråga, syfte och teoretisk ram. Om dessa ska vara med, lägg in dem också. I diskussionen ska du oftast förhålla dig till din metod, dina resultat och tidigare forskning. I vissa fall ska även slutsatser eller konklusion finnas med. Lägg till även dessa om det står i anvisningarna.

Du kan också använda stolpmanuset för att skriva anvisningar och kommentarer till dig själv under varje rubrik så att du inte glömmer bort något viktigt. Under Inledning kan du till exempel skriva: ”Kom ihåg att motivera omvårdnadsrelevansen här. Vi fick visst använda ”jag” i det här avsnittet – men bara i det här. Använd exempel från vår VFU för att motivera varför jag har valt detta ämne”.

Så småningom kan du lägga in hela textstycken under de relevanta rubrikerna. Låt texten gradvis växa fram. Om du fastnar eller blir nervös över att texten kanske inte blir tillräckligt bra, så försök att lägga de tankarna åt sidan. Det viktigaste i början av skrivandet är att du försöker hålla igång flödet utan att recensera dig själv. Var beredd på att texten kommer att behöva bearbetas i flera steg – det är inget nederlag att behöva revidera sin text, utan tvärtom mycket vanligt. Skriv, lägg till, omformulera och flytta om allt eftersom du skriver dig fram till en större förståelse för ditt ämne.

Bearbetning

Ju längre text och komplexare innehåll, desto mer brukar texten behöva bearbetas innan den är färdig för inlämning. Bli inte förvånad om du skriver om texten tre eller fyra gånger, kanske ännu fler, innan du blir nöjd. I början av skrivandet kommer du troligen att arbeta mest med innehållet. Det är ganska naturligt, eftersom du kommer att bedömas utifrån hur väl du visar dina ämneskunskaper. Du kan bearbeta texten med följande frågor i åtanke: Har du fått med allt du vill, eller måste du lägga till information? Är innehållet logiskt och tydligt uttryckt? Är eventuella begrepp tydligt och korrekt definierade eller beskrivna? Har du fått med de referenser som krävs? Har du refererat korrekt enligt det referenshanteringssystem du ska använda? Svarar innehållet i olika avsnitt mot rubrikerna?

När du är nöjd med innehållet kan du bearbeta de olika styckena. De ska, i förhållande till varandra, ordnas från det generella till det specifika – från det övergripande och mer allmänna till det mer detaljerade och specifika. Akademiska texter kan innehålla relativt långa stycken, men bör ha åtminstone ett par styckebrytningar per sida, annars upplevs texten som kompakt och svårläst. Varje stycke bör inledas med en sammanfattande kärnmening och resten av stycket ska sedan utveckla och precisera det innehåll som kärnmeningen introducerar. Det som inte hör till det aktuella stycket behöver strykas eller kanske flyttas till ett annat stycke där det bättre hör hemma.

När du har kommit så långt att du tycker att innehåll, struktur och disposition fungerar bra, då om inte förr, så är det dags att bearbeta varje enskild mening. Gå igenom texten mening för mening och arbeta med den akademiska stilen. Stryk upprepningar, onödiga småord och förstärkningsord i form av till exempel onödiga adjektiv till exempel. Fundera på om du kan göra texten mer koncis genom att byta ut verbfraser mot substantiv i stället. Kontrollera att du har definierat centrala begrepp om läraren har angett detta – eller om du skriver ett självständigt arbete på kandidat- magister- eller masternivå. Tänk också på att vara entydig. Använd begrepp och termer entydigt i hela texten. Om det finns flera synonymer för ett begrepp, välj ett av dem och använd endast detta i texten.

Granskning

Innan du lämnar in texten måste du kontrollera meningsbyggnad, interpunktion, skrivregler och stavning. Du kan använda stavnings- och grammatikkontrollen i Word eller Stava Rex (finns på KIB:s datorer) men var beredd på att den inte upptäcker alla fel. Du måste komplettera med att noga läsa texten själv. Skriv gärna ut ett exemplar av texten så att du har en papperskopia och slipper läsa på skärmen. Ett bra knep är att lägga en linjal under den rad du vill granska, så slipper du bli distraherad av raden nedanför. En del upplever att det blir lättare att koncentrera sig på texten på så sätt. Läs sedan texten noga på jakt efter korrekturfel, brott mot skrivreglerna och andra missar du kan ha gjort. Tänk på att det är väldigt koncentrationskrävande att korrekturläsa en text. Arbeta i korta pass och vila ofta så kommer du att bli mindre trött och upptäcka fler fel.

Senast uppdaterad: 
2018-03-09