Definitionen av H-index är att för ett H-index på X behövs X publikationer med minst X citeringar.

Du kan inte hitta ditt h-index direkt i KIs bibliometriverifieringsverktyg, men förutsatt att du inte har publikationer före 1995 så kan du ändå räkna ut h-indexet genom att exportera data över dina verifierade publikationer till excel.

Logga in på https://bibliometrics.ki.se/users/login och verifiera alla dina publikationer Klicka på Bibliometric Analysis Toolkit och välj sedan My verified publications i vänstermenyn. Där kan du exportera publikationslistan till Excel (knapp längst ner), inklusive antal citeringar (c) och impactfaktor (Latest JIF).

För att beräkna ditt H-index från denna lista, sortera publikationerna efter antal citeringar, med det största antalet överst. Sedan kollar du hur långt du kan komma innan antalet citeringar är mindre än ordningsnumret. Exempelvis:

Order  Citations

I den här listan blir H-index 3, eftersom det finns 3 publikationer med minst 3 citeringar, men inte 4 publikationer med minst 4 citeringar.

Om detta verkar krångligt, eller om du har publikationer före 1995 kan du få ut dit h-index via Web of Science. Logga in med din ki-login på bibliotekets startsida, http://kib.ki.se och sedan klicka på knappen Web of Science. När du sökt fram dina publikationer får du reda på ditt h-index genom att klicka på knappen Citation report strax ovanför sökresultatet.

Det finns i dagsläget två sätt att identifiera vilket ämnesområde en enskild publikation tillhör. Det ena är att använda Thomson Reuters tidsskriftsklasser som en proxy för artikelinnehållet. Detta förfaringssätt är mycket vanligt inom bibliometriska studier. Men inom medicin så indexeras flertalet publikationer även med MeSH-termer, Medlines kontrollerade vokabulär. MeSH-terminologin är mycket mer specifik och används i hög grad vid Karolinska Institutet.

För publikationer som kan återfinnas i både Web of Science och Medline finns såväl citeringsdata som detaljerad ämnesinformation. På Karolinska Institutet använder vi ofta överlappet mellan databaserna för att sortera ut publikationer inom medicin och livsvetenskaper från t.ex. ett universitets samlade artikelproduktion. Det är en metod som gör jämförande analyser mellan oss som ett medicinskt universitet och t.ex. flerfakultetsuniversitet mer rättvisande.

The system is optimized for Internet Explorer 7, Internet Explorer 8 and Mozilla Firefox. The system uses JavaScript.

By logging in to the KI Bibliometric Verification Toolkit you accept that we retrieve information (including your civic registration number) from the KI/SLL staff databases for computerized use in the Karolinska Institutet bibliometric system in accordance with the Swedish law on handling of personal data (PUL, SFS 1998:204).

This will enable us to match staff records between the Karolinska Institutet staff database (KIMKAT) and the SLL staff database (EK) and create a single KI/SLL bibliometric verification account for each user. We will not share information retrieved from the staff databases with anyone outside the KI/SLL organization. If you have any additional questions about our use of the information in KIMKAT/EK, please contact us at bibliometrics@ki.se.

If you decline this request, please contact us at bibliometrics@ki.se and inform us on how you wish your account to be handled. If you wish to have a joint KI/SLL account in the Karolinska Institutet bibliometric database, you must include both your KI-login and your HSA-id in your e-mail. If you choose not to inform us, this may result in your verified publications not being included in bibliometric analyses results.

The information we retrieve from KIMKAT/EK is:

• Login
• Unique database identifier
• First name
• Last name
• Civic registration number (Personnummer)
• E-mail address
• Organizational affiliation to department, hospital, division and clinic (where applicable)
• Affiliation Type and Role (eg. Employee, Graduate student, Research Assistant)

Owner of the Karolinska Institutet bibliometric database is the research board of Karolinska Institutet. The Karolinska Institutet University Library (Berzelius väg 7B, Solna) is responsible for developing and running the bibliometric database. Non-licensed information in the bibliometric database is subject to the principle of public access to official documents and that information is available to the general public on request. You are entitled to a print out of the information about you that is stored in the Karolinska Institutet bibliometric system (free of charge). To receive this, send a signed, written request to Karolinska Institutet University Library, Att: Malin Cantwell, Fe 200, 171 77 Stockholm.

The Karolinska Institutet University Library will, upon request by the registered person or if an error is found by the University Library in the personal data processed take steps to correct, block, restrict or erase as soon as practicable such personal data as has not been processed in accordance with the Personal Data Act or regulations issued under the Act. (For example, this may relate to incorrect data.) You may report any errors to bibliometrics@ki.se or to Karolinska Institutet University Library, Att: Malin Cantwell, Fe 200, 171 77 Stockholm who will put you in contact with the person/persons responsible for the primary data source of the incorrect data.

Read more about PUL at the data inspection. 

• Innan du publicerar, gör lite research om tidskriften som du avser att skicka in din artikel till; den bör indexeras av i Web of Science.
•  Kontrollera tidskriftens impact factor och fundera om du kan välja en med ett högre värde.
• En högt citerad artikel ger oftast bättre avkastning på bibliometriska indikatorer än flera låg-citerade artiklar.
•  Verifiera alla dina publikationer. Det är viktigt för kvaliteten på databasen. Det finns en uttrycklig avsikt med den valda bibliometriska modellen att det ska ge en samlad positiv effekt av att verifiera samtliga sina publikationer.

Läs bibliometrigruppens rekommendationer gällande publicering i sin helhet

Rekommendationer för användning av bibliometri på individnivå.

Inom KI/SLL finns särskilda rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer på individnivå. Bibliometriska metoder är mindre lämpliga för bedömning av enstaka individer eller mindre grupper. Det är ovanligt att dessa uppnår en publikationsmängd tillräcklig för att resultaten ska bli pålitliga och stabila. Det är också viktigt att användningen av bibliometri inte ger oönskade incitament för publicering och verifiering, och en uttalad riktlinje för de bibliometriska analyser som utförs inom KI/SLL är att verifiering av publikationer inte ska straffa sig för individen. Med god kännedom om de begränsningar som finns på individnivå, så kan dock vissa bibliometriska mått användas som komplement till en okulärbesiktning av en persons publikationslistor.

Läs rekommendationer för bibliometri på individnivå i sin helhet

Detta händer ibland när en användare från något av universitetssjukhusen är inloggade på KIBs hemsida via proxy och samtidigt försöker logga in i verifieringsverktyget.

Det vi rekomenderar att du gör då är att stänga ner webbläsaren och börja om genom att gå direkt till inloggninssidan för verifieringswebben (http://bibliometrics.ki.se/users/login) utan att logga in på någon annan KI-tjänst.
 

Bibliometriska indikatorer beräknas för varje publikation individuellt. Indikatorer för en enskild forskare kommer att visas när denna person loggar in i Karolinska Institutet bibliometriska databas. En analys baserad på fältnormaliserade indikatorer för en enskild forskare med mindre än 50 publikationer kan inte beställas av någon annan.

Här följer en förteckning över indikatorer som finns tillgängliga via det bibliometriska systemet (För en fullständig förteckning över bibliometriska indikatorer och förklaringar till hur de beräknas, se “Bibliometric handbook for Karolinska Institutet” and “Bibliometric indicators - definitions and usage at KI”).

