Bibliometri vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting
Karolinska Institutets ledning beslutade hösten 2005 att använda bibliometri som ett redskap för att bli Europas främsta medicinska universitet år 2010. Beslutet var ett led i satsningen KI-05.
Vid årsskiftet 2005/2006 startade KIs bibliometriverksamhet i projektform. År 2008 övergick projektet till en driftsverksamhet finansierad av Styrelsen för forskning.
- Bibliometriverksamhetens webbplats
Verksamhetens huvudsyfte är att erbjuda bibliometriska analyser av institutets forskning till ledning, institutioner, kliniker och övriga anställda vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Analyserna ska ge en överblick av forskningen vid KI och SLL, samt vara ett instrument för att jämföra den med forskning från resten av världen.
Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting har sen 2009 en gemensam modell för att fördela direkta forskningsmedel till institutioner och kliniker enligt en prestationsbaserad fördelningsgrund. I modellen är bibliometri en av de fyra delvikter som används för att beräkna ett aktivitetstal för varje institution, sjukhus och klinik.
Om bibliometridatabasen
Bibliometridatabasen innehåller information om internationella vetenskapliga publikationer från 1995 och framåt. Den är baserad på uppgifter från de tre databaser som ingår i Web of Science som Thomson Reuters skapar och tillhandahåller:
- Science Citation Index
- Social Science Citation Index Expanded
- Arts and Humanities Citation index
Förutom data från Web of Science kompletteras bibliometrisystemet med data från en lokal kopia av Medline. Publikationer från Medline och andra databaser ingår i dagsläget bara om de också förekommer i Web of Science.
I materialet från Medline ingår de individuella artiklarnas medicinska ämnesord, så kallade MeSH-termer. Analyser baserade på MeSH-vokabulären är mer speicifika och anpassade till individuella publikationer än den indelning av ämnen som idag är standard inom bibliometrin. Dagens standard är baserad på den klassificering av tidskrifter som Thomson Reuters gör.
I augusti 2010 innehöll bibliometridatabasen fullständiga bibliografiska poster för mer än 21 miljoner publikationer. Det inkluderar:
- knappt 47 miljoner adresser till artikelförfattare
- drygt 73 miljoner författarnamn
Dessutom ingår alla citeringskopplingar mellan artiklarnas referenslistor och motsvarande artiklar i databasen, knappt 440 miljoner stycken.
Alla dessa data ger goda möjligheter att analysera den forskning som publiceras inom Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Informationen i databasen uppdateras varje vecka. Bibliometridatabasen är uppbyggd i "open source"-miljön PostgreSQL.
Utbildning och samverkan i bibliometri
Medlemmarna i Karolinska Institutets bibliometrigrupp deltar i möten, föreläsningar och kurstillfällen för att öka kunskapen om bibliometri. Gruppen vill främja diskussionen kring användningen av bibliometri, och de för- och nackdelar som finns med olika bibliometriska metoder.
Diskussion och samarbete inom den akademiska sektorn kan leda till förbättringar av bibliometriska metoder och standarder. Det kan i sin tur förbättra och förfina användningen av bibliometri, både inom de deltagande organisationerna och på nationell nivå.
KI-avhandling om bibliometri
Jonas Lundberg har skrivit en doktorsavhandling med titeln "Bibliometrics as a research assessment tool - impact beyond the impact factor". Han disputerade vid Karolinska Institutet i november 2006.
Information om avhandlingen och disputationen finns på Karolinska Institutets webbplats för avhandlingar.
- Information om avhandling och disputation
Mer information om bibliometri
Praktisk bibliometri som ett instrument för verksamhetsuppföljning och beslutsstöd är en relativt ny företeelse. Tidigare har bibliometri i första hand använts för forskningsändamål inom sin egen disciplin. Det innebär att de olika indikatorerna ännu inte är riktigt standardiserade.
Arbetsgruppen för bibliometri har därför skrivit "Bibliometric Handbook for Karolinska Institutet". Där framgår hur bibliometrigruppen beräknar olika indikatorer, och för- och nackdelar med dem. Handboken innehåller också en del kring hur du bör tolka bibliometriska indikatorer, och bedöma resultaten av bibliometriska undersökningar.
Gruppen har också tagit fram informationsblad med mer utförlig information om bibliometri och hur det används inom Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
Längst ner på sidan hittar du dessa publikationer bifogade:
- Introduktion till bibliometri
- Bibliometric Handbook for Karolinska Institutet
- Bibliometric indicators - definitions and usage at KI
- Beskrivning av bibliometri som delparameter för tilldelning av forskningsmedel vid KI och SLL
- Bibliometrigruppens rekommendationer gällande publicering till Karolinska Institutets forskare
Kontaktpersoner
För mer information om bibliometriverksamheten vid KI och SLL, kontakta:
- Agne.M.Larsson (at) ki.se, tel: 08-524 84 023
- Catharina.Rehn (at) ki.se, tel: 08-524 84 054 (Samordnare)
- Daniel.Wadskog (at) ki.se, tel: 08-524 841 59
Du kan också få verifieringssupport av Universitetsbiblioteket:
- Ring oss: 08-524 84 000
- Skicka e-post: ub@ki.se
Även fackbiblioteken vid Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset (biblioteket@sodersjukhuset.se) kan hjälpa dig.
Bifogade filer:
