Open access

Open access, som innebär fri tillgänglighet för vetenskapliga resultat på internet, är på god väg att bli en internationell norm för vetenskaplig publicering. Grundtanken med open access är att all offentligt finansierad forskning ska göras fritt tillgänglig för alla utan kostnad.

Inspiration har hämtats från Benefits of Open Access, CC Danny Kingsley & Sarah Brown


Varför open access?

En artikel som är publicerad open access är fritt tillgänglig för alla som har tillgång till internet. Det innebär att den potentiella läsarskaran blir mycket större jämfört med om artikeln hade publicerats i en tidskrift som kräver prenumeration.

Skälen till att man bör publicera sig open access är flera. Nedan redovisas de vanligaste anledningarna till att välja en öppen publicering.

  • Forskningsfinansiärerna kan kräva open access-publicering.
  • En artikel publicerad open access får enligt vissa studier fler läsare och citeringar än motsvarande artikel hade fått om man istället valt en tidskrift endast tillgänglig via prenumeration.
  • Open access innebär att forskningsresultaten i många fall kommer ut snabbare.
  • Många institutioner uppmuntrar eller kräver av sina forskare att de skall publicera sina forskningsresultat open access.

Ett flertal forskningsfinansiärer ställer kravet att resultaten av den forskning de finansierar skall publiceras open access. Oftast kan detta ske antingen i en ren open access-tidskrift, i en tidskrift som erbjuder möjligheten att köpa loss enstaka artiklar (hybridtidskrift) eller genom självarkivering av den version av artikeln som genomgått kvalitetsgranskning (peer review).

För att få reda på vilka villkor en specifik forskningsfinansiär ställer kan man söka i databasen Sherpa/Juliet. Där finns bland annat information om vilken typ av publicering som tillåts samt hur tidigt det får ske efter publicering.

Open access på Karolinska Institutet

Karolinska Institutet har sedan 2011 en open access-policy. I denna uppmuntrar KI sina forskare att i största möjliga utsträckning fritt tillgängliggöra sina publikationer utgående från gällande förlagsvillkor och tillämpliga krav från forskningsfinansiärer och myndigheter.

Läs mer om OA i artikeln Forskare – bjud på dina rön! i Läkartidningen, skriven av Caroline Karregård, bibliotekarie på KIB, och Rickard Ljung, docent vid Institutet för miljömedicin.

Eller få en kronologisk översikt: Open Access: a “chronology” (or timeline).

Grejen med open access är att alla skall kunna läsa den forskning som produceras på olika universitet och forskningsinstitut världen över.

Självarkivering av manuskript

Ett sätt att publicera sig open access är att parallellt med att man publicerar sig i en traditionell, prenumerationsbaserad tidskrift även lägger upp sitt artikelmanuskript på internet, så kallad självarkivering. Det räcker för att godkännas som öppen publicering för de flesta forskningsfinansiärer med krav på open access och det är oftast den sista versionen av manuskriptet, det vill säga den version som har genomgått peer review-processen, man ska använda.

Att lägga ut sitt artikelmanuskript öppet ger en större spridning av forskningsresultatet och fungerar också som ett lockbete för den som vill läsa den riktiga och publicerade artikeln.

Vad får man då göra med sitt manuskript? Det beror på vilket förlag som publicerat artikeln. Vissa förlag tillåter att man lägger ut sitt manuskript först efter en viss tid, vanligen efter sex eller tolv månader, medan andra tillåter att man lägger ut det direkt. För att få reda på ett specifikt förlags policy vad gäller självarkivering av manuskript finns söktjänsten Sherpa/Romeo, där man kan söka upp en specifik tidskrift och se vilka villkor som gäller.

Forskningsfinansiärer som kräver öppen publicering

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet kräver att de forskare som beviljas stöd från måste antingen (i) publicera resultaten i webbaserade tidskrifter som tillämpar open access, eller, (ii) efter publicering i en traditionell tidskrift, omedelbart eller senast inom sex månader arkivera artikeln i en öppet sökbar databas. Om förlagets standardavtal inte tillåter parallellpublicering inom sex månader ska forskaren kräva att förlaget gör ett undantag. Parterna kan då använda sig av ett tilläggsavtal som kan hämtas från Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition (SPARC Author Addendum).

