Skriva & referera

Bilder

Bilder

Vanligtvis är bilder upphovsrättskyddade och får inte användas utan att man har fått upphovsmannens tillstånd. Men det finns undantag. Vissa bildsamlingar har bilder med licenser som innebär att man får använda dem utan att först fråga upphovsmannen om lov. Licenserna kan vara utformade på olika sätt. Ofta får bilderna t ex inte användas i kommersiella sammanhang och inte heller bearbetas. Men det finns även licenser som innebär att du får använda bilden i stort sätt hur du vill, så länge du anger vem som är upphovsman. Det är med andra ord viktigt att alltid se efter vilka licensvillkor som gäller, och följa dessa. Generellt för alla licenser gäller att bildens upphovsman alltid ska anges.

Exempel på bildsamlingar där du kan hitta bilder som får användas i undervisningssammanhang:

 

Creative Commons är ett licenssystem främst för internet, som man kan använda sig av för att underlätta för andra att använda det material man gjort, t ex bilder.

Vill man använda sig av en bild med Creative Commons-licens behöver man inte ta kontakt med upphovsmannen eftersom licensen tydligt anger vilka rättigheter och begränsningar som gäller. En Creative Commons-licens kan bara användas på upphovsrättsskyddat material och ett av de grundläggande kraven är att man alltid måste erkänna upphovsmannen.

För mer information: creativecommons.se

Det finns ingen exakt standard för hur källan till bilder med fri licens ska anges, förutom att upphovsmannens namn alltid måste anges.

För material med Creative Commons-licens rekommenderas att man i erkännandet tar med namn och länk till bilden, namn på upphovsmannen och länk till hans användarnamn, licensen och länk till licensen.

Här hittar du exempel på hur en hänvisning till en Creative Commons bild kan se ut.

Biblioteket har flera databaser med medicinska bilder som du som student får använda på olika sätt. Ett par exempel är databaserna AnatomyTV och imagesMD, som du når via vår databaslista.

Databaserna har olika licenser som talar om i vilken utsträckning bilderna får användas, du bör därför se efter hur villkoren ser ut för just den databas du hittat bilden i. Det brukar dels stå vad du får göra och inte göra med bilderna, dels hur du anger källa till bilderna. Hittar du ingen information om detta i databasen, fråga gärna oss. 

Upphovsmannen kan ofta ge tillstånd till att bilden används och sprids i viss utsträckning, t ex i icke-kommersiella sammanhang. Har du fått lov att använda en bild i ett visst sammanhang måste du som regel alltid ange källa.

Det finns ingen exakt standard för hur källa ska anges, enligt lagen om upphovsrätt (1960:729) ska “upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.” Vad som är god sed beror på hur och när du ska använda bilden, det bästa är att titta på hur upphovsmannen brukar namnges i liknande sammanhang. 

Grundregeln är att du alltid måste ha tillstånd från upphovsmannen om du vill använda eller på något sätt sprida en bild. Ibland kan det dock vara svårt att veta vem som äger upphovsrätten till bilden.

När det gäller bilder som förekommer i vetenskapliga tidskrifter kan det ofta vara förlaget som äger den ekonomiska rätten, medan författaren eller fotografen kan ha kvar den ideella rätten. Är du osäker så bör du kontakta både förlaget och författaren med din förfrågan.

När du kontaktar upphovsmannen för att be om tillstånd ska du informera om i vilket sammanhang bilden ska användas, och av vem. Spara gärna t ex ett e-postmeddelande som bevis. Om du inte får tag på den som äger upphovsrätten så kan du inte heller lagligt använda bilden.

Bilder som finns på nätet och i kurslitteratur omfattas som regel av upphovsrätten, vilket innebär att du inte får använda eller sprida dem utan tillstånd från upphovsmannen. Upphovsrätten träder i kraft automatiskt så fort ett verk är skapat, och gäller i 70 år efter upphovsmannens död.

