Akademiska texters struktur

Ett viktigt kännetecken för akademiska texter är att de är upplagda på ett särskilt sätt; de har en förväntad struktur. Denna struktur gör det dels lättare för din läsare att hitta i din text och därmed ta till sig innehållet, dels lättare för dig som skribent att lägga upp din text. Den förväntade strukturen påverkar alla nivåer av uppsatsen: hela uppsatsen, varje avsnitt, varje stycke och till och med enskilda meningar. 

Struktur i hela uppsatsen och i varje avsnitt

På en övergripande nivå följer de flesta vetenskapliga texter inom naturvetenskap den modell som ofta kallas imrod, vilket står för inledning, metod och material, resultat och diskussion. Imrod illustreras ofta med följande bild (varför förklaras nedan).

Denna modell bör dock kompletteras med avsnitt för syfte och frågeställningar, eftersom de utgör själva navet i uppsatsen. Oftast kommer de avsnitten i slutet av inledningen, men ibland under egen rubrik. 

Nedan följer en genomgång av vad som bör ingå i var och en av dessa delar, samt råd om vad du bör tänka på för att få de olika delarna att hänga ihop. Hur du kan strukturera din text, helt enkelt.

Syfte

Syftet styr hela uppsatsen och innehållet i alla uppsatsens delar. Syftet fångar vad du avser att uppnå med din studie. Ett exempel skulle kunna vara att syftet var ”att undersöka hur effektiva omvårdnadsinterventioner är för rökavvänjning”.  Det är oerhört viktigt att syftet är samstämmigt i de olika delarna av uppsatsen. Titeln ska betona samma aspekter som det uttalade syftet, och alla de kommande delarna ha samma fokus.

Frågeställningar

Syftet är ofta generellt, och kan behöva kompletteras med mer konkreta frågeställningar. Frågeställningar är med andra ord mer specifika frågor som du ställer för att kunna uppnå syftet. För exemplet ovan skulle frågorna kunna vara: ”Vilka omvårdnadsinterventioner förekommer idag?”  och ”Hur stor andel är fortfarande rökfria efter ett år?” Tänk på att det alltid ska finnas en tydlig koppling mellan syfte och frågeställningar, men att de inte ska vara identiska. Ställ bara frågor som hjälper dig uppnå ditt syfte. 

Har du flera frågeställningar är det bra att fundera på ordningen mellan dessa. Finns det någon logisk ordning, så att någon fråga bara kan förstås om man först läst de andra frågorna? Är någon fråga mer överordnad eller mer viktig än de andra? Placera frågeställningarna i en följd som du tänkt igenom och håll dig sedan till denna inbördes ordning i resten av uppsatsen.

Ditt syfte och dina frågeställningar måste vara väl avgränsade och smala: vi kan bara undersöka en liten del av världen i vår forskning.  Det är också därför de delar som visar vad vi gjort i vår studie – metod och resultat – är smala i imrod-modellen ovan. 

Inledning

För att vår smala forskning ska vara intressant för andra måste vi dock sätta den i ett större sammanhang, i en kontext. Därför måste inledningen av en text börja med något mycket mer generellt än dina frågeställningar. Ofta sägs det att inledningen ska vara trattformad (liksom den är i imrod-modellen ovan) – det innebär just att du ska börja brett och generellt och sedan stegvis rikta in dig på ditt eget specifika och smala ämne. Texten måste börja med något som din läsare kan relatera till, och något som visar vad din undersökning ska bidra till.

Inledningen ska sedan ge läsaren allt hen behöver veta för att förstå syftet, men också förstå varför syftet är viktigt. Det innebär oftast att du visar att det finns en kunskapslucka. Det kan till exempel vara något som vi inte vet, men som vi skulle kunna ha nytta av att veta, kanske för att ge bättre vård eller för att ta fram ett nytt läkemedel eller en ny behandlingsmetod. Det kan också vara att det finns ett problem med en befintlig metod och alternativa metoder behövs. När du som skribent redogjort för bakgrunden och pekat på ett behov av ny kunskap är din läsare väl förberedd när du sist i inledningen presenterar ditt syfte och dina frågeställningar. (Liksom nämnt ovan presenteras syftet och frågeställningarna ibland under egen rubrik, och då läggs denna del med fördel precis efter inledning).

Observera att inledningen också kan kallas bakgrund. Ibland avses då precis samma sak, men ibland finns en viss skillnad mellan de två begreppen. Det kan finnas en kort inledning som väcker intresse och ger en mycket kort ingång till ämnet, och som sedan följs av en bakgrund med mer djupgående information. Ibland framgår det av instruktionerna vilka delar du ska ha med och vad som ska finnas i de olika delarna, men om inte kan du fråga din lärare. Om du skriver examensarbete kan du också studera tidigare examensarbeten för att få en uppfattning om hur det brukar se ut. (Kom dock ihåg att uppsatser kan skilja sig åt. För att få en bra uppfattning ska du gärna titta på flera uppsatser.)

Metod

I metoddelen ska du visa din läsare exakt hur du har genomfört din undersökning, alltså vad du har gjort för att uppnå ditt syfte och besvara dina frågeställningar. Dels ska läsaren förstå hur du uppnått dina resultat, dels ska hen kunna upprepa din undersökning. Men vad menar vi då med ”exakt” hur du genomfört din undersökning? Du behöver inte berätta till exempel att du gick till biblioteket eller att du pratade med bibliotekarien Barbro. Inte heller behöver du berätta om alla idéer som inte blev av i slutändan. Det viktiga är att fokusera på vad du faktiskt gjorde i studien, samt ibland redogöra för varför du valt att göra just detta.

Tänk på att du gärna får inleda din metoddel med att skriva något övergripande om metoden – där du förslagsvis nämner vilken sort din studie är. Om du berättar från början att ditt arbete är en litteraturstudie, eller att din metod är att intervjua sjuksköterskor med hjälp av en halvstrukturerad intervju, är det lättare för läsarna att hänga med än om du går direkt på detaljer om sökprocessen eller studiegruppen utan att läsarna alls vet vad du avser att göra sen.

Resultat

I resultatdelen ska du redogöra för dina resultat på ett sakligt vis, utan att tolka dem (det gör du i stället i diskussionen). Om du undersöker flera saker som är kopplade till olika frågeställningar bör du redogöra för dessa resultat i samma ordning som du satt upp dina frågeställningar i början; det bidrar till att din uppsats känns konsekvent och hjälper din läsare att hänga med.

Det kan också underlätta för läsarna om du använder illustrationer såsom tabeller och diagram. Illustrationerna ska ha en tydlig koppling till texten, men du ska inte upprepa precis allt i texten som du anger i en tabell. I stället kan du redogöra för de viktigaste aspekterna, alltså det som du vill att din läsare ska uppmärksamma. Tänk också på att tabeller och diagram ska kunna förstås även utan brödtexten, så det är viktigt att du har en bildtext som tydliggör vad din bild illustrerar.

Diskussion

Diskussionsdelen är den del där du tolkar dina resultat, och det är också den del som tar mest tid att skriva. Det beror just på att du inte bara skriver om något som redan är gjort – här både skriver och analyserar du samtidigt. Alla delar av diskussionen ska fokusera på att säga något om dina resultat – det får inte vara för mycket upprepning av bakgrund, metod eller resultat (ibland kan du behöva påminna din läsare om något du tagit upp i dessa delar, men det får alltså inte bli för mycket fokus på detta). Läs gärna avsnittet om styckeindelning och kärnmeningar och se till att varje stycke (utom det allra första) utgör någon sorts analys av ditt ämne. Ett vanligt upplägg för diskussionen är följande:

Det första stycket påminner först din läsare om syftet, gärna med hänvisning till kunskapsluckan. Du kan till exempel skriva ”Detta är den första studie som undersöker sambandet mellan …”. Sedan redogör du kortfattat för de viktigaste resultaten du har fått, ibland med koppling till din hypotes om du hade satt upp en sådan. Man kan säga att första stycket utgör en genväg in i diskussionen: med hjälp av det kan din läsare förstå diskussionen utan att läsa alla delar av uppsatsen.

Resten av diskussionen ska analysera och just diskutera dina resultat. Du kan med fördel ha följande frågor i huvudet:

  • Vad kan dina resultat innebära?
  • Hur förhåller de sig till tidigare forskning? Vad beror eventuella skillnader på? Vad tyder eventuella likheter på?
  • Hur kan din metod ha påverkat dina resultat?
  • Vad är studiens styrkor och svagheter?
  • Vad innebär dina resultat inför framtiden – vad har de för kliniska implikationer, till exempel?
  • Vilken forskning bör göras inom området i framtiden, och varför?

Det är också vanligt att dela upp diskussionen i två delar, en resultatdiskussion och en metoddiskussion. Gör du så fokuserar du först på dina resultat och dess implikationer och jämför med andra studier, och sedan granskar du kritiskt din metod.

Slutsats

I din slutsats ska du uppfylla ditt syfte och visa vad du kommit fram till i din uppsats. Här har du alltså ett gyllene tillfälle att kontrollera att din uppsats hänger ihop på en övergripande nivå, det vill säga att samma saker är viktiga i hela uppsatsen – med andra ord, att du verkligen gör det du säger att du ska göra.

Tänk på att slutsatsen inte enbart ska vara en sammanfattning av dina resultat – i så fall hade ju faktiskt hela din diskussion varit förgäves. Fokusera istället på vad dina resultat kan tänkas innebära efter noggrant övervägande (övervägande som ju du utfört i din diskussion).  

Att redogöra för vad du kommit fram till betyder dock inte att du uttalar dig tvärsäkert – ofta kan man inte säga något säkert efter en kortare studie, om någonsin. Fokusera istället på vad studien tyder på och notera gärna att mer forskning behövs.

Struktur i varje stycke

Den vetenskapliga texten har faktiskt en förväntad struktur i varje stycke. Förväntningen är att varje stycke ska börja generellt och sedan avslutas specifikt. Varje stycke ska ju dessutom handla om en sak, och varje stycke ska tillföra något nytt och bidra med något som inte finns i något annat stycke. För att kunna åstadkomma en tydlig struktur i varje stycke kan du använda dig av kärnmeningar.

Struktur i meningar

Strukturen i meningar påverkar också din text och hur den uppfattas. Det kan vara viktigt att komma ihåg att det som står först i en mening generellt sett hamnar i fokus och därmed uppfattas som det viktigaste. Läs mer om struktur i meningar.

Tydliggör din struktur och visa hur olika delar hänger ihop

En god struktur innebär också att olika delar av en text tydligt kopplas till varandra. För att åstadkomma detta kan du bland annat använda sambandsord och börja meningar med det din läsare just har läst om. 

Senast uppdaterad: 
2018-03-07