Horizon 2020 (EU-kommissionen)

EU-kommissionens ramprogram Horizon 2020 kräver att forskare som får finansiering antingen ska (i) publicera sina resultat i en ren open access-tidskrift/hybridtidskrift eller (ii) parallellpublicera den granskade versionen av artikeln i ett öppet arkiv senast 6 månader efter publicering. Horizon 2020 innehåller även krav på att forskningsdata ska sparas i ett öppet arkiv för forskningsdata, men undantag kan göras beroende på datamängdens karaktär.

European Research Council

European Research Council (ERC) kräver (i) parallellpublicering av varje forskningsbaserad publikation som helt eller delvis finansierats av ERC i ett för ämnesområdet lämpligt öppet arkiv omedelbart eller senast 6 månader efter publicering.

EU-kommissionens sjunde ramprogram

EU-kommissionens sjunde ramprogram (FP7) innebär att forskare som mottagit anslag från EU skall (i) parallellpublicera den granskade versionen av manuskriptet i ett öppet arkiv (ii) efter bästa förmåga få till stånd att artikeln görs tillgänglig inom sex månader.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Policyn för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse säger att forskningsresultaten ska publiceras öppet senast 6 månader efter publiceringsdatumet, antingen via rena open access-tidskrifter eller genom parallellpublicering i en öppen databas. Merkostnad för detta kan tas upp som en direkt kostnad i projektansökningar.

Forte

Forte har som policy att forskare som fått medel från och med 1 januari 2012, ska publicera sina artiklar med fri tillgång med högst sex månaders fördröjning. Från och med 1 januari 2012 beviljas projektbidrag (med beslutsdatum från och med 2012-01-01) ett generellt bidrag om 30 000 kronor för publiceringsavgifter.

Formas

Formas kräver att de forskare som får finansiering från och med 2010, ska garantera att deras forskningsresultat finns öppet tillgängliga inom sex månader från publiceringen. Forskare kan antingen (i) publicera i en ren open access-tidskrift eller (ii) i tidskrifter som arkiverar publicerade artiklar i en öppen databas.

National Institutes of Health

National Institutes of Health (NIH) kräver att alla forskare som fått medel av NIH deponerar den granskade (peer review) författarversionen av artikeln till Pubmed Central. Manuskriptet ska göras tillgängligt senast 12 månader efter publicering.

Publicera open access utan avgift

Du som är forskare vid Karolinska Institutet kan publicera dig open access utan att du själv eller din institution behöver betala publiceringsavgiften (APC, article processing charges). Detta är möjligt genom flera avtal som biblioteket har förhandlat fram. Istället betalar biblioteket avgiften åt dig. Detta gäller om du är corresponding author. För att förlagen skall kunna identifiera dig som KI-författare måste du använda din e-postadress som slutar på @ki.se. Observera att flera av avtalen bygger på en modell där biblioteket deponerat en fast engångssumma varifrån publiceringsavgiften dras löpande, vilket innebär att den kan ta slut under året.

Sök fram tidskrift som ingår i något av bibliotekets avtal

Här kan du söka och se om en tidskrift ingår i något av bibliotekets open access-avtal med förhandsbetalda publiceringsavgifter. I sökträffen finns alltid en länk med mer information om avtalet som vi rekommenderar att du läser, samt information om vilken typ av open access som avses.

BMJ

Publicera utan avgift i ett 20-tal rena open access-tidskrifter från BMJ. Gäller manuskript accepterade efter 1 januari 2019.

Lista med de tidskrifter som omfattas (pdf). Observera att tidskriften BMJ också ingår i avtalet, även om den inte nämns i listan.

Mer information: BMJ

Cambridge University Press Read & Publish

Publicera open access utan avgift i 295 hybridtidskrifter och 30 rena open access-tidskrifter från Cambridge University Press.