Upphovsrätten består av två delar, den ideella rätten och den ekonomiska rätten. Den ideella rätten innebär att upphovsmannen har rätt att bli namngiven i samband med att verket används/sprids. Den ekonomiska rätten innebär att upphovsmannen har rätt att tillåta eller förbjuda alla former av kopiering eller spridning av verket. Den ekonomiska rätten kan överlåtas, oftast med hjälp av licenser, medan den ideella rätten aldrig helt kan överlåtas.

Läs mer om upphovsrätten här:

Referenshanteringsprogram

Referenshanteringsprogram

Allmänt

Allmänt

Inom många vetenskapsområden är det brukligt att förkorta tidskrifternas titlar, till exempel Journal of advanced nursing som förkortas J Adv Nurs i PubMed. I andra databaser, som exempelvis Web of Science och Cinahl, skrivs däremot hela tidskriftstiteln ut.

Detta ställer till problem när du importerar referenserna till ett referenshanteringsprogram. Importerar du dem från PubMed till EndNote Web får du in refererenser med förkortade titlar, men när du importerar från Web of Science blir de fullt utskrivna. Och hur de ska skrivas beror på vilket referenshanteringssystem du använder. I Vancouver är det förkortade titlar som gäller, i APA de fullt utskrivna.

I Mendeley, där man ofta utgår från en PDF, får man i de flesta fall endast den fullt utskrivna tidskriftstiteln.

Så länge du använder PubMed och skriver enligt Vancouver eller söker i Cinahl (där tidskriftstitlarna är fullt utskrivna) och utgår från APA är det alltså inga problem.

Om du behöver ändra en tidskriftstitel i EndNote Web eller Mendeley är det rätt enkelt fixat: klicka på fältet där tidskriftstiteln finns och korrigera. Däremot är det svårt att veta exakt hur tidskriftstiteln ska förkortas.

Det finns olika standarder för detta. Det enklaste är att utgå från NLM Standard Abbreviation, som används i PubMed, och att söka upp tidskriften där.

Så här hittar du dit:

  1. Gå till PubMed:s startsida
  2. Klicka på “Journals in NCBI Databases” under “More Resources”
  3. Sök upp tidskriften

Om vi tittar på The New England journal of medicine ser vi att NLM:s standardförkortning är N Engl J Med. Använd den om du utgår från Vancouver. Vi hittar även ISO:s variant med punkter: N. Engl. J. Med.

Om du inte hittar tidskriften i PubMed, exempelvis om tidskriften täcker ett annat ämnesområde än medicin, kan du använda dig av Ulrichsweb. Det är en omfattande förteckning över ca 30 000 seriella publikationer av olika slag.

Den internationella standardförkortningen för tidskrifters nyckeltitlar fastställs av ISSN-centralerna för varje land. De har en fritt tillgänglig sökbar databas, LTWA, där man kan förkorta ordstammar online.
 
Därutöver finns en mänga olika förkortningsvarianter av samma tidskriftsnamn. Var konsekvent och hitta inte på egna förkortningar.

I EndNoteklienten så kan du spara obegränsat med referenser medan det i EndNote Basic finns en övre gräns på 10 000 referenser. Genom att använda EndNote Basic så kan du även dela dina referenser med kollegor som också har programmet. EndNote Basic når du var som helst ifrån bara du har en internetuppkoppling. Klientversionen är bunden till en viss dator men kräver då å andra sidan inte tillgång till Internet. Har du klienten kan du även kombinera den med webbversionen.

Har du EndNote Basic kan du läsa mer om skillnaderna under hjälpmenyn/general information/EndNote versus EndNote Basic.

Här är exempel på några referenshanteringsprogram:

EndNote

EndNote

Bibliotekets handledning i EndNote: EndNote X7 - Quick Guide
Forum för EndNote-användare: Community for EndNote

Bibliotekets EndNote-kurser
Biblioteket erbjuder alla intresserade på Karolinska Institutet kurser i EndNote.

Om du vill ha EndNote på din dator
EndNote finns numera att ladda ner från Uppsalas programvaruserver, på samma sätt som vi hanterar till exempel Windowsprogram.

Om du som arbetar på KI vill ha EndNote kontaktar du "Selectansvarig" på din institution. "Selectansvarig" laddar ner programmet från Uppsala och sköter det administrativa.

Det betyder att alla på KI kan köpa programmet till de priser som finns på Sök programvarulicenser.

Om du vill köpa EndNote för privat bruk hittar du information här:


Kontakta biblioteket för hjälp

Du kan kontakta oss via e-post ub@ki.se, eller telefon 08-524 84 000. För mer avancerad hjälp kan vi behöva återkomma eller hänvisa dig vidare.

Är du student och använder EndNote Web så kan du även få hjälp i KIB-labb.

Biblioteket ger kurser i EndNote på både svenska och engelska.

Find Full Text i EndNote (från version X3) innebär att du automatiskt kan lokalisera och ladda ner artiklar i fulltext (pdf) till dina referenser i EndNote. Programmet använder sig av olika källor: DOI (Digital Object Identifier), PubMed LinkOut och ISI Web of Knowledge. 

Om du vill ha access till artiklar i tidskrifter som kräver prenumeration behöver du vara uppkopplad till KI:s nätverk. Utanför KI:s nätverk har du endast tillgång till gratistidskrifter. 

För att kunna använda Find Full Text måste du skriva in länken  till KI:s tidskriftsserver.

Öppna EndNote, gå till:

Obs: Find Full Text är en automatfunktion som har vissa tekniska begränsningar, varför programmet inte hittar samtliga tidskriftsartiklar KI prenumererar på. Vissa artiklar behövs därför importeras manuellt.

EndNote Basic

EndNote Basic

Lär dig EndNote Basic steg för steg med vår korta handledning.

Du kan också besöka KIB-labb om du behöver hjälp att komma igång eller stöter på problem.

Mer information om support.

Om du ändrar felaktig eller icke önskvärd information i en referens i EndNote Basic så måste du även komma ihåg att uppdatera referensen i Word för att det ska bli rätt i ditt dokument. Smidigast är att göra så här: 

1. Markera aktuell referens i den löpande texten.

2. Högerklicka, välj “Edit Citation(s)” och “More…”.

3. Markera aktuell referens i listan.

4. Klicka sedan på ikonen längst till höger.

5. Välj “Update From My Library…”.

6. Klart!

(Det ser förstås olika ut beroende på operativsystem och version av Word. Exemplet ovan är hämtat från Word 2011 Mac OS.)

Ibland behöver man referera till en bok med kapitel skrivna av separata författare, samtidigt som boken i sin helhet har en eller flera redaktörer – exempelvis The genetic basis of human cancer.

I referenslistan ska då följande information inkluderas:

  • Kapitelförfattare
  • Titeln på det specifika kapitlet
  • Kapitlets sidnummer
  • Bokens redaktörer
  • Bokens titel

Exempel (Vancouver):
(4) Meltzer PS, Kallioniemi A, Trent JM. Chromosome alterations in human solid tumors. In: Vogelstein B, Kinzler KW, editors. The genetic basis of human cancer. New York: McGraw-Hill; 2002. p. 93-113.

Exempel (APA):
Hollbeck, Staffan (2006). Cellulärt och mikrovaskulärt vätskeutbyte. I H. Hjelmqvist, H. Haljamäe (Red.), Vätsketerapi (s. 18-23). Stockholm: Liber.

Om du importerar referensen till EndNote Web, från till exempel Libris, räknas den som en vanlig bok, och då inkluderas inte uppgifterna om det specifika kapitlet.

För att få till det korrekt – gör såhär:

  • Klicka på den aktuella referensen i EndNote Web.
  • Ändra till Book Section i rullistan under Reference Type.
  • I fältet Author: kapitelförfattarna.
  • I fältet Title: kapiteltiteln.
  • I fältet Editor: bokens redaktörer.
  • I fältet Book Title: bokens titel.
  • I fältet Pages: kapitlets sidnummer.

Ibland blir det inte helt korrekt i EndNote Web; exempelvis utgår programmet från att man skriver på engelska. Därför blir det “In”, “(Eds.)”, “p.” och “pp.” istället för de svenska “I”, “(Red.)”, “s.” och “ss.”. Det går bra att ändra dessa saker manuellt i ditt Word-dokument, men gör det först när du uppdaterat dina EndNote Web-referenser en sista gång, annars slår ändringen tillbaka vid uppdatering.

Vancouver är en vanlig referensstil inom medicin och används av många utbildningsprogram på KI.

I EndNote Web har vi på biblioteket justerat stilen en aning och skapat en variant som heter "Vancouver KI". Denna variant skiljer sig åt på två sätt: dels inkluderas inte information om "Epub" sist i referensen, dels är referenslistan marginaljusterad så att det ska se snyggare ut.

Exempel (med Epub):
1. Cortelli P, Pierangeli G. Hypothalamus and headaches. Neurol Sci. 2007;28 Suppl 2:198-202. Epub 2007/05/18.

"Vancouver KI" hittar ni i listan med referensstilar filerad under ordinarie Vancouver.

Hör gärna av er till oss om ni vill föreslå andra modifieringar!

Om du vill använda Vancouver KI i EndNote (klientprogrammet) kan du ladda ner stilen nedan.

Stilmall: Vancouver KI.ens

När du laddar ner stilmallen: använd med fördel webbläsarna Chrome eller Firefox om du använder Mac.

Att referera till en webbsida kan vara knepigt. Vilka fält ska fyllas i när man skapar referensen manuellt i EndNote Basic?

Enligt punkt 38 i denna manual, ska en webbsida se ut så här i referenslistan enligt Vancouver:

Cancer-Pain.org [Internet]. New York: Association of Cancer Online Resources, Inc.; c2000-01 [updated 2002 May 16; cited 2002 Jul 9]. Available from: http://www.cancer-pain.org/.

För att få till det så fyller du i fälten i EndNote Basic enligt följande:

Detta är ett exempel. Variationer förekommer mellan olika webbsidor och vilken information som står att finna.

Här följer ett exempel på hur du kan skriva in en lagtext i EndNote Basic enligt Vancouver:

Resultatet blir enligt följande:

1. Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Stockholm: Justitiedepartementet.

Har ni märkt att avståndet mellan siffran och själva referensen i bibliografin är rätt långt?


Detta beror på tab-inställningarna i Word som definierar detta avstånd. Standardinställningen är 1,27 cm i Word 2011 (Mac) och 2,3 cm i Word 2010 (PC).

För att ändra tabbens längd – gör så här:

1. Högerklicka i Word-dokumentet
2. Välj Stycke/Paragraphs...
3. Klicka sedan på Tabbar.../Tabs... längst ner till vänster
4. Sedan har du möjlighet att reglerna tabbens längd i högra hörnet

Enklast är att titta om rapporten finns i Libris och importera den därifrån.

Du hittar instruktioner i vår EndNote Web-manual.

Klicka på Edit Citation(s)

Skärmdump från Word

Markera sedan den referens i texten där du vill ta bort författarnamnet/n från parentesen och klicka i rutan Exclude author. Avsluta med att klicka på ok.

Skärmdump från Word

Nu borde slutresultat vara enligt nedan

      Enligt Renström (2010) är orsaken till detta…

På Mac finns samma funktion under Edit & Manage Citation(s) i menyn under Tools (Verktyg) och EndNote Web. Se nedan…

Skärmdump

 

För att kunna infoga referenser i Word från EndNote Basic behöver du först installera en plug-in. I vår EndNote Basic-handledning beskrivs hur du går tillväga.

Om inte EndNote Basic-menyn ändå dyker upp i Word, eller om den försvunnit, kan du följa denna guide (både för PC och Mac).

Övriga referenshanteringsprogram

Övriga referenshanteringsprogram

Vi har skapat en manual för dig som vill komma igång med Mendeley för att hantera dina referenser.

Manual för Mendeley


Vi har skapat en manual för dig som vill komma igång med Zotero för att hantera dina referenser.

Attached files: 

Skriva referenser

Skriva referenser

Inom många vetenskapsområden är det brukligt att förkorta tidskrifternas titlar, till exempel Journal of advanced nursing som förkortas J Adv Nurs i PubMed. I andra databaser, som exempelvis Web of Science och Cinahl, skrivs däremot hela tidskriftstiteln ut.

Detta ställer till problem när du importerar referenserna till ett referenshanteringsprogram. Importerar du dem från PubMed till EndNote Web får du in refererenser med förkortade titlar, men när du importerar från Web of Science blir de fullt utskrivna. Och hur de ska skrivas beror på vilket referenshanteringssystem du använder. I Vancouver är det förkortade titlar som gäller, i APA de fullt utskrivna.

I Mendeley, där man ofta utgår från en PDF, får man i de flesta fall endast den fullt utskrivna tidskriftstiteln.

Så länge du använder PubMed och skriver enligt Vancouver eller söker i Cinahl (där tidskriftstitlarna är fullt utskrivna) och utgår från APA är det alltså inga problem.

Om du behöver ändra en tidskriftstitel i EndNote Web eller Mendeley är det rätt enkelt fixat: klicka på fältet där tidskriftstiteln finns och korrigera. Däremot är det svårt att veta exakt hur tidskriftstiteln ska förkortas.

Det finns olika standarder för detta. Det enklaste är att utgå från NLM Standard Abbreviation, som används i PubMed, och att söka upp tidskriften där.

Så här hittar du dit:

  1. Gå till PubMed:s startsida
  2. Klicka på “Journals in NCBI Databases” under “More Resources”
  3. Sök upp tidskriften

Om vi tittar på The New England journal of medicine ser vi att NLM:s standardförkortning är N Engl J Med. Använd den om du utgår från Vancouver. Vi hittar även ISO:s variant med punkter: N. Engl. J. Med.

Om du inte hittar tidskriften i PubMed, exempelvis om tidskriften täcker ett annat ämnesområde än medicin, kan du använda dig av Ulrichsweb. Det är en omfattande förteckning över ca 30 000 seriella publikationer av olika slag.

Den internationella standardförkortningen för tidskrifters nyckeltitlar fastställs av ISSN-centralerna för varje land. De har en fritt tillgänglig sökbar databas, LTWA, där man kan förkorta ordstammar online.
 
Därutöver finns en mänga olika förkortningsvarianter av samma tidskriftsnamn. Var konsekvent och hitta inte på egna förkortningar.

Harvardsystemet, som första gången användes 1881 vid Harvard University, har varit det rådande systemet inom naturvetenskaperna i många år och blir allt vanligare även inom samhällsvetenskaperna. Det finns ingen fast standard när det gäller Harvard, men skillnaderna består mest i vilka tecken som används i de olika situationerna samt om huvuduppslaget skrivs med fet stil, kursiv eller understruket.

All statements, opinions, conclusions etc. taken from another writer's work should be cited, whether the work is directly quoted, paraphrased or summarised. In the Harvard System cited publications are referred to in the text by giving the author's surname and the year of publication in one of the forms shown below.

Interpreting Citations Tutorial

Interpreting Citations Tutorial är en webbaserad mini-handledning om hur man skriver och tolkar en referens utifrån en artikel. Producerad av Thomas Jefferson Library, University of Missouri - St Louis.

En guide till Vancouverstilen av Karolinska institutet Universitetsbiblioteket. Guiden innehåller exempel på de vanligaste referenstyperna. De är hämtade från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE)s exempelsamling.
Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE)

International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE)s exempelsamling.
ICMJE. Sample References

E-bok om Vanocuverstilen enligt National Library of Medicine (NLM)
Citing Medicine. The NLM Style Guide for Authors, Editors, and Publishers

APA Publication Manual finns inte fritt tillgänglig på webben, men däremot finns det ett bra digitalt lärobjekt, "Basics of APA Style Tutorials", där du kan hitta information om de vanligaste frågorna om citering och referering. På APA:s webbsida finns det också en FAQ där du kan söka och få svar på dina frågor.

- Basics of APA Style Tutorials
APA Style FAQ
 
Som komplement till Publication Manual of the American Psychological Association, Sixth Edition finns det en speciell APA-blogg. Bakom bloggen står en grupp experter som arbetar med referenssystemet dagligen.

- APA Style Blog

Det finns också en lathund från Vanguard University of Southern California:

- APA Style Essentials - Douglas Degelman et al, Vanguard University of Southern California

Ytterliggare en lättläst lathund från Dalhousie University Library
- APA Quick Guide - Dalhousie University Libraries

Citation Compass eller Kildekompasset
Citation Compass är en webbaserad guide producerad av Universitetet i Agder, Norge, och finns både på engelska och norska. Flera referensstilar finns representerade förutom APA 6th. Observera den lokala varianten att ha med sidhänvisning i texten till fler typer av källor än APA 6th rekommenderar!

Tips & trix för APA-användare får du tips om verktyg som kan underlätta när du skriver referenser enligt APA. Där finns också exempel på några referenser som kan vara svåra att översätta till svenska förhållanden.

Skrivhjälp

Skrivhjälp

Under profilplatsen på KIs intranät hittar du mallar för olika dokument där KIs logga och färger ska finnas med. Där hittar du även logotypen för nedladdning.

I Språkverkstaden kan du som är grundstudent få språklig handledning i svenska när du skriver rapporter, uppsatser och projektarbeten.

Under "För dig som är student" kan du läsa mer om Språkverkstaden och hur du gör för att boka tid.

Behöver du hjälp med att hitta nyckelord till din artikel eller avhandling?
Sök i standardiserade medicinska vokabulärer:

MeSH

Svensk MeSH

Kom till KIB-labb om du har en fråga som tar lite längre tid att lösa än vad vi kanske har tid till i vår informationsdisk. I KIB-labb kan vi sitta ner tillsammans och resonera kring ditt problem eller din fundering.

KIB-labb finns i både Solna och Huddinge.Läs mer om KIB-labb
 

På internet kan alla som har tillgång till en server enkelt publicera vad som helst. Därför är det extra viktigt att du kritiskt granskar den information du hittar via internet.

Ju mer du lär dig om olika typer av information, var du kan hitta just de källor du behöver och hur du hanterar dem, desto högre blir din informationskompetens. 

Skolverkets och Länkskafferiets guide till hur du värderar webbplatser på egen hand.

 

National Library of Medicine (NLM) har gjort en handledning för att utvärdera hälsoinformation på Internet.

När man skriver vetenskapliga texter hämtar man (värderar och väljer ut) information från andra. Sedan tillför man sina egna resultat och slutsatser och utvecklar på så sätt ny kunskap. Alla påståenden som hämtas från andras texter ska tydligt anges med referenser. Framställer man någon annans arbete som sitt eget så plagierar man. Det handlar alltså inte enbart om att veta hur utan, kanske framförallt, om varför och när man ska citera andras arbeten.

Här informerar KI om vad man definierar som fusk och vilka åtgärder som vidtas vid uppdagade fall.

 

När kan man då kalla en text egenproducerad och när behöver man ange en källa? Det finns en rad tillfällen då man ska ange referenser i sin text och andra tillfällen då man kan avstå. Huvudregeln är att det är bättre att ange en källa än att inte göra det. I antiplagieringsguiden Refero besvaras frågor av typen: Vad är plagiering? Varför ange referenser? När behöver du inte ange referens? Hur undviker du att plagiera?

 

Andra tips:

Universitetsbiblioteket erbjuder en webbaserad guide som är ett visuellt, lättillgängligt och pedagogiskt hjälpmedel för dig som vill lära dig mer om vetenskaplig publicering.

"Vad är en vetenskaplig artikel?" är en av de vanligaste frågorna på biblioteket. Denna guide innehåller bild, ljud och interaktiva övningar. Med hjälp av ämnesexperter ges en god introduktion i ämnet. De tre huvudavsnitten är: Forskning, Publicering och Tillämpning.

Textversion
En uppdaterad textversion av guiden finns nu i denna pdf-fil. Guiden är skriven av Ulla Ch Hanson, Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket (2010):

Microsoft Word

Microsoft Word

Här är en lathund för hur du börjar pagineringen på sidan tre i ett Word-dokument. Om det ändå inte fungerar kan det vara för att gamla formateringar ligger kvar i dokumentet.

För dig som använder Word 2011 för Mac finns denna korta film på YouTube.

Om du behöver hjälp kan du vända dig till KIB-labb.