• P: Number of publications identified with the current analyzed set of publications.
• At KI/SLL: Number of verified publications with a recognizable KI address (including university hospitals). Verified means that the publications in the Karolinska Institutet bibliometric database have both been identified by the researcher in question and that an organizational affiliation has been supplied by him/herself.
• C: Total number of citations
  The Total number of citations is the sum of citations (self citations included) from all publications present in the database to all verified publications for the analyzed set of publications.
• c: Number of citations to a single publication
• c_f:: Field Normalized Citation Score for a single publication
  The Item Oriented Field Normalized Citation Score normalizes the number of citations to a single verified publication by comparing it to the mean number of citations to documents of the same type, published the same year, in the same research area.
• ¯c_f: Field Normalized Citation Score Average
  The average Field Normalized Citation Score is calculated on The Item Oriented Field Normalized Citation Score for all verified publications for the current analyzed set of publications. The world average is about 1, and an indicator of for example 1.2 means that the analyzed group of articles is cited 20% above the world average. (At present the standard method of using the ISI Journal Classifications to identify the research area is being used.)
• C_f: Total Field Normalized Citation Score
  The sum of all the item oriented field normalized citation scores for all verified publications for the active selection.
• P_f5%: Field Normalized Top Publications
  The indicator Field Normalized Top Publications shows the number of verified publications for the active selection that belong to the 5% most cited publications in the world. The normalization is made by comparing the number of citations to each verified publication to the 95th percentile of citation distruibution to all publications from the same year, in the same subject and of the same document type. (At present the standard method of using the ISI Journal Classifications to identify the research area is being used).
• p_f5%: Field Normalized Share of Top Publications
  The indicator Field Normalized Share of Top Publications shows the percentage of verified publications for the current analyzed set of publications that belong to the 5% most cited publications in the world. The normalization is made by comparing the number of citations to each verified publication to the 95th percentile of the average citations to all publications from the same year, in the same subject and of the same document type. (At present the standard method of using the ISI Journal Classifications to identify the research area is being used).
• JIF: ISI Journal Impact Factor
  The ISI Journal Impact Factor is a measure of the frequency with which the "average article" in a journal has been cited in a particular year. The ISI impact factor for a specific journal, one specific year (Y), is calculated by counting the number of citations to articles in that journal the two preceding years (Y-1 and Y-2) from publications in year Y and dividing this with the number of publications.
• ∑ JIF: Sum of ISI Journal Impact Factors
  The sum of the ISI Journal Impact Factors connected to each verified article or review in the active selection.
• Avg JIF: Average of ISI Journal Impact Factors
  The average of the ISI Journal Impact Factors connected to each verified article or review in the active selection.

Notera!

Inga fältnormaliserande indikatorer beräknas för

• Väldigt nya publikationer (med ett utgivningsår lika med innevarande år eller förra året)
• Publikationer som tillhör områden med färre än 30 publikationer per år
• Publikationer som hör till områden med en genomsnittlig citeringsgrad som är lägre än 0,2 citeringar per år
• För en delmängd av publikationer med färre än 50 publikationer

Dessutom baseras sammanställningen av indikatorerna endast på publikationer med dokumenttyp "artikel" eller "Review".

Detta för att säkerställa statistisk stabilitet.

I verification toolkit kan man för varje verifierad publikation med ett inte alltför nytt publiceringsår (se not ovan) också se just den publikationens "Item Oriented Field Normalized Citation Score", om den är en av de 5 procent högst citerade publikationerna från det året inom sitt område visas en text som anger detta.

För en sampubliceringsanalys används information om vem/vilka som skrivit en artikel och var individen/individerna var aktiva när de skrev den som en proxy för en forskningsorganisation eller land.

Dock är kvaliteten på personnamn och adresser i Web of Science begränsad. Olika människor kan publicera under samma namn, och vissa forskare (särskilt de med dubbla efternamn) kan publiceras under många olika namnformer. Även kvaliteten på adresser kan vara av varierande nivå med dussintals olika bara för Karolinska Institutet till exempel.

Med hjälp av informationen i adressfältet kan vi till exempel titta på sampublicering på nationell nivå. Denna typ av lista är användbar vid bedömning av nivån på internationellt samarbete.

Vi kan också titta på de olika författarna till publikationer och lista de mest frekventa medförfattarna. Om vi kombinerar författare och adressuppgifter så kan vi också se vilka vid Karolinska Institutet som publicerar tillsammans med olika organisationer i ett visst land eller inom en viss grupp av publikationer som vi kan definiera, tex inom ett visst ämnesområde eller en särskild uppsättning av tidskrifter.

Med hjälp av informationen i adressfältet kan vi titta på sampublicering på organisationsnivå, till exempel alla KIs publikationer tillsammans med kinesiska organisationer. Denna typ av analys är användbar för att hitta potentiella organisationer för ett formaliserat samarbete, eller för att utvärdera redan aktiva samarbetsavtal.

Inom Karolinska Institutet kan vi använda oss av den högre datakvalitet som säkerställs genom verifieringsprocessen där vi får kännedom om de olika namnsträngarna en enskild forskare publicerar sig under och den standardiserade affilieringen på varje publikation för att kunna göra sampubliceringsanalyser som är mycket mer detaljerade än vad som annars vore möjligt.

There are presently two ways that we can identify the research fields of individual articles. One is to use the Thomson Reuters journal subject field as a proxy for article content. This is very often used in bibliometric studies. But in medicine, many of the publications also have MeSH-terms, the controlled vocabulary from Medline, which are much more specific, and at Karolinska Institutet we often use these.

An analysis of the journal categories of a unit’s/persons publications gives an indication of in which areas the analyzed unit is active. From this type of analysis, it is also possible to identify the type of audience that can be expected to read, and potentially cite the publications. It can be used as the basis for a discussion about whether this is where you want to publish and be seen.

An analysis of the MeSH-terms is much more specific and can help you see how your publications are shown in an international database like Medline, ie what other researchers need to search for in order to find your publications. If you don’t know the analyzed group, you can see what major and peripheral aspects of research the group is involved in for instance for your Institution/clinic.

Combined with information about individual authors and/or organizations we can produce maps that show what factions co-publish in which certain areas.

Karolinska Institutets bibliometridatabas baserar sig på data från innehållet i Medline samt från de tre citeringsindex som tillhandahålls av Thomson Reuters (Science Citation Index, Social Science Citation index och Arts and Humanities Citation Index). Den är begränsad till de artikelreferenser som förekommer i dessa databaser från 1995 och framåt. Artiklar som finns i PubMed eller andra databaser finns endast med i Bibliometridatabasen om de också förekommer i Thomsons citeringsdatabaser eller Medline.

Web of Science webbgränssnitt innehåller även proccedings papers. Dessa finns dock inte med i Karolinska Institutets bibliometridatabas.

Det kan hända att excel visar meddelandet "Filen du försöker öppna är i ett annat format...."? när du vill exportera en fil med din publikationslista från bibliometrisystemet. Det är OK att klicka på ja här. Om du klickar på nej så kommer inte exporten till excel att kunna ske.

Du hittar information om olika tidskrifters impaktfaktorer i databasen Journal Citation Reports (JCR)

Det är möjligt och önskvärt, att man som författare verifierar alla sina publikationer, även de som är skriva vid andra organisationer är KI/SLL. Anledningen till detta är att beroende på situation så kan det vara relevant att göra en av två analystyper på publicerat material.

Den internationellt mer gångbara ”organisationsbaserade” analysen utgår ifrån kunskap om var publikationer är författade. En organisationsbaserad analys speglar allt som publicerats vid en organisation vid en given tidpunkt. Den här metoden är lämplig för att studera utvecklingen över tid vid en specifik forskningsorganisation, exempelvis ett universitet.

En organisationsbaserad analys av en författare vid Karolinska institutet inkluderar de publikationer han/hon skrev som aktiv forskare vid KI. På KI/SLL tas data till dessa analyser antingen från författarnas adresser som de är skrivna på publikationerna eller från adresserna som författarna lagt till när de verifierat sina publikationer i verifikationsverktyget.

En ”författarbaserad” analys inkluderar alla publikationer författade av forskare som för tillfället är anslutna till den organisation som analyseras, oavsett var de var aktiva forskare när de skrev dem. Denna analysmetod ger en mer korrekt bild av en organisations nurvarande forskningspotential och är därför den metod som används vid många av de bibliometriska analyser som genomförs vid Karolinska Institutet.

Vid KI/SLL hämtas data till dessa analyser från författarens tillhörighet enligt personalkatalogerna KIMKAT och EK.

Du kan logga in på sidan https://bibliometrics.ki.se/users/login med antingen ett KI-login (KI) eller ett HSA-id (SLL).

Oavsett vilket inloggninsalternativ du väljer kommer du till en och samma profil i verifieringswebben.

KI-login: Karolinska Institutet erbjuder e-postkonto, KI-login och VPN(Virtual Private Network) till verksamma inom KI (anställda, forskarstudenter och anknutna). Mer information och ansökningshandlingar finns på KIs internwebb

HSA-id: SLL har ett gemensamt inloggningsnamn bestående av 4 tecken för alla sina IT-system. För inloggning i bibliometrisystemet behövs dessutom något av följande alternativ

• en elektronisk SLL-legitimation (eTjänstekort) och en kortläsare kopplad till datorn samt de autentiseringskoder (PIN-kod) som hör till kortet.
• Engångskoder via SMS (Om du inte har något mobilnummer registererat för SMS i SLL:s personalkatalog EK så måste du först kontakta din lokala EK-administratör (via centralaek@sll.se) och registrera ditt mobilnummer. Numret visas ej utåt.)

Mer information för SLL-användare kan hittas på FoUU-sidorna på Inuti (kan endast nås via SLL)

Information om hur bibliometri används för fördelning av resurser till forskning vid KIs institutioner och SLLs kliniker kan du läsa mer om på "Bibliometri vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting"

Return to home from the user profile site.

Look at your user profile by clicking on "My profile" to the right of this icon. Here you can update your profile by adding or removing alternative name forms for searching in the KI bibliometric database.

Help window opens up in a new window.

Let the system autogenerate a publication list based on your name(s). Then you can choose from these suggestions and either confirm or decline the listed publications.

If you know your publication ids in PubMed (PMID), this is the easiest way to find them. NOTE! The search is only made in KI bibliometric database and not all PMID:s will therefore result in a match.

Search the database for your publications. You can search on words in the article title, author, address, journal and year.

Place the cursor over this icon for a useful tip/information.

Add selected publication(s) to your list of publications to verify, shown in the tab called "Written where".

Permanently remove selected publication(s) from the autogenerated list of publications.

Confirmed publication with supplied address information. NOTE! Verified publications cannot be removed. Address information cannot be removed or changed - but new address information can be added.

Confirmed publication with no supplied address information. Please supply information about where you were doing your research when the publication was written.

Permanently remove selected publication(s) from your list of publications to verify, shown in the tab called "Written where".

Your total number of publications. You can let the bibliometric system know your total number of publications 1995- to help us assess analysis quality and database coverage.

A warning that parts of your verification process is incomplete.

Your field of research. Once a year you have to tell the bibliometric system within witch field(s) of science you conduct your research. This will not affect any calculations of the bibliometric indicators.

Medline is the greater part of PubMed but is limited to a more controlled subset. For instance publications that is not about medicine may be covered by Pubmed but not Medline. More information on the difference between PubMed and Medline can be found on nlm:s web page.

Sedan augusti 2011 är det obligatoriskt att i verifieringswebben uppge vilket forskningsämne (field of science) din nuvarande forskning tillhör enligt 2011-års SCB/HSV standard.

Det är styrelsen för forskning som efterfrågar denna information som ett led i arbetet med kvalitetshöjning vid Karolinska Institutet. Informationen tjänar som ett verktyg för att mäta utfall per forskningsområde vid KI i kommande utvärderingar.

Du kan lägga till upp till tre olika forskningsämnen. Passar din forskning in under flera ämnesområden måste du rangordna dem från 1 till 3, där 1 är ditt primära forskningsämne. Informationen om forskningsämne måste verifieras alt uppdateras minst en gång per år, men kan uppdateras oftare för den som vill.

Information om de standardiserade forskningsämnena hittar du på Högskoleverkets webb.

Mellan 2007 och 2011 kunde man förutom att uppge institution även adressera KI-publikationer till både nätverk och forskargrupper. Eftersom det aldrig efterfrågades några analyser baserade på dessa data så beslutades det att adresseringsprocessen kunde underlättas genom att möjligheten att fylla i den informationen togs bort.

Om du någongång fyllde in denna informationen rörande dina publikationer så finns den lagrad fast inte synlig i gränssnittet. Om du vill få tillgång till vilken information vi har sparad för dina publikationer, hör av dig till ub@ki.se så epostar vi informationen till dig.

Alla forskare på Karolinska Institutet/SLL ombedes regelbundet att verifiera sina publikationer i KIs bibliometrisystem. En detaljerad "steg-för-steg"-guide finns tillgänglig via pdf-filen nedan. Det finns även en "komma-igång"-film under hjälpmenyn på inloggningssidan till verifieringsverktyget.

Attached files: 

Instruktioner för verifiering (sv).

Instructions for verifying (en).

Ja. Du ska lägga till adresserna till samtliga forskningsinstitutioner du var aktiv vid när du skrev varje specifik publikation. Men du ska INTE fylla i adresserna för dina medförfattare.

Gör så här: 

1. Markera checkboxen till vänster som samtliga publikationer som ska ges samma adress.
2. Välj en organisatorisk enhet från rullgardinsmenynerna (tex:Karolinska Institutet; Department of Medicine, Solna; KI Circulation and Respiration; Walldius, Göran).
3. Klicka på knappen "Verify publication(s)".
4. Markera checkboxen till vänster om samtliga publikationer som ska ges en andra adress.
5. Välj en andra organisatorisk enhet från rullgardinsmenyerna (tex: Stockholms läns landsting (SLL); Karolinska Universitetssjukhuset; Hjärtkliniken)
6. Klicka på knappen "Verify publication(s)".

Gå tillbaka och upprepa proceduren igen så många gånger det behövs för att lägga till samligt adresser.

Karolinska Institutets bibliometridatabas baserar sig på data från innehållet i Medline samt från de tre citeringsindex som tillhandahålls av Thomson Reuters (Science Citation Index, Social Science Citation index och Arts and Humanities Citation Index). Den är begränsad till de artikelreferenser som förekommer i dessa databaser från 1995 och framåt. Artiklar som finns i PubMed eller andra databaser finns endast med i Bibliometridatabasen om de också förekommer i Thomsons citeringsdatabaser eller Medline. Web of Science innehåller även Proceeding papers, dessa täcks inte av bibliometrisystemet.
 
Om du vill vara säker på att en av dina publikationer inte finns i KI:s bibliometridatabas så bör du söka efter publikationen med vart och ett av de tre verktyg som finns (särskilt fritextsökningen eftersom t.ex. inte alla PMID har en giltig post i Medline).
 
Om, du trots detta inte kan hitta din publikation - är den väldigt ny? Det kan ta allt ifrån några veckor till flera månader efter publicering innan den kommer med i Thomsons databaser och således även i KI:s bibliometridatabas. Poster i Medline kommer i allnmänhet in i systemet snabbare.

Den autogenererade listan över publikationer skapas med hjälp av en sökning på de namnsträngar som finns i din användarprofil.

Dessutom begränsas sökningen i sin ursprungsform till svenska publikationer genom att minst en av de angivna adresserna måste innehålla "Sweden".

Under fliken My profile kan du ändra din användarprofil genom att lägga till namnsträngar eller klicka ur begränsningen till svenska publikationer.

Obs! Listan på namn ska enbart innehålla varianter på ditt namn, inte t.ex. medförfattares namn, eftersom detta kan påverka bibliometriska analysresultat.

Nej.

Oavsett vilken inloggning du använder kommer du att komma till samma profil i verifieringswebben. (Vi matchar ihop dina båda användaridentiteter med hjälp av personnummer. )

Under fliken My profile  kan du sedan kontrollera om vi har lyckats koppla dig till KI och/eller SLL och till vilken/vilka klinik(er)/institution(er). Där finns också instruktioner för hur du ska gå till väga om information saknas.

Du bör dock vara noga med att i adresseringssteget vid verifieringen ange samtliga organisationer där du var aktiv när publikationen gjordes, t.ex. både KI-institution och klinik.

Information angående institutions-/kliniktillhörighet hämtas från KIs och SLLs personalkataloger, KIMKAT och EK. Informationen i bibliometridatabasen ang organisationstillhörighet uppdateras en gång per dygn, vilket innebär att det kan ta till nästa dag innan ändringar gjorda i KIMKAT/EK slår igenom.

Om informationen är felaktig och inte korrigeras inom något dygn ber vi dig ta kontakt med din lokala KIMKAT-/EK-administratör för att kontrollera den information som finns om dig i de systemen. Om informationen där skulle vara korrekt, skicka ett mail till ub@ki.se så hjälper vi dig undersöka vad som kan ha gått snett.

.

Ta kontakt med Universitetsbibliotekets kundtjänst på ub@ki.se, eller 08-524 84000.

Av misstag tog jag bort/avvisade jag en publikation från den autogenererade listan genom att klicka på ikonen "Decline". Hur kan jag få tillbaka publikationen?
Om du råkat klicka på ikonen för decline,,  så kan du söka rätt på publikationen med något av de andra två verktygen (fritextsökning och PMID-sökning) och klicka på det gröna plustecknet för att få tillbaka den i listan.

Av misstag tog jag bort en publikation från min lista över publikationer som skulle adresseras genom att klicka på ikonen "Remove", . Hur kan jag få tillbaka den?

Du kan söka rätt på publikationen med något av de andra två verktygen (fritextsökning och PMID-sökning) och klicka på det gröna plustecknet för att få tillbaka den i listan.

Det är enbart publikationer som som publicerats senare än 1995 och som finns i Medline som du kan hitta med hjälp av PMID-verktyget. Medline utgör den större delen av PubMed men begränsas till ett mer kontrollerat urval. Det innebär till exempel att publikationer som ligger utanför medicinområdet kan finnas i PubMed men inte i Medline. Mer fullödig info finns på NLM:s hemsida:
http://www.nlm.nih.gov/pubs/factsheets/dif_med_pub.html

För att kontrollera att publikationen saknas i bibliometrisystemet rekommenderar vi dig att använda även fritextsökningsverktyget.

Ja, du ska verifiera alla publikationer som du varit författare eller medförfattare på sedan 1995, oavsett var de är skrivna.

Men var gärna noggrann med att ange rätt organisation som adress, dvs den du var på när publikationen skrevs.

Ja, vi rekommenderar att du verifierar alla dina publikationer oavsett typ. De kommer inte att påverka någon av de bibliometriska indikatorer som vi räknar ut - vi räknar inte in dessa publikationstyper i citeringsanalyser - men det kan vara intressant i andra typer av analyser att veta vad KI t.ex. har haft med på konferenser och liknande.

Generellt kan man säga att vi i varje analys strävar mot att det aldrig ska straffa sig för den enskilde forskaren att verifiera en publikation, även om publikationen råkar ha genomsnittligt lägre värden än forskarens övriga verifierade publikationer. Ett sätt att göra detta är t.ex. att när vi beräknar medelvärden enbart räkna på de verifierade publikationer som har högst värden på den aktuella indikatorn.

Network graphs can be a powerful tool to visualize how for example researchers, institutions and research areas are connected through publications.

A network graph consists of 'nodes', representing different types of data, and 'edges', representing the connections between the data sets. Usually these are shown as circles and lines.

In our network visualizations, the nodes usually represent publications by for example a particular author or an organization. The size of the circle indicates the number of publications, so that the larger it is, the more publications by this author/organization has been found in the visualized dataset.

The line width indicates the number of connections between nodes, for example the number of copublications that a KI author has with a particular university.

Nodes in different data sets have different colours, so that authors are for example purple but the organizations are grey.

We mainly use three different tools for network visualization.
Within the bibliometric analysis team we use Pajek (http://pajek.imfm.si/doku.php) and Gephi (https://gephi.org/) For web visualizations we use the the JavaScript InfoVis Toolkit (c) 2012 Sencha Inc. - Author: Nicolas Garcia Belmonte (http://philogb.github.com/)

Java scripting needs to be activated for the bibliometric web to work and display correctly, especially graphs.

This is often prevented by high security settings in your web browser.

If you are allowed to change the settings yourself, reset the settings to Default level (medium-high).

(In Internet Explorer you will find these settings under Tools > Internet Options > Security > Custom level...)

If you wish to keep your high security settings, you can choose to enable only "active scripting" and "binary script behavior".

Presently we only include data from Web of Science from 1995- in our system. Furthermore we only include results based on original articles and review articles that have been verified in our system in these lists.

In the table of co-authors all unique name strings are considered as unique authors. If you add alternative name strings however, such as historical surnames, in your profile, they disappear in the list of co-publication authors. If you find a name string in the list that belongs to you, you should probably add that to your profile to get better automated guesses on publications to verify.

To be statistically valid, field normalized indicators need to be based on a minimum of 50 publications. If your selection has less than 50 verified publications for the analyzed period, no value for these indicators will be shown. If you chose to group the results by year you can analyze the trends of different indicators at the cost of precision. The smaller the sample the more inaccurate is the calculated indicator, especially for field normalized indicators. For a sample size of 100 publications the yearly variation of the field normalized citation rate has been estimated to about 0.2 units for a stable research environment.

To reduce the biases of career age and sheer size of publication sample for a research er/constellation it is sometimes valid to calculate some indicators based on the 5, 10 or 15 publications with the highest indicator values for that specific indicator. For example, the indicator Citation average (C/P) can be calculated on the most highly cited publications for each person. In the bibliometric analysis toolkit the result show how highly cited your 5, 10 or 15 top publications are compared to top publications by other researchers at Karolinska Institutet/SLL. The purple bars show in which decentile you can be found based on the average number citations to your top publications. You can also see the average value for each decentile.

A boxplot graphically shows groups of numerical data through their five-number summaries: the smallest observation, lower quartile, median, upper quartile, and largest observation. The spacing between the different parts of the box help indicate the spread and skewness in the data. Here you can see a statistical summary of the indicators of your publications compared to those of your organisation.

The decentile bars show average indicator values divided into decentiles within your organisation. The bars consist of the same number of authors grouped according to their indicator value. The marked bar indicates the decentile where your own value is present. If the bar with the highest value is filled that means that your indicator value is among the 10% highest ranked reasearcher in KI according to the selected indicator and yearspan.

When you log in to the bibliometric system we collect information about the different affiliations you have in the two staff catalouges, KIMKAT (KI) and EK (SLL). The collected information is displayed in "My Profile" at My verification toolkit. You can only see analysis results for yourself as a person and you are resricted to wiewing bibliometric aggregated data for your affiliated institution/clinic or the entire affiliated organization KI or SLL. If you are a Head of departement/Head of administration at KI or Head of reasearch and development at SLL you will be presented other possibilites.