Varför open access?

Open access, som innebär fri tillgänglighet för vetenskapliga resultat på internet, är på god väg att bli en internationell norm för vetenskaplig publicering. Grundtanken med open access är att all offentligt finansierad forskning ska göras fritt tillgänglig för alla utan kostnad.

Inspiration har hämtats från Benefits of Open Access, CC Danny Kingsley & Sarah Brown


En artikel som är publicerad open access är fritt tillgänglig för alla som har tillgång till internet. Det innebär att den potentiella läsarskaran blir mycket större jämfört med om artikeln hade publicerats i en tidskrift som kräver prenumeration.

Skälen till att man bör publicera sig open access är flera. Nedan redovisas de vanligaste anledningarna till att välja en öppen publicering.

  • Forskningsfinansiärerna kan kräva open access-publicering.
  • En artikel publicerad open access får enligt vissa studier fler läsare och citeringar än motsvarande artikel hade fått om man istället valt en tidskrift endast tillgänglig via prenumeration.
  • Open access innebär att forskningsresultaten i många fall kommer ut snabbare.
  • Många institutioner uppmuntrar eller kräver av sina forskare att de skall publicera sina forskningsresultat open access.

Ett flertal forskningsfinansiärer ställer kravet att resultaten av den forskning de finansierar skall publiceras open access. Oftast kan detta ske antingen i en ren open access-tidskrift, i en tidskrift som erbjuder möjligheten att köpa loss enstaka artiklar (hybridtidskrift) eller genom självarkivering av den version av artikeln som genomgått kvalitetsgranskning (peer review).

För att få reda på vilka villkor en specifik forskningsfinansiär ställer kan man söka i databasen Sherpa/Juliet. Där finns bland annat information om vilken typ av publicering som tillåts samt hur tidigt det får ske efter publicering.

Open access på Karolinska Institutet

Karolinska Institutet har sedan 2011 en open access-policy. I denna uppmuntrar KI sina forskare att i största möjliga utsträckning fritt tillgängliggöra sina publikationer utgående från gällande förlagsvillkor och tillämpliga krav från forskningsfinansiärer och myndigheter.

Läs mer om OA i artikeln Forskare – bjud på dina rön! i Läkartidningen, skriven av Caroline Karregård, bibliotekarie på KIB, och Rickard Ljung, docent vid Institutet för miljömedicin.

Eller få en kronologisk översikt: Open Access: a “chronology” (or timeline).

Grejen med open access är att alla skall kunna läsa den forskning som produceras på olika universitet och forskningsinstitut världen över.

Forskningsfinansiärer som kräver öppen publicering

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet kräver att de forskare som beviljas stöd från måste antingen (i) publicera resultaten i webbaserade tidskrifter som tillämpar open access, eller, (ii) efter publicering i en traditionell tidskrift, omedelbart eller senast inom sex månader arkivera artikeln i en öppet sökbar databas. Om förlagets standardavtal inte tillåter parallellpublicering inom sex månader ska forskaren kräva att förlaget gör ett undantag. Parterna kan då använda sig av ett tilläggsavtal som kan hämtas från Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition (SPARC Author Addendum).

Horizon 2020 (EU-kommissionen)

EU-kommissionens ramprogram Horizon 2020 kräver att forskare som får finansiering antingen ska (i) publicera sina resultat i en ren open access-tidskrift/hybridtidskrift eller (ii) parallellpublicera den granskade versionen av artikeln i ett öppet arkiv senast 6 månader efter publicering. Horizon 2020 innehåller även krav på att forskningsdata ska sparas i ett öppet arkiv för forskningsdata, men undantag kan göras beroende på datamängdens karaktär.

European Research Council

European Research Council (ERC) kräver (i) parallellpublicering av varje forskningsbaserad publikation som helt eller delvis finansierats av ERC i ett för ämnesområdet lämpligt öppet arkiv omedelbart eller senast 6 månader efter publicering.

EU-kommissionens sjunde ramprogram

EU-kommissionens sjunde ramprogram (FP7) innebär att forskare som mottagit anslag från EU skall (i) parallellpublicera den granskade versionen av manuskriptet i ett öppet arkiv (ii) efter bästa förmåga få till stånd att artikeln görs tillgänglig inom sex månader.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Policyn för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse säger att forskningsresultaten ska publiceras öppet senast 6 månader efter publiceringsdatumet, antingen via rena open access-tidskrifter eller genom parallellpublicering i en öppen databas. Merkostnad för detta kan tas upp som en direkt kostnad i projektansökningar.

Forte

Forte har som policy att forskare som fått medel från och med 1 januari 2012, ska publicera sina artiklar med fri tillgång med högst sex månaders fördröjning. Från och med 1 januari 2012 beviljas projektbidrag (med beslutsdatum från och med 2012-01-01) ett generellt bidrag om 30 000 kronor för publiceringsavgifter.

Formas

Formas kräver att de forskare som får finansiering från och med 2010, ska garantera att deras forskningsresultat finns öppet tillgängliga inom sex månader från publiceringen. Forskare kan antingen (i) publicera i en ren open access-tidskrift eller (ii) i tidskrifter som arkiverar publicerade artiklar i en öppen databas.

National Institutes of Health

National Institutes of Health (NIH) kräver att alla forskare som fått medel av NIH deponerar den granskade (peer review) författarversionen av artikeln till Pubmed Central. Manuskriptet ska göras tillgängligt senast 12 månader efter publicering.

Den svenska regeringen har satt ett ambitiöst mål i den senaste Forskningspropositionen. Inom tio år bör all forskning som finansieras med offentliga medel göras öppet tillgänglig och fri att läsa direkt vid publicering.

Kontakt

Mån – fre 9.00 – 16.00.
08-524 84 000

Senast uppdaterad: 
2019-07-24