Skriva akademiskt

Under utbildningen är det vanligt att behöva skriva akademiska texter. Exempel på akademiska texter är VFU-rapporter, hemtentamina och/eller labbrapporter. För examen på grundnivå eller avancerad nivå måste du dessutom skriva ett examensarbete. Akademiska texter skiljer sig på flera sätt från texter man skriver i andra sammanhang. Bland annat förväntas de ha en tydlig struktur, vara skrivna på ett sakligt och vårdat språk samt genomsyras av korrekt användning av källor. Det betyder att du kan behöva ändra eller utveckla ditt eget skrivande och din skrivprocess för att texterna ska bli så bra som möjligt.

Struktur i akademiska texter

En akademisk text ska vara välstrukturerad på flera olika nivåer: organisation av innehållet, styckeindelning, meningsbyggnad och användning av sambandsord. Det finns olika sätt att organisera innehållet i en akademisk text, men en mycket vanlig struktur i examensarbetet är IMRoD-modellen med fasta rubriker i en bestämd ordning. Andra slags texter har en annan struktur. Oavsett vilken övergripande struktur som texten ska ha, så är en tydlig styckeindelning nödvändig. Varje stycke ska behandla ett tema, en aspekt eller ett perspektiv - inte flera olika. Stycket ska även inledas med en kärnmening och byggas upp så att det mer allmänna presenteras före det mer specifika. Meningsbyggnaden ska vara tydlig och korrekt och övergångarna mellan meningarna logiska. 

Språk i akademiska texter

Det akademiska språket ska vara vårdat, relativt opersonligt, precist och koncentrerat. Ett vårdat språk innebär bland annat att du använder skriftspråkliga ord och, i huvudsak, korrekt grammatik samt följer aktuella skrivregler. Opersonligt språk innebär att skriva så att fokus hamnar på textens innehåll i första hand, och dig som skribent i andra hand. Precision betyder att använda ord och fraser som bäst passar in i sammanhanget. Koncentration innebär att försöka skriva så effektivt som möjligt, bland annat genom att använda nominaliseringar och framförställda adjektiv.

Frasbanken

Frasbanken innehåller en rad exempel på lämpliga fraser att använda i examensarbetets olika delar, från introduktion till slutsats. Exempelfraserna fungerar utmärkt som inspiration för ditt skrivande. I vissa fall kommer du att märka att du kan låna en fras precis som den är, andra gånger kan du behöva ändra en hel del i frasen för att den ska fungera med din text. (Använd alltså inte fraserna som ett absolut facit för hur du tror att du måste uttrycka dig. Det kan finnas många andra sätt än dem som beskrivs i frasbanken.)

Till Frasbanken

Använda källor

I akademiska texter återger du information från olika källor tillsammans med egna reflektioner och ställningstaganden. Den självklara anledningen till att återge information är att det du lär dig på en kurs består av kunskap som forskare och författare har bidragit till att ta fram. Du måste alltså visa din lärare att du har läst och förstått vad författarna menar. Men du behöver även kunna redogöra för dina egna reflektioner och ställningstaganden i texten. Därför är det viktigt att du skiljer egna tolkningar, slutsatser och antaganden från det som har hämtats från olika källor. Det gör du på flera sätt, bland annat genom korrekt referat- och citatteknik samt genom att ange källan i texten och i referenslistan. 

När du använder material från andra källor ska du ju alltid sätta en tydlig referens, men du ska också omformulera informationen, använda dina egna ord. Varför är det så – varför inte bara skriva av, ord för ord? Det finns flera viktiga anledningar.

Tycker du också att det kan vara svårt att återge information med dina egna ord när du refererar? Här får du några tips om hur du kan gå tillväga.

Skrivprocessen 

Du kan spara tid och skriva bättre texter om du blir medveten om skrivprocessens olika delar. Skrivprocessen består av flera steg, bland annat analys av uppgiften, planering, skrivande, bearbetning och korrekturläsning. Uppgiftsanalysen innebär att du ser till att förstå vad du ska skriva om, vad du ska göra och hur du ska organisera texten. Planering betyder att du skriver ett stolpmanus eller en tankekarta över textens innehåll och var i texten informationen ska visas. När du har skrivit ett första utkast behöver du bearbeta innehåll, struktur och språk en eller flera gånger tills du är nöjd. Dessutom behöver du tänka på att korrekturläsa texten innan du lämnar in den. Processen är inte helt linjär och ibland växlar man samtidigt mellan olika delar, men det är viktigt att inte hoppa över någon del. 

Om du vill fördjupa dig

Språkverkstaden

Språkverkstaden är ditt stöd i den akademiska skrivprocessen. Hos våra skrivpedagoger kan du boka tid och få personlig hjälp med din text.

Endast bokad handledning
08-524 84 000
 

Senast uppdaterad: 
2020-08-10