Lista med de tidskrifter som omfattas (pdf).

Mer information: CUP Read & Publish.

Mark Allen

Publicera open access utan avgift i ett 20-tal hybridtidskrifter från Mark Allen.

Lista med de tidskrifter som omfattas.

Mer information: Mark Allen.

Oxford University Press Read & Publish

Publicera open access utan avgift i drygt 300 hybridtidskrifter från Oxford University Press.

Lista med de tidskrifter som omfattas (pdf).

Mer information: OUP Read & Publish

PLOS

Publicera utan avgift i samtliga rena open access-tidskrifter från PLOS, om manuskriptet skickades in efter 1 januari 2019.

Avtalet omfattar samtliga tidskrifter från PLOS.

Mer information: PLOS.

Royal Society of Chemistry Read & Publish

Publicera open access utan avgift i 40 hybridtidskrifter från Royal Society of Chemistry.

Lista med de tidskrifter som omfattas (pdf)

Mer information: RSC Read & Publish

Springer Compact

Publicera open access utan avgift i cirka 1,650 hybridtidskrifter från Springer. 

Lista med de tidskrifter som omfattas (pdf).

Mer information: Springer Compact.

Springer Nature Fully OA (börjar gälla från 1 juli 2019)

Publicera open access utan avgift i drygt 570 rena open access-tidskrifter från Springer Nature.

I avtalet ingår tidskrifter från följande förlagsetiketter, så kallade imprints:

  •     BioMed Central (BMC) (313 tidskrifter)
  •     Springer Open Journals (216 tidskrifter)
  •     NatureResearch (46 tidskrifter, inkl Nature Communications och Scientific Reports)
  •     Palgrave Macmillan (1 tidskrift)

Komplett lista över de tidskrifter som ingår (pdf).

Mer information: Springer Nature Fully OA

Taylor & Francis Read & Publish

Publicera open access utan avgift i 2,300 hybridtidskrifter från Taylor & Francis.

Lista över de tidskrifter som omfattas (pdf).

Mer information: Taylor & Francis Read & Publish.

Förlag och tidskrifter som ger rabatt på publiceringsavgiften

För forskare på Karolinska Institutet gäller följande:

  • Frontiers: 10% rabatt vid publicering hos Frontiers. Avtalet omfattar samtliga tidskrifter från förlaget. När du som corresponding author skickar in ditt manuskript för publicering till Frontiers, anger du Karolinska Institutet som ditt lärosäte i rullgardinsmenyn. För att du ska få 10% rabatt på publiceringsavgiften, måste du ange din referenskod (ZZ-kod) i fältet “Your Reference” och använda din e-postadress som slutar på @ki.se.
  • Institute of Physics (IoP): Avtalet innehåller en Open Access-komponent vilket innebär att en stor andel av avgifterna för att publicera Open Access återbetalas till KI (via biblioteket) och dras av från bibliotekets licenskostnad under kommande år. Artiklar kan publiceras i alla IoP:s 41 hybridtidskrifter.
  • IOS-Press: Hos IOS-Press betalar du €1,200 istället för €1,850. Du måste själv informera förlaget om att du är forskare på KI och därmed berättigad till rabatten.
  • Karger-tidskrifter: KI-forskare är berättigade till 50% rabatt på publiceringsavgiften i Kargers rena open access-tidskrifter (ej i hybrid-tidskrifter). Du måste själv informera förlaget om att du är forskare på KI och därmed berättigad till rabatten.
  • PNAS: Hos PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) betalar du $1,100 istället för $1,450. Du måste själv informera förlaget om att du är forskare på KI och därmed berättigad till rabatten. Ytterligare information finns här PNAS och open access.

Den svenska regeringen har satt ett ambitiöst mål i den senaste Forskningspropositionen. Inom tio år bör all forskning som finansieras med offentliga medel göras öppet tillgänglig och fri att läsa direkt vid publicering.

Kontakt

Mån–fre 10-15. Biblioteket stänger kl 12 den 13 juni.
08-524 84 000

Senast uppdaterad: 
2019-